Tänker införa ny regel för bolån – expert förvarnar

2025 10 14

En av de mer uppmärksammade är att nivån på bolånetaket ska höjas från dagens 85 procent till 90 procent, vilket innebär att köparen kan lägga ut en lägre insats.

Förslaget presenterades i somras och har sedan dess legat ute på remiss. 

Nu varnar flera aktörer som tagit del av förslaget för ändringen.

– Ett stort problem med de här förslagen är att regeringen inte har analyserat och beskrivit vilka effekter de kommer att få för priserna, säger exempelvis Karl Walentin till SvD.

Han är gästprofessor i nationalekonomi Uppsala universitet och en av dem som svarat på förslaget.

"Leder till högre priser"

Senast på fredag ska remissvaren lämnas in.

Vad som också ingår i regeringens förslag är att det skärpta amorteringskravet slopas. Båda förslagen är bra för den som för första gången ska köpa en bostad – men bara om köparen hade varit det enda hushåll som omfattades av de nya reglerna.

Det menar Karl Walentin, som istället flaggar för att priserna kan skena. I synnerhet i områden där det inte går att bygga nytt.

– Vi får inte fler trevliga villor som barnfamiljer vill och kan flytta in i bara för att reglerna ändras. Så länge människor slåss om samma bostäder kommer uppluckrade regler bara att leda till högre priser.

Ministern: "Frigör tusentals kronor"

När regeringen presenterade sitt förslag underströk finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) att utformningen av förändringarna har “präglats av försiktighet”.

– Avsikten är att få en bättre balans mellan rimliga villkor för hushållen och motiverade restriktioner som kan motverka skuldsättning. För många hushåll kan förändringarna frigöra tusentals kronor mer i hushållskassan varje månad, sade Niklas Wykman om det slopade amorteringskravet då.

LÄS MER: Förslaget: Ska gå långsammare att tanka bilen

Fler ska kunna äga sin bostad

Infrastruktur- och bostadsminister Anders Carlson betonade att ett syfte med regeländringarna är att fler människor ska få möjlighet att äga sin egen bostad.

– De föreslagna ändringarna sänker trösklarna in på bostadsmarknaden och frigör tusentals kronor varje månad för svenska hushåll. Samtidigt tas hänsyn till den finansiella stabiliteten genom åtgärder för att hålla tillbaka skuldsättningen, sade Andreas Carlson i somras.

Bland övriga remissinstanser har exempelvis Konjunkturinstitutet ställt sig tveksamma, med hänvisning till risk för ökade bostadspriser.

Villaägarnas Riksförbund har emellertid gett grönt ljus.

LÄS MER: “Markant ökning” – Avanza varnar alla småsparare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp M. Lis

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen