Tanka inte bilen där – blir 200 kronor dyrare

2026 05 22

Det finns pengar att spara för den som ska tanka bilen i sommar.

Många svenskar åker utomlands under sommarens semester.

Många flyger, men det är också vanligt att ta bilen till kontinenten eller något av Sveriges grannländer.

Och då kan det vara bra att planera tankningen i förväg.

Skillnaderna är nämligen stora mellan olika länder, rapporterar Vi Bilägare.

Tanka inte där

Bland annat ligger ett av Sveriges grannländer i Europatoppen när det gäller priset vid pump.

För den som ska köra bil i Danmark i närtid kan det löna sig att fylla tanken innan man passerar gränsen.

Prisnivån för både bensin och diesel i Danmark är Europas högsta, enligt tidningen.

Genom att tanka i Sverige istället kan bilister spara mellan 200 och 350 kronor.

Billigare just nu

Tidigare låg de svenska priserna för bensin och diesel på motsvarande höga nivåer.

Men regeringen har agerat för att pressa ner priset vid pump för svenska konsumenter.

Dels genom sänkt reduktionsplikt, men också genom tillfälliga skattelättnader på drivmedel.

– I det mycket osäkra omvärldsläget är det här en åtgärd för att motverka stigande drivmedelspriser vilket underlättar för alla som är beroende av bilen. Med statsfinanser i världsklass har vi möjlighet att vidta ytterligare åtgärder för att stötta svensk ekonomi, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M), i samband med beskedet.

LÄS OCKSÅ: Jättevändning för stor svensk bransch

Planerar mer

Fler skattesänkningar är på gång.

Under perioden 1 juli till 30 november vill regeringen sänka drivmedelsskatten ytterligare.

– För att motverka ökade drivmedelspriser på grund av kriget i Iran föreslås ytterligare tillfälliga skattesänkningar på bensin och diesel. Skattesänkningen föreslås vara 2 kronor och 40 öre per liter, vilket motsvarar 3 kronor inklusive moms vid full prisövervältring, uppger regeringen, i ett uttalande.

Högst och lägst

I Europa hittar man de lägsta bensinpriserna i Turkiet. Men av de länder som ligger lite närmare Sverige återfinns Polen, med ett bensinpris på drygt 16 kronor, rapporterar Vi Bilägare.

När det kommer till diesel är det Malta som är billigast.

Danmark är dyrast på både diesel och bensin, men även Norge och Finland återfinns bland de dyrare länderna Europa.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Foto: W. Chouak

Text: Redaktionen

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 28

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

– Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy.

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

– Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy.

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna.

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen