Tandläkare uppmanar: Sluta göra det här med dina tänder

2024 10 20

Många svenskar har en dålig vana som kan skada tänderna.

Det är som bekant mycket viktigt att ta hand om sina tänder.

Den som åker på problem riskerar att få betala mycket pengar för att fixa tänderna.

Tandläkaren Johanna Andersson menar nu att det finns vissa dåliga vanor som många inte tar på tillräckligt stort allvar.

Det rapporterar Göteborgs-Posten.

Sluta göra detta

En av de dåliga vanorna som många av svenskarna har handlar om att använda sina tänder som verktyg.

Att exempelvis använda tänderna för att bita upp plastförpackningar eller annat kan skada tänderna.

– Små emaljbitar kan lossna på framtänderna vilket kan skapa problem, säger Johanna Andersson till GP.

Fyllningen sitter ytligt

Andersson förklarar vidare att tänder är känsliga och att man måste vara varsam.

– Fyllningen sitter så ytligt att den lätt släpper eftersom man ofta använder de här ytorna.

Gäller att inte slita

Det kan vara enkelt att negligera dåliga tandvanor i ung ålder för att märka effekterna av det senare i livet.

Att slita på tänderna på olika sätt är skadligt och man uppmanas vara försiktig för att undvika att man sliter ner emaljen, någonting som kan straffa sig i framtiden.

– Borsta inte tänderna direkt efter att du har ätit eller druckit något surt, förklarar Vårdguiden 1177.

– Slipmedlet i tandkrämen sliter mer på tandytan om du nyligen har druckit en sur dryck, till exempel apelsinjuice. I stället kan du skölja munnen med vatten och vänta minst en timme med att borsta tänderna.

Borsta rätt

Det är även viktigt att se till att borsta tänderna på rätt sätt.

– Använd en mjuk tandborste och en tandkräm som inte innehåller så mycket slipmedel. Läs innehållsförteckningen på produkten. Du kan också fråga om råd på ett apotek, fortsätter 1177.

– Du kan göra tänderna starkare genom att använda medel som innehåller fluorid, till exempel munsköljmedel eller gel. Fråga om råd på ett apotek.

I vanlig ordning bör man borsta tänderna två gånger per dag, i två minuter och med två centimeter tandkräm.

Foto: E. Yavuz

Text: Redaktionen

JUST NU: Nato bekräftar enormt fiasko för Putin

2025 06 04

Vladimir Putin har länge använt Rysslands militära förmåga som ett avskräckningsmedel mot västvärlden och Ukraina.

Under kriget gång har Putins ständigt hotat med kärnvapen och ”militära åtgärder” i försök att avskräcka väst från att stödja Ukraina.

Nu har den ryska avskräckningsförmågan fått sig en rejäl törn.

Ukrainas drönaroperation ”Spindelnät”, som genomfördes i måndags, har skadat 40 ryska bombflygplan och totalförstört 10 till 13 plan.

Det uppger en högt uppsatt tjänsteman vid Nato på onsdagseftermiddagen. 

– De förstörda flygplanen bär ansvaret för 3 000 kryssningsrobotar som har avfyrats mot kritisk infrastruktur och civila mål i Ukraina sedan krigets början, säger tjänstemannen enligt Meduza.

”Oerhört hårt slag mot Ryssland”

Nato bekräftar således Ukrainas uppgifter om att ett 40-tal ryska bombplan träffades i drönaroperationen. Av dessa ska alltså 10-13 vara helt förstörda.

Ett enormt fiasko för den ryska krigsmakten.

– Attacken försvagar Rysslands militära prestationsförmåga och ökar dess krigskostnader. Samtidigt är attacken symboliskt och kommunikationsmässigt mycket viktig för Ukraina eftersom den visar att Ukraina kan överraska Ryssland.

Det säger Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskaper vid Försvarshögskolan och universitetsforskare vid Helsingfors universitet, till Yle.

Militärexperten och tidigare överstelöjtnant Joakim Paasikivi gör samma bedömning.

– Detta är ett oerhört hårt slag mot Ryssland. Det kommer få långsiktiga effekter bland annat eftersom den här typen av plan inte tillverkas längre, säger han till SVT.

LÄS MER OM SÄKERHETSLÄGET HÄR:

Ryssland “extremt provocerat" – Kreml varnar för nytt krig

UPPGIFTER: Amerikansk militär fruktar stor attack i USA

Rysslands ex-president erkänner: Vi söker ”fullständig förintelse”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

JUST NU: Gigantiskt rökmoln drar in över Sverige

2025 06 04

Kanada har drabbats av omfattande skogsbränder under hela maj och början av juni.

Tiotusentals invånare har evakuerats från provinserna Saskatchewan, Manitoba och Ontario.

Men det är inte bara Kanada som påverkas. 

Satellitbilder har visat hur stora rökmoln rör sig bort från skogsbränderna. Rökmolnen har färdats över Atlanten och nått Europa vid flera tillfällen, rapporterar EU:s klimatövervakningsprogram Copernicus Climate Change Service.

Den 18-19 maj nådde ett stort rökmoln Grekland och östra Medelhavet.  

Ett andra, mycket större rökmoln, korsade Atlanten under den sista veckan i maj och nådde de nordvästra delarna av Europa den 1 juni.

Nu har ytterligare ett rökmoln svept in över den europeiska kontinenten. Och den här gången drabbas Norden.

Det visar nya satellitbilder som danska TV2 tagit del av.

– Röken anlände redan till nordvästra Europa på söndagen och drog in över Danmark (och Sverige, reds.anm) under tisdagen, rapporterar kanalen.

Så påverkas allmänheten

Enligt Christoffer Karoff, docent vid institutionen för geovetenskap vid Aarhus universitet, går det att se röken med blotta ögat.

– För det första ger röken himlen ett mjölkvitt sken, vilket kommer att skymma solens strålar. Dessutom blir soluppgångar och solnedgångar rödare, eftersom endast de långvågiga rödaktiga färgerna går igenom lagret av sotpartiklar.

Så påverkas luftkvalitén

EU:s Copernicus fastslår att luftkvalitén inte kommer att påverkas i någon större skala, eftersom rökmolnen vanligtvis befinner sig på mycket hög höjd.

– Skogsbränder är en vanlig företeelse i skogar på norra halvklotet från våren och under sommarmånaderna. Fram till början av juni visar våra data att de centrala regionerna i Kanada upplevt några mycket intensiva veckor vad gäller utsläpp från skogsbränder, säger Mark Parrington, senior forskare vid Copernicus atmosfärövervakningstjänst, i ett uttalande.

– Dessa uppgifter, och det faktum att vi kan observera röken i Europa, är en återspegling av omfattningen av bränderna och de effekter de har haft i Manitoba och Saskatchewan. På CAMS övervakar vi händelser som dessa för att förstå hur de påverkar atmosfären och luftkvaliteten regionalt och globalt.

Akrivfoto: V.Aivazovsky

Text: Redaktionen