Systemhotande läcka i Sverige: ”Konsekvenserna är oöverskådliga”

2023 11 10

En domstolshandläggare vid Attunda tingsrätt i norra Stockholm har under fredagen åtalats för grovt brott mot tystnadsplikt, brott mot tystnadsplikt, grovt dataintrång och dataintrång av normalgraden.

Det uppger Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

Enligt åtalet har kvinnan förmedlat sekretessbelagd information till en man som ingår i ett kriminellt nätverk i norra Stockholm.

Bland annat uppges kvinnan ha fotograferat hemliga handlingar med sin mobiltelefon när hon befann sig i tingsrätten. Bilderna skickades sedan vidare via sociala medie-tjänsten Snapchat.

– Det här är mycket allvarlig brottslighet som undergräver rättsväsendets förtroende och möjlighet att utreda misstänkta brott.

– Därför är det viktigt att domstolen får göra en prövning. Här finns också  möjlighet för domstolen att pröva den nya lagstiftningen grovt brott mot tystnadsplikt som började gälla den 1 augusti i år, säger chefsåklagare Per Nichols, som är förundersökningsledare på Särskilda åklagarkammaren.

”Systemhotande”

På en pressträff beskriver Per Nichols den misstänkta läckan som ”systemhotande” och en ”katastrof för maskineriet”.

– Det här slår ju igenom för polis, Åklagarmyndigheten och naturligtvis för domstolarna. Det här är brottslighet som undergräver och är systemhotande, konstaterar åklagaren.

Gav mannen tillgång till arbetsdatorn.

Kvinnan misstänks ha läckt information om hemliga tvångsmedel och hemliga handlingar. Hon åtalas även för grovt dataintrång.

Enligt åtalet ska kvinnan vid två tillfällen ha låtit  mannen i det kriminella nätverket få använda hennes arbetsdator från tingsrätten. 

I hennes dator fanns  domstolens ärendesystem. Mannen kunde således ”fritt surfa runt” och ta del av domstolens handlingar.

Övervakades med kamera

Polisen fick upp misstankarna när flera personer som myndigheten avlyssnade började agera annorlunda.

Misstankarna ledde mot kvinnan. Polisen monterade upp en kamera ovanför hennes arbetsplats. Kvinnan kunde därmed övervakas på jobbtid.

Polisen har även använt sig av andra hemliga tvångsmedel.

– Vi har i denna utredning använt oss av telefonavlyssning, hemlig kameraövervakning och hemlig dataavläsning. Vi bedömde det som nödvändigt att använda oss av dessa metoder för att kunna utreda brotten. Jag vill påstå att vi har gedigen bevisning, säger Per Nichols.

Polisen bestörta

Efter dagens åtal är upprördheten stor inom poliskåren.

Flera poliser har reagerat med bestörtning på uppgifterna om den misstänkta läckan, rapporterar DN.  

– Det här handlar om det hemligaste vi har. Enligt åklagaren har det pågått sedan i somras, men hur kan vi veta att det inte pågått längre? Konsekvenserna är oöverskådliga, läcker namn på källor ut kan människor dö. Eller komma att dö framöver, säger en poliskälla till tidningen.

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen