Systemhotande läcka i Sverige: ”Konsekvenserna är oöverskådliga”

2023 11 10

En domstolshandläggare vid Attunda tingsrätt i norra Stockholm har under fredagen åtalats för grovt brott mot tystnadsplikt, brott mot tystnadsplikt, grovt dataintrång och dataintrång av normalgraden.

Det uppger Åklagarmyndigheten i ett pressmeddelande.

Enligt åtalet har kvinnan förmedlat sekretessbelagd information till en man som ingår i ett kriminellt nätverk i norra Stockholm.

Bland annat uppges kvinnan ha fotograferat hemliga handlingar med sin mobiltelefon när hon befann sig i tingsrätten. Bilderna skickades sedan vidare via sociala medie-tjänsten Snapchat.

– Det här är mycket allvarlig brottslighet som undergräver rättsväsendets förtroende och möjlighet att utreda misstänkta brott.

– Därför är det viktigt att domstolen får göra en prövning. Här finns också möjlighet för domstolen att pröva den nya lagstiftningen grovt brott mot tystnadsplikt som började gälla den 1 augusti i år, säger chefsåklagare Per Nichols, som är förundersökningsledare på Särskilda åklagarkammaren.

”Systemhotande”

På en pressträff beskriver Per Nichols den misstänkta läckan som ”systemhotande” och en ”katastrof för maskineriet”.

– Det här slår ju igenom för polis, Åklagarmyndigheten och naturligtvis för domstolarna. Det här är brottslighet som undergräver och är systemhotande, konstaterar åklagaren.

Gav mannen tillgång till arbetsdatorn.

Kvinnan misstänks ha läckt information om hemliga tvångsmedel och hemliga handlingar. Hon åtalas även för grovt dataintrång.

Enligt åtalet ska kvinnan vid två tillfällen ha låtit mannen i det kriminella nätverket få använda hennes arbetsdator från tingsrätten.

I hennes dator fanns domstolens ärendesystem. Mannen kunde således ”fritt surfa runt” och ta del av domstolens handlingar.

Övervakades med kamera

Polisen fick upp misstankarna när flera personer som myndigheten avlyssnade började agera annorlunda.

Misstankarna ledde mot kvinnan. Polisen monterade upp en kamera ovanför hennes arbetsplats. Kvinnan kunde därmed övervakas på jobbtid.

Polisen har även använt sig av andra hemliga tvångsmedel.

– Vi har i denna utredning använt oss av telefonavlyssning, hemlig kameraövervakning och hemlig dataavläsning. Vi bedömde det som nödvändigt att använda oss av dessa metoder för att kunna utreda brotten. Jag vill påstå att vi har gedigen bevisning, säger Per Nichols.

Polisen bestörta

Efter dagens åtal är upprördheten stor inom poliskåren.

Flera poliser har reagerat med bestörtning på uppgifterna om den misstänkta läckan, rapporterar DN.

– Det här handlar om det hemligaste vi har. Enligt åklagaren har det pågått sedan i somras, men hur kan vi veta att det inte pågått längre? Konsekvenserna är oöverskådliga, läcker namn på källor ut kan människor dö. Eller komma att dö framöver, säger en poliskälla till tidningen.

Foto: J. Schnobrich

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen