Systembolaget får konkurrens – uppstickare går starkt framåt

2025 01 31

Vinoteket, Sveriges största e-handel för vin, går starkt framåt.

Det danska bolaget, som levererar vin och andra drycker till kunder i Sverige, fortsätter att växa på den svenska marknaden.

Under 2024 stärkte bolaget sin marknadsandel från 63 procent till 73 procent, borträknat Systembolagets volymer. 

– Det är glädjande att fler ser fördelarna med att handla vin online. Vi ser en tydlig trend mot mer kvalitetsviner, men också en stor marknad för färdiga vinlådor och prenumerationstjänster, säger Andreas Koschnike, vd för Vinoteket.

– 2025 har öppnat starkt och vi tror på en ökning av vin från framför allt Sydafrika, men också mer oväntade länder som Portugal och Österrike

”Kommer flerfaldigas”

Det senaste året har Vinotekets försäljning ökat.

Uppgången kopplas framför allt till att det genomsnittliga ordervärdet har ökat rejält. Under fjärde kvartalet 2024 noterade Vinoteket ett lyft på 40 procent jämfört med föregående år.             

Andreas Koschnike förutspår att vinförsäljning online kommer fortsätta att öka.

– Marknaden för onlineförsäljning kommer att flerfaldigas de kommande åren. I Sverige är andelen idag 2 procent, medan den till exempel i Storbritannien och Tyskland är runt 20-25 procent, säger han.

Får konkurrera med Sytembolaget

I juli 2023 fastställdes en uppmärksammad dom i Sverige. Högsta domstolen beslutade att den danska nätvinshandlaren Winefinder tillåts att leverera vin till svenska kunder – trots att Patent-och marknadsdomstolens tre år tidigare dömt emot Winefinder och fastslagit att företaget inte tillåts verka i Sverige.

Högsta domstolen meddelade att Winefinders leveranser bör betraktas som en “tillåten form av privatinförsel”.

Domen har öppnat vägen för andra privata aktörer.

– Efter HDs dom ser vi ett förändrat kundbeteende där det blir allt mer självklart att kunna få bra vin levererat hem, en rörelse där man söker fokus på kvalitet och vinupplevelser man inte får på andra ställen, säger Andreas Koschnike.

Foto: K. Common

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: USA säger nej till Sverige

2025 07 06

USA uppges ha sagt nej till Sverige och Finland.

Sverige ska leda arbetet med den nya Natostyrkan FLF, vilket står för Forward Land Forces.

Styrkan kommer att vara baserad i norra Finland.

Men USA säger nej till att låta amerikanska soldater ingå i styrkan.

USA säger nej

I samband med Natos toppmöte i Haag meddelades att Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien kommer att ingå i den svenskledda Natostyrkan Rovaniemi och Sodankylä.

Sverige och Finland hade dock hoppats på att även Kanada och framför allt USA skulle ingå i styrkan, rapporterar DN.

Sverige har dock fått nej – USA vill inte ingå i styrkan. De är för upptagna på annat håll.

– De vill nog inte sträcka ut sina åtaganden för mycket, framför allt om det blir kris eller konflikt, säger Joel Linnainmäki, försvarsforskare i Finland, till tidningen.

USA:s närvaro i Europa minskar, och landet vill göra andra prioriteringar.

– Det är säkerligen en besvikelse för både Finland och Sverige, säger Joel Linnainmäki till tidningen.

Ska ha ”framskjuten närvaro” i Finland

Det var vid Natos toppmöte i Washington 2024 som alliansens medlemsländer enades om att etablera en ”ny, framskjuten närvaro” i Finland, enligt regeringen. Styrkan ska vara skräddarsydd för regionala förhållanden i norra Finland.

Senare har det alltså beslutats att styrkan ska ledas av Sverige men utgöras av multinationella styrkor från Natoländerna.

Men USA vill alltså inte ingå. Istället får andra länder – Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien – bidra till styrkan.

– Sverige ser fram mot att fortsätta utvecklingen av FLF Finland tillsammans med dessa länder, har försvarsminister Pål Jonson (M) tidigare sagt i ett uttalande.

– FLF Finland är en viktig del av Natos samlade avskräckning och försvar och bidrar till att stärka alliansens förmåga i Natos norra flank. Det är också en viktig del av Sveriges och Finlands integrering i Nato, tillade försvarsministern.

Foto: Nato resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Mardröm för svenskar på Mallorca – kommer inte in i sina hem

2025 07 06

Många svenskar på Mallorca drabbas av en mardrömssituation.

Många svenskar som har bostad på Mallorca råkar ut för ett allvarligt problem.

Mallorca har sedan länge problem med husockupanter.

Även svenskar som har hus eller lägenhet på ön drabbas, och att få ut ockupanterna kan vara väldigt svårt.

Bostäder ockuperas

De som drabbas av husockupationer är ofta personer som har en bostad som står tom under längre perioder, rapporterar SR.

Då sparkar ockupanter upp dörren, byter lås och installerar sig i bostaden, enligt radiokanalen.

Eftersom utlänningar som har boende på Mallorca ofta är borta under längre perioder, är de ofta extra hårt drabbade. Det gäller bland annat svenskar som äger ett boende på ön.

Ockupanterna är ofta personer som lever i samhällets utkanter. Många av dem har inte råd med bostad och kan vara arbetslösa, sjuka eller ha andra typer av problem.

På ögruppen Balearerna skedde runt 500 husockupationer förra året.

Stort problem för svenskar

För den som drabbas kan det bli en mycket svår situation, särskilt om husockupanten är kvar under en längre tid. Då kan ockupanten få besittningsrätt.

– Det är ett stort problem för dem som är boende här i Spanien, eller de som har hus och boenden, de blir ju utsatta för det här, och då kan man inte vara i bostaden under sin semester eller en längre period, säger Simon Dicksved, en svensk jurist som tidvis vistas på Mallorca, till radiokanalen.

En lagändring ska nu stärka husägarens rätt, men situationen kan ändå bli väldigt svår, särskilt för svenskar som kanske inte är så insatta i hur det fungerar i Spanien.

– Framför allt är det svårt för svenskar för att man inte är så van med det här spanska systemet, säger Simon Dicksved.

Över tusen ockupanter på liten ort

Problemet med husockupationer är utbrett på Mallorca.

Tidningen Majorca Daily Bulletin har tidigare rapporterat om orten Santa Margalida med runt 13 000 invånare.

Där finns det enligt stadens borgmästare runt 1 500 husockupanter.

Borgmästaren beskriver ockupanterna som ”sociala turister”.

Problemet har funnits i åratal, men har förvärrats på senare tid, enligt borgmästaren. Det väcker oro inte bara på grund av husägares rättigheter, utan också med tanke på säkerheten.

– Det bor tio till tolv personer i varje lägenhet utan de minimikrav på hälsa och säkerhet, säger borgmästaren Joan Monjo till tidningen.

Foto: O. Nord

Text: Redaktionen