Systembolaget anmäls för ölnamn – anses diskriminerande

2024 08 11

Systembolaget har anmälts till Diskrimineringsombudsmannen på grund av ett ölnamn.

Det är namnet på en lokal ölsort som har fått anmälaren att reagera.

På Systembolaget i Nyköping säljer man nämligen en öl med namnet ”Mannen i CP-trucken”, rapporterar Sörmlands Nyheter.

Anmälaren anser att namnet är diskriminerande.

– Många skulle ta illa vid sig, menar anmälaren, enligt tidningen.

Har byggt varumärke kring namnet

Det finns dock en förklaring till det ovanliga ölnamnet.

Bakom drycken står författaren, entreprenören och Nyköpingsbon Johan Öberg, som själv lever med en CP-skada, rapporterar tidningen.

Han har byggt sitt varumärke kring namnet ”Mannen i CP-trucken”.

Säljer kläder och väskor

Johan Öberg har också skrivit en självbiografisk bok som heter ”Grabben i CP-trucken”, vilket var den första av tre böcker som han gett ut.

Han säljer också kläder, väskor och muggar där han bland annat använder sig av namnet ”Mannen i CP-trucken”.

Syftet med ölnamnet och varumärket är att upplysa om funktionsvariationen CP, uppger Johan Öberg för SR.

Systembolaget vill inte kommentera

Systembolaget har noterat anmälan till Diskrimineringsombudsmannen, säger man till radiokanalen.

De uppger dock att de inte kan kommentera ärendet medan det utreds.

Nu återstår det alltså att se vad Diskrimineringsombudsmannen kommer fram till.

Finns lokalt och online

Ölen ”Mannen i CP-trucken” är en brown ale som produceras av bryggeriet Virå Fattighus, enligt Systembolaget.

Det beskrivs som en öl med maltig smak och inslag av mörkt bröd, choklad, dadlar och nougat.

– Alen är baserad på Virå Ale, dock med mycket större mängd caramalter för att ge ölet en ännu fylligare smak och mörkare färg, uppger Virå Fattighus på sin hemsida.

”Mannen i CP-trucken” ingår i det lokala sortimentet på Systembolaget i Nyköping, men kan också beställas online.

Foto: Systembolaget

Text: Redaktionen

JUST NU: Nytt land köper Jas Gripen – överens med Sverige

2025 04 03

Ett nytt land adderas till listan över köpare av stridsflyget Jas 39 Gripen.

Sverige har tidigare sålt eller hyrt ut Gripenplan till Sydafrika, Brasilien, Ungern, Tjeckien och Thailand, där det sistnämnda landet köpte tolv stycken plan av modellen i augusti förra året.

Nu har Sverige kommit överens med ännu ett land om en affär.

Presidenten bekräftar

Det är Colombia som köper de prestigefulla stridsflygen, meddelar landets president Gustavo Petro.

– I enlighet med den avsiktsförklaring som undertecknades av Sveriges regering och godkännandet av landets strategiska luftförsvar som ett prioriterat projekt, meddelar jag:

– Flottan av flygplan som ska anskaffas är helt ny, med den senaste teknologin, redan i drift i Brasilien, och är av märket Saab 39 Gripen.

Det skriver Gustavo Petro på X.

Presidenten ger dock inga närmare detaljer om affären.

Exakt hur många flygplan Colombia har köpt eller för vilka summor nämns inte.

Nya vapensystem

Den internationellt anpassade varianten av Jas 39 Gripen har bland annat en omgjord cockpit med nya elektroniska displayer.

Dessutom har nya vapensystem installerats, enligt Försvarsmakten.

Planen har också utrustats med en lufttankningsdel som gör det möjligt att tanka flygplanet medan det befinner sig i luften.

Skickas även till Polen

Så sent som i mars meddelade Försvarsmakten att stridsflyg för första gången kommer att baseras utomlands.

Det handlade då om Jas 39 Gripenplan som placeras på en bas i Polen med syfta att förstärka Natos incidentberedskap.

De svenska planen ska ledas av Natos luftoperationsscenter Combined Air Operations Centre i Uedem i Tyskland.

– Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef, i en kommentar.

Räckvidden för Jas 39 Gripen är över 3 000 kilometer.

Stridsflygen har en start- och landningssträcka på 400 respektive 500 meter.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Sverige anklagar Trump för lögn: ”Obegripligt och sorgligt”

2025 04 03

USA:s president Donald Trump har inlett ett handelskrig.

På onsdagskvällen meddelade Trump att USA kommer införa strafftullar mot länder runt om i hela världen.

För EU:s och Sveriges del handlar det om tullar på 20 procent. Trump motiverar procentsatsen med att EU har liggande tullar på 39 procent mot USA.

Men siffran stämmer inte.

Det hävdar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

– Det är obegripligt och sorgligt, säger han i SVT:s Morgonstudio.

– De här siffrorna som redovisas, jag förstår inte var man får dem ifrån. Vi har ungefär samma tullar i båda riktningar i dag, fortsätter ministern.

”Skulle göra våra befolkningar fattigare”

Statsminister Ulf Kristersson (M) beklagar också de höjda tullarna.

– Vi vill inte ha några handelshinder. Vi vill inte ha något handelskrig. Det skulle göra våra befolkningar fattigare och världen på sikt farligare, säger han i ett uttalande på X.

Uppsala län pekas ut

Trumps strafftullar kan slå hårt mot län i Sverige som har en stor exportvolym till USA.

Enligt en undersökning från Länsförsäkringar är Uppsala län särskilt sårbart.

– Uppsalas betydande export till USA, framför allt inom läkemedelssektorn, innebär att införandet av höga tullar kan minska efterfrågan kraftigt, vilket riskerar att påverka både sysselsättning och investeringar i regionen, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Stråberg framhåller att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, säger Alexandra Stråberg.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen