28 oktober 2025

Swishuppmaning till alla föräldrar: Gör inte det här

2025 10 28

Svenska föräldrar uppmanas att sätta tydligare regler kring swishandet till sina barn.

Uppmaningen kommer från Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg, som hänvisar till en färsk granskning från banken. Enligt granskningen swishar hälften av alla föräldrar pengar till sina barn varje månad – och var femte gör det en eller flera gånger i veckan.

I genomsnitt skickar föräldrar 183 kronor per barn och månad, utöver den genomsnittliga månadspengen på 495 kronor. 

Westberg ser trenden som oroväckande. Han befarar att utvecklingen kan skada barns uppfattning om pengars värde.

– Det är många swishföräldrar som skickar extra pengar varje vecka, och totalt sett blir det ganska stora belopp. Därför är det viktigt att sätta tydliga regler kring swishandet. Det lär barnen att hushålla med sina pengar så att Swish inte bara blir en extra buffert när månadspengen är slut, säger privatekonomen.

– Prata gärna med barnen om när det är okej att swisha extra pengar och när de får använda sin månadspeng istället. Om ni har tydliga swishregler blir det också lättare att säga nej.

”Kan göra det svårare”

Ju äldre barnen är, desto högre blir summan: barn mellan 9 och 12 år får i genomsnitt 77 kronor i månaden, 13–15 åringar får 180 kronor och 16–18 åringar får 269 kronor varje månad.

Det motsvarar ett tillskott på mellan 33 och 37 procent av månadspengen, enligt Länsförskringars granskning.  

–  Swish har blivit en självklar del av många barns vardagsekonomi och fungerar som ett tydligt komplement till den traditionella månadspengen. För föräldrar som har koll på helheten kan Swish vara ett smidigt sätt att hantera mindre utgifter i vardagen. Men det är viktigt att komma ihåg att för mycket swishande kan göra det svårare för barnen att lära sig värdet av pengar och ta ansvar för sina utgifter, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: Användare av Swish varnas – flera anmälningar i helgen

Åtta tips till föräldrar

Här är Länsförsäkringars privatekonoms tips till föräldrar för att hantera månadspeng och swish:

- Börja tidigt att prata ekonomi. Börja tidigt lära barnen om vardagsekonomi och prata gärna om vad olika saker kostar. Ett första steg kan vara att börja ge veckopeng, så att barnet får lära sig hantera sina egna pengar. Veckopengen kan introduceras i sexårsåldern eller när barnet börjar förstå enkel matematik och ekonomiska beslut.

- Låt barnen göra misstag. Vill ditt barn köpa en billig leksak som kan gå sönder efter en vecka? Låt ditt barn bestämma. Det är en del i att lära sig hantera pengar.

- Pengar växer inte på träd. Försök hålla dig till att bara ge vecko- eller månadspeng. Tar pengarna slut så är de slut. Det är en viktig lärdom för framtiden.

- Kom överens om en månadspeng. Med ålder och ansvar kan beloppen öka och övergå till en månadspeng. Bestäm tillsammans vad månadspengen ska räcka till. Kolla upp att barnet håller budget och lär sig prioritera.

- Swishregler. Gå tillsammans igenom ett antal scenarier där det är lämpligt att swisha pengar, och när det inte är lämpligt.

- Öva på att spara. Uppmuntra barnet till att spara en del av månadspengen och belöna barnet när sparmålet är uppnått. Värt att tänka på är att börja med mindre sparmål.

- Mer pengar genom arbete. Ge barnet möjlighet att tjäna extra pengar genom att hjälpa till hemma med till exempel matlagning eller städning.

- Öka månadspengen med inflationen. Barnens utgifter som ska täckas av månadspengen ökar med inflationen. Det kan därför vara klokt att öka månadspengen så att barnen klarar sin budget. Det kan eventuellt också bidra till att swishandet minskar.

Källa: Länsförsäkringar

LÄS OCKSÅ: Swish lanserar ny funktion – ska hjälpa många

Foto: Swish

Text: Redaktionen


15 januari 2026

Skatteverket varnar svenska folket

2026 02 16

Skatteverket går ut med en varning inför deklarationstider.

Snart ska miljontals svenskar börja deklarera – och inför det går Skatteverket ut med en skarp varning till svenska folket.

Just nu förekommer det falska utskick på återbäringar i Skatteverkets namn.

Svenskarna uppmanas att vara uppmärksamma på suspekta mejl som dyker upp i mejlkorgen, varnar myndigheten via Säkerhetskollen.

Skatteverket varnar

Bedrägliga mejl cirkulerar just nu där bedragare försöker lura svenskarna.

– Om du har fått ett mejl där man uppmanas klicka på en länk för att "starta verifiering" kopplat till återbäring bör man radera det utan att klicka på några länkar eller bilagor, skriver Säkerhetskollen.

Så kan det se ut

I ett exempel på ett av bluffmejlen framgår att bedragaren skriver att granskningen av inkomstdeklarationen är färdig.

– För att säkerställa en korrekt betalning behöver vi en bekräftelse av dina nuvarande bankuppgifter.

Den som får den här typen av mejl uppmanas att omgående radera det utan att följa några uppmaningar.

Läs mer: ”En av landets största” – tung konkurs i bilbranschen

“Efterfrågar aldrig”

Skatteverket understryker att de “aldrig efterfrågar dina kontouppgifter i mejl eller sms”.

Det gör myndigheten bara via e-tjänsten som man loggar in på med e-legitimation.

– Om du uppmanas att öppna en bifogad fil som påstås innehålla tips på deklarationsavdrag eller liknande, kan det finnas länkar till en webbsida där du ska uppge dina kontouppgifter för att få skatteåterbäring, förklarar Skatteverket.

– Rubriker kan vara moms, faktura, skattekonto, kassaregister med mera. Öppna inte den typen av filer.

Tänk på detta

Bluffmeddelanden via mejl och sms kan vara svåra att skilja från riktiga meddelanden.

 Några saker som du kan vara extra vaksam på är:

- om språket i meddelandet inte är korrekt.

- att webbadresserna inte leder till Skatteverkets webbplats, eller ser konstiga ut med blandade siffror och bokstäver.

- att svenska och engelska (eller andra språk) blandas i meddelandet.

Läs mer: Bekräftat: ”Sämsta” flygbolaget i EU

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen


Svenska hushåll varnas: Kommer och knackar på

2026 02 13

Svenska hushåll kan få oönskat besök.

Polisen vädjar till människor att hålla utkik om de bor granne med äldre personer.

Detta eftersom äldre riskerar att få ett obehagligt hembesök.

Kommer och knackar på

Det är polisen i region väst som varnar för att bedragare kommer hem till framför allt äldre människor och knackar på.

Nu vädjar polisen till grannar att hjälpa till och engagera sig.

Detta efter att en ökning av fysiska så kallade vishingbedrägerier noterats i Göteborg.

I princip kan vem som helst som knackar på kan vara en bedragare, enligt polisen. De kan numera se ut lite hur som helst.

– Ett tag hade vi väldigt unga upphämtare som utnyttjades, vi pratar barn under 16 år. Nu är det andra konstellationer som kanske inte har samma nätverk på exempelvis skolor. Signalementen på upphämtarna nu är att det nästan kan vara vem som helst, säger Anna-Karin Kjellgren, brottssamordnare, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: "Sämsta" flygbolaget i Europa

Tar guld och kontokort

Bedragarna kommer alltså hem till äldre personer och knackar på, efter att först ha kontaktat dem via telefon.

– De ringer upp sina brottsoffer. Eller så bombar de ut sms och får de äldre till att själva ringa upp ett angivet telefonnummer. Sedan blir det någon form av fysisk upphämtning. De kommer och knackar på, säger Fredrik Ahrenberg från polisens bedrägerisektion i region väst.

Bedragarna kan hämta upp bland annat guld och kontokort när de kommer hem till brottsoffren.

De utger sig ofta för att komma från säkerhetsbolag, banker, telefonoperatörer eller inkassobolag.

Uppmanar grannar – ”hjälp oss”

Nu vänder sig polisen direkt till medborgarna, och framför allt till alla som bor grannar med äldre personer.

– Står de vid dörren och knackar på finns det oftast ingen anhörig där. Men det finns människor som bor bredvid de potentiella brottsoffren, säger Anna-Karin Kjellgren.

Grannar kan göra skillnad, menar Fredrik Ahrenberg.

– Vi behöver att de är våra extra ögon och öron, att de är vaksamma kring vad som händer i omgivningen och kontaktar oss direkt om något är avvikande. Det här är en extremt ful brottslighet som skapar en stor otrygghet i samhället. Hjälp oss att göra det lite tryggare – prata med din granne, säger Fredrik Ahrenberg.

LÄS OCKSÅ: Lyxkedja går i konkurs

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen