Swishuppmaning till alla föräldrar: Gör inte det här

2025 10 28

Uppmaningen kommer från Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg, som hänvisar till en färsk granskning från banken. Enligt granskningen swishar hälften av alla föräldrar pengar till sina barn varje månad – och var femte gör det en eller flera gånger i veckan.

I genomsnitt skickar föräldrar 183 kronor per barn och månad, utöver den genomsnittliga månadspengen på 495 kronor. 

Westberg ser trenden som oroväckande. Han befarar att utvecklingen kan skada barns uppfattning om pengars värde.

– Det är många swishföräldrar som skickar extra pengar varje vecka, och totalt sett blir det ganska stora belopp. Därför är det viktigt att sätta tydliga regler kring swishandet. Det lär barnen att hushålla med sina pengar så att Swish inte bara blir en extra buffert när månadspengen är slut, säger privatekonomen.

– Prata gärna med barnen om när det är okej att swisha extra pengar och när de får använda sin månadspeng istället. Om ni har tydliga swishregler blir det också lättare att säga nej.

”Kan göra det svårare”

Ju äldre barnen är, desto högre blir summan: barn mellan 9 och 12 år får i genomsnitt 77 kronor i månaden, 13–15 åringar får 180 kronor och 16–18 åringar får 269 kronor varje månad.

Det motsvarar ett tillskott på mellan 33 och 37 procent av månadspengen, enligt Länsförskringars granskning.  

–  Swish har blivit en självklar del av många barns vardagsekonomi och fungerar som ett tydligt komplement till den traditionella månadspengen. För föräldrar som har koll på helheten kan Swish vara ett smidigt sätt att hantera mindre utgifter i vardagen. Men det är viktigt att komma ihåg att för mycket swishande kan göra det svårare för barnen att lära sig värdet av pengar och ta ansvar för sina utgifter, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: Användare av Swish varnas – flera anmälningar i helgen

Åtta tips till föräldrar

Här är Länsförsäkringars privatekonoms tips till föräldrar för att hantera månadspeng och swish:

- Börja tidigt att prata ekonomi. Börja tidigt lära barnen om vardagsekonomi och prata gärna om vad olika saker kostar. Ett första steg kan vara att börja ge veckopeng, så att barnet får lära sig hantera sina egna pengar. Veckopengen kan introduceras i sexårsåldern eller när barnet börjar förstå enkel matematik och ekonomiska beslut.

- Låt barnen göra misstag. Vill ditt barn köpa en billig leksak som kan gå sönder efter en vecka? Låt ditt barn bestämma. Det är en del i att lära sig hantera pengar.

- Pengar växer inte på träd. Försök hålla dig till att bara ge vecko- eller månadspeng. Tar pengarna slut så är de slut. Det är en viktig lärdom för framtiden.

- Kom överens om en månadspeng. Med ålder och ansvar kan beloppen öka och övergå till en månadspeng. Bestäm tillsammans vad månadspengen ska räcka till. Kolla upp att barnet håller budget och lär sig prioritera.

- Swishregler. Gå tillsammans igenom ett antal scenarier där det är lämpligt att swisha pengar, och när det inte är lämpligt.

- Öva på att spara. Uppmuntra barnet till att spara en del av månadspengen och belöna barnet när sparmålet är uppnått. Värt att tänka på är att börja med mindre sparmål.

- Mer pengar genom arbete. Ge barnet möjlighet att tjäna extra pengar genom att hjälpa till hemma med till exempel matlagning eller städning.

- Öka månadspengen med inflationen. Barnens utgifter som ska täckas av månadspengen ökar med inflationen. Det kan därför vara klokt att öka månadspengen så att barnen klarar sin budget. Det kan eventuellt också bidra till att swishandet minskar.

Källa: Länsförsäkringar

LÄS OCKSÅ: Swish lanserar ny funktion – ska hjälpa många

Foto: Swish

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen