Swish planerar helt ny lösning – “Många tycker det är jobbigt”

2024 08 03

Swish kan snart erbjuda nya lösningar.

En tredjedel av svenskarna tycker att det är jobbigt att be om Swish.

Detta enligt siffror från Kantar Sifo på uppdrag av Ica Banken.

Det är någonting som Swish nu har börjat arbeta med.

Därmed kan nya lösningar snart presenteras, framhåller Swish i ett pressmeddelande.

34 procent

Så mycket som 34 procent anser att det är jobbigt att be om Swish.

– En tredjedel tycker det är jobbigt att be om en Swish, visar nya siffror från Kantar Sifo på uppdrag av Ica Banken, meddelar Swish.

– Svenskarna kan dock vara lugna, det finns knep att ta till och fler lösningar på gång.

“Jobbar på nya lösningar”

Charlotta Lindblad, Head of Communication på Swish, förklarar.

– I dialog med våra användare har vi lärt oss att det finns vissa sociala hinder när det kommer till att be om pengar tillbaka, säger hon.

– Många tycker det är en jobbig grej och man vill inte framstå som snål. Detta är något vi såklart vill göra ännu enklare och håller därför på att jobba fram nya lösningar som ska underlätta att be om pengar och splitta notan.

Tips under tiden

Swish framhåller vidare att det finns några tips att ta del av i väntan på att de nya lösningarna ska presenteras.

– Berätta direkt efter du gjort betalningen hur mycket den andra ska swisha för sin del. Det kan vara jobbigare att ta upp saken i efterhand.

– Våga skicka en förfrågan. Våra studier visar att många är rädda för att glömma skulder och därför är det uppskattat att få en påminnelse.

– Bestäm innan hur betalningen ska delas upp för att minska friktion när det är dags att betala, antingen om det handlar om att splitta notan rakt av eller dela upp exakta kostnader.

“Håll utkik”

Swish uppmanar till att hålla kolla via deras kanaler.

– Swishförfrågningar växer med en årstakt på ca 20 procent. Mer information om nya och förbättrade lösningar kommer. Håll utkik i Swish-appen och på Swish egna kanaler.

Det finns i nuläget inga uppgifter om någon tidsplan för den planerade nya lösningen.

Foto: Swish

Text: Redaktionen


15Sep2025

JUST NU: Estland slår larm – uppmanar hela Europa

2025 09 15

Estlands premiärminister varnar alla sina europeiska allierade och kommer nu med ett konkret förslag.

Europa har sedan februari 2022, då Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina, rustat sig starkare militärt.

Försvarsbudgeten har utökats med stora summor i de flesta länder, så också i Sverige.

Nu varnar Estlands premiärminister Kristen Michal hela Europa för den ryska krigsmakten.

– Vi ansågs till och med vara lite paranoida när vi pratade om hot från Ryssland tidigare. Men nu har allt det vi pratat om i Baltikum, Polen och Skandinavien blivit verklighet, säger han till den ryska dagstidningen Pravda.

Europa har långt kvar

Den estniske premiärministern framhåller att hotet från den ryska krigsmakten är stort.

Ryssland är ett allvarligt hot mot Europa, Nato och alla förnuftiga länder i världen, säger han.

Han hävdar också att Europa fortfarande har en lång väg kvar för att uppnå den militära styrka som krävs för att hålla tillbaka Ryssland.

– Det kommer att ta lång tid för Europa att bli mycket starkare. Nu är vi fortfarande i början av resan, säger han.

Läs också: Elektronikkedja varslar – och vd:n lämnar

Konkret förslag

Estland har ett relativt litet budgetunderskott och en av de lägsta statsskuldsnivåerna i Europa i förhållande till ekonomins storlek.

Den estniske premiärministern efterfrågar nu en ännu snabbare upprustning av den europeiska försvarsförmågan.

Han menar att det kommer krävas smärtsamma utgiftsnedskärningar och skattehöjningar, uppger tidningen.

Michal vill också att europeiska allierade ska slå samman sina resurser och gemensamt köpa vapen för att minska kostnaderna.

”Klarade testet”

Kristen Michal framhåller situationen med de 19 ryska drönare som förra veckan kränkte Polens luftrum.

Han menar att det var första gången som Nato "testades i luftrummet".

– Testet klarades på ett övertygande sätt, säger han.

Läs mer: Rysk bransch i kris – konkurskaos

Foto: C. Robert

Text: Redaktionen


JUST NU: Nationell särskild händelse utlyses i Sverige

2025 09 15

Polisen utlyser en nationell särskild händelse i Sverige.

Det är ett relativt ovanligt besked.

Åtgärden är ett beslut som Polismyndigheten kan fatta när en situation är så allvarlig eller omfattande att den kräver nationell samordning av polisens resurser.

Det har till exempel skett efter terrordådet på Drottninggatan 2017, under coronapandemin samt under våldsvågen hösten 2023.

Den här gången handlar det om att hantera säkerheten kring valet 2026.

– Vi befarar att valrelaterade demonstrationer kan komma att starta betydligt tidigare i år än vad de har gjort inför tidigare val. Vi vill därför vara proaktiva för att få bättre förutsättningar att leda och koordinera arbetet, säger Tobias Bergkvist, biträdande regionspolischef Stockholm, i ett uttalande.

Åkesson kräver höjd säkerhet

Så sent som för några dagar sedan gick Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson ut med att han reflekterar kring sin egen säkerhet inför valrörelsen, i synnerhet efter mordet på den amerikanska högerdebattören Charlie Kirk.

– I Sverige ska man kunna hålla en helt öppen valrörelse och åka land och rike runt och träffa väljare. Det är så man ser en svensk valrörelse framför sig – men det är inte lika självklart längre, sade Åkesson till Expressen då.

Jimmie Åkesson anser att säkerheten måste höjas i valrörelsen 2026. SD-ledaren bedömer att Säpo delar hans uppfattning.

– Men det är väl som vanligt en fråga om resurser och personaltillgång och kompetensförsörjning och sådana saker som inte är helt lätta att komma åt.

LÄS MER: Svenska kyrkan slår larm – har inte råd

"Kommer vidta operativa åtgärder"

Polisen ska särskilt fokusera på att säkerställa att de grundläggande opinionsfriheterna kan utövas “med bibehållen ordning och säkerhet”, förklarar myndigheten.

– Det instabila omvärldsläget som råder innebär att regionerna redan nu kommer att vidta de operativa åtgärder som krävs utifrån deras lokala problembild och som kan befaras ha påverkan på säkerheten kring kommande val, säger Marie Borg, nationell kommenderingschef.

LÄS OCKSÅ: Höjer hastigheten till 150 km/h – först i hela EU

Foto:

Text: Redaktionen