Det fastslår storbanken Swedbank i en färsk analys.

Högre inkomster, lägre skatter och sjunkande räntor kommer leda till att de flesta får 600 till 3000 kronor mer i plånboken varje månad.

– De allra flesta ser ut att få en ökad köpkraft 2025. Inte minst hushåll med höga inkomster och stora bolån bör märka av ett tjockare lönekuvert och lägre ränteutgifter, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom. 

Villaägare blir de stora vinnarna. De får över 4 000 kronor mer per månad i ökad köpkraft, enligt Swedbanks beräkningar.

Tre grupper får ett jobbigt år

Alla hushåll kan dock inte räkna med att få mer i plånboken under 2025.

Swedbank flaggar för att framför allt tre grupper kan få ett kämpigt år: boende i hyresrätt, arbetslösa och studenter.

– Små eller måttliga inkomstökningar i kombination med stora hyreshöjningar kommer att sätta ytterligare press på framför allt arbetslösa, studenter och ensamstående med barn i hyresrätt, framhåller storbanken.

Vidare pekar Swedbank på att den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget till barnfamiljer försvinner den 1 juli, vilket befaras slå mot redan svårt utsatta hushåll.

Två grupper får mindre pengar

Arbetslösa och studenter är de största förlorarna, enligt rapporten.

Grupperna kommer sannolikt få mindre pengar i plånboken under 2025.

Swedbanks räkneexempel visar att arbetslösa och studenter får upp till 450 kronor per månad i försämrad köpkraft jämfört med januari 2024.

Siffran kan jämföras med att löntagares köpkraft beräknas öka med över 1 000 kronor i månaden.

– Lägre inflation och högre inkomster kommer tillsammans med lägre inkomstskatter innebära att många hushåll får mer pengar i plånboken både nominellt och realt. Vår bedömning är att löntagare bland de 30 vanligaste yrkesgrupperna kommer att få ca 1 200 kronor mer i plånboken efter skatt men med hänsyn till den generella inflationen blir det ca 1 000 kronor mer i plånboken, framhåller Swedbanks analytiker.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Regeringsunderlaget bestående av Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna har enats om nya regler för de två populära avdragen som används av en stor del av de svenska hushållen.

Sänkningar

Rutavdraget som står för rengöring, underhåll och tvätt inkluderar bland annat städhjälp och trädgårdsarbete.

Rotavdraget står för reparation, ombyggnad och tillbyggnad och gäller inte minst bostäder och fritidshus.

De nya reglerna innebär att taket för rotavdraget sänks från 75 000 kronor per person och år till 50 000 kronor.

Finansdepartementet förklarar

Samtidigt sänks även taket för rutavdraget från 75 000 kronor per person och år till en nivå som innebär att det gemensamma taket för rotavdraget och rutavdraget blir 75 000 kronor.

Förändringen innebär med andra ord att de två separata taken för rot- respektive rutavdraget upphör.

Orsaken är att de två högre nivåerna som gällde under 2024 var bara tillfälliga.

– Förslaget aviserades i budgetpropositionen för 2024 för att stötta byggsektorn under den pågående lågkonjunkturen, förklarar Finansdepartementet.

Många har frågor

Att rut och rot nu sänks innebär med andra ord inte att man drar ner på satsningen rent allmänt utan att man återgår till normalläget eftersom den tillfälliga extrasatsningen undre 2024 avslutades på nyårsafton.

Skatteverket får en hel del frågor rörande rut och rot och svarar gärna på alla spörsmål.

– När du anlitar ett företag för reparation, underhåll, ombyggnad eller tillbyggnad kan du få rotavdrag för delar av arbetskostnaden.

– Du kan också få rutavdrag för hushållsnära tjänster som städning och trädgårdsarbete, förklarar Skatteverket på sin webbsida.

Inte materialkostnader

Material och andra kostnader, som resekostnader, ger däremot inte rätt till något avdrag.

– Rotavdraget och rutavdraget räknas ihop och är högst 75 000 kronor per person och år. Rotavdraget får dock inte vara mer än 50 000 kronor per år.

– Om du har rätt till avdraget beror på hur mycket skatt du har betalat in under året och vilka andra avdrag du har gjort.

Man kan inte få mer avdrag än man har betalat in i skatt.

Foto: Jorik van der Schaaf

Text: Redaktionen