Swedbank till folket: bered er på 30 år av orättvisa

2025 03 07

Imorgon lördag, den 8 mars, är det internationella kvinnodagen.

Det är en dag då kvinnors lika rättigheter och jämställdhet står i särskilt fokus.

Men när det gäller ekonomisk jämställdhet är utsikterna inom en överskådlig framtid dyster läsning.

Enligt en rapport från Swedbank väntas kvinnors inkomster från arbete nämligen ligga långt under männens nivå i ytterligare dryga 30 år.

– Det kostar kvinnor tusentals kronor, i förlorad lön, lägre pension och mindre sparande. Med dagens utveckling är kvinnor ikapp först 2052, sade Madelén Falkenhäll, Swedbanks hållbarhetsekonom i en kommentar när rapporten släpptes våren 2024.

Ny prognos: dröjer till 2055

Ett knappt år senare har prognosen inte blivit bättre. Delvis istället till och med sämre.

Det konstaterar försäkringsbolaget Folksam som också har granskat den förväntade ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Enligt bolaget kommer det att dröja ända till år 2055 innan nyblivna kvinnliga pensionärer väntas ha lika hög total pension som män. Idag är skillnaden drygt 5 500 kronor per månad före skatt.

– Det beror till stor del på att kvinnor har haft lägre lön och tagit ett större ansvar för barn och familj vilket påverkat pensionen negativt, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.

"En uppgift för staten"

Gapet mellan mäns och kvinnors allmänna pension har visserligen minskat under 2000-talet. Men trenden förändras långsamt och har i snitt bara krympt 0,6 procentenheter per år mellan 2003-2022.

I nuvarande minskningstakt kommer kvinnor strax under 40 år troligen att bli den första generationen med en total pension på samma nivå som män, menar Håkan Svärdman.

– Att minska pensionsgapet är främst en uppgift för staten, fackförbund och arbetsgivare att hantera, men det finns saker som skulle höja pensionen för många kvinnor där ett eget sparande och ett mer jämlikt föräldraskap är två exempel, säger experten.

Swedbank: 3 300 kronor mindre i lön

I Swedbanks rapport slår banken fast att kvinnor anpassar jobbet för att få livspusslet att gå ihop, till exempel genom att avstå karriärmöjligheter eller arbeta deltid.

En faktor i sammanhanget är också kvinnors jobbfrånvaro. Kvinnors faktiska arbetstid är 87 procent av mäns, vilket bland annat förklaras av föräldraledighet och vård av sjukt barn.

– För en medianlön innebär det 3 300 kronor mindre i lön efter skatt varje månad och en pension som blir 1 500 kronor lägre per månad. Sparar man tio procent av sin lön efter skatt så kommer kvinnors sparkapital utifrån det vara nästan 200 000 kronor mindre än mäns. Enbart på grund av större frånvaro från jobbet, säger Madelén Falkenhäll.

Foto: D. Husted

Text: Redaktionen

Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

2025 03 25

Det föreslår en statlig utredning som regeringen har tillsatt.

Enligt utredning ska kraftbolag som investerar i ny kärnkraft erbjudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan det innebära en ökad kostnad med 2 160 kronor om året för villaägare. En summa som många inte är beredda att betala. Hela 85 procent av Sveriges villaägare är inte beredda att stå för kostnaden, framhåller Nordic Green Energy med hänvisning till en ny Sifo-undersökning.

Enligt undersökningen kan villaägare i genomsnitt tänka sig att betala upp till 1 134 kronor om året för mer kärnkraft. Alltså betydligt mindre än 2 160 kronor om året.

– Att en så stor majoritet inte är villig att betala vad kärnkraften kostar visar på ett tydligt behov av att se över alternativa lösningar. Vi kan inte låsa oss vid kärnkraft som den enda vägen framåt, särskilt när det är en investering som kommer att belasta svenska hushålls plånböcker under många år framöver, säger Lars Jungerth, affärsområdeschef konsument på Nordic Green Energy.

– För att säkerställa att elen blir både hållbar och prisvärd måste vi parallellt satsa på teknisk utveckling och snabbare utbyggnad av förnybara energikällor, så att vi kan minska vårt fossilberoende.

Ebba Busch: Stora risken är att inte göra något

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) har försvarat finansieringsmodellen.

– Den stora risken är att inte göra den här investeringen, har hon sagt i SVT:s Aktuellt.

Här är finansieringsplanen

Regeringens finansieringsplan för ny kärnkraft kan sammanfattas i tre delar:

Statlig lånefinansiering Statliga lån med låg ränta för byggkostnader ställs ut av Riksgäldskontoret för att finansiera investeringar i ny kärnkraft. Staten kommer stå för 75 procent eller 300 miljarder kronor av investeringen. Räntan på de statliga lånen höjs successivt under driftsfasen för att ge incitament att ersätta de statliga lånen med marknadsfinansiering.

Prissäkringsavtal Ett prissäkringsavtal upprättas mellan staten och kärnkraftsproducenten. Kraftbolagen garanteras ett elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. För perioder då marknadspriset på el är lägre än det avtalade lösenpriset uppstår en kostnad för staten, som finansieras med en ny skatt på elkunderna. I de fall marknadspriset är högre än lösenpriset kommer staten att erhålla intäkter från differenskontraktet som kan föras vidare till elkonsumenten.

Risk- och vinstdelning Den tredje komponenten är en risk- och vinstdelningsmekanism som ger projektägaren en lägsta avkastning på sin investering. När reaktorn tas i drift delas projektets vinster i de bästa utfallen med staten och elkonsumenterna.        

LÄS MER HÄR: CHOCKHÖJNING: Bortglömd skatt har ökat med 100 procent | Ekonomibladet

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Henrik Nyström Regeringskansliet

Text: Redaktionen