Swedbank till folket: bered er på 30 år av orättvisa

2025 03 07

Det kommer att ta nästan tre decennier innan ekonomisk rättvisa skipas i Sverige.

Imorgon lördag, den 8 mars, är det internationella kvinnodagen.

Det är en dag då kvinnors lika rättigheter och jämställdhet står i särskilt fokus.

Men när det gäller ekonomisk jämställdhet är utsikterna inom en överskådlig framtid dyster läsning.

Enligt en rapport från Swedbank väntas kvinnors inkomster från arbete nämligen ligga långt under männens nivå i ytterligare dryga 30 år.

– Det kostar kvinnor tusentals kronor, i förlorad lön, lägre pension och mindre sparande. Med dagens utveckling är kvinnor ikapp först 2052, sade Madelén Falkenhäll, Swedbanks hållbarhetsekonom i en kommentar när rapporten släpptes våren 2024.

Ny prognos: dröjer till 2055

Ett knappt år senare har prognosen inte blivit bättre. Delvis istället till och med sämre.

Det konstaterar försäkringsbolaget Folksam som också har granskat den förväntade ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Enligt bolaget kommer det att dröja ända till år 2055 innan nyblivna kvinnliga pensionärer väntas ha lika hög total pension som män. Idag är skillnaden drygt 5 500 kronor per månad före skatt.

– Det beror till stor del på att kvinnor har haft lägre lön och tagit ett större ansvar för barn och familj vilket påverkat pensionen negativt, säger Håkan Svärdman, pensionsexpert på Folksam.

"En uppgift för staten"

Gapet mellan mäns och kvinnors allmänna pension har visserligen minskat under 2000-talet. Men trenden förändras långsamt och har i snitt bara krympt 0,6 procentenheter per år mellan 2003-2022.

I nuvarande minskningstakt kommer kvinnor strax under 40 år troligen att bli den första generationen med en total pension på samma nivå som män, menar Håkan Svärdman.

– Att minska pensionsgapet är främst en uppgift för staten, fackförbund och arbetsgivare att hantera, men det finns saker som skulle höja pensionen för många kvinnor där ett eget sparande och ett mer jämlikt föräldraskap är två exempel, säger experten.

Swedbank: 3 300 kronor mindre i lön

I Swedbanks rapport slår banken fast att kvinnor anpassar jobbet för att få livspusslet att gå ihop, till exempel genom att avstå karriärmöjligheter eller arbeta deltid.

En faktor i sammanhanget är också kvinnors jobbfrånvaro. Kvinnors faktiska arbetstid är 87 procent av mäns, vilket bland annat förklaras av föräldraledighet och vård av sjukt barn.

– För en medianlön innebär det 3 300 kronor mindre i lön efter skatt varje månad och en pension som blir 1 500 kronor lägre per månad. Sparar man tio procent av sin lön efter skatt så kommer kvinnors sparkapital utifrån det vara nästan 200 000 kronor mindre än mäns. Enbart på grund av större frånvaro från jobbet, säger Madelén Falkenhäll.

Foto: D. Husted

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen