Swedbank: så mycket ska du spara varje månad – nytt läge till vintern

2024 10 02

Det genomsnittliga månadssparandet i Sverige ökar.

I snitt sparar svenska hushåll nu 7 087 kronor i månaden.

Det är en ökning från 6 306 kronor under föregående kvartal, visar SEB:s undersökning Sparkollen på onsdagen.

Enligt storbanken framgår det också att hushållen planerar att spara ännu mer kommande sex månader – framför allt i fonder.

Bättre läge till vintern

– Sparkollen når det här kvartalet den högsta nivån sedan mätningarna startade 2022. Hushållen planerar att växla upp sparandet under vinterhalvåret vilket talar för att mycket av det tidigare förlorade privatekonomiska utrymmet nu kommer tillbaka, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.

– En förbättrad köpkraft, inkomstskattesänkningar och lägre räntekostnader är några faktorer bakom den växande optimismen.

Swedbank: spara 10 procent av lönen

De senaste tre månaderna har 85 procent av svenska folket haft ett månadssparande. Det är en viss minskning på två procentenheter jämfört med årets andra kvartal.

Själva summan på sparandet ökade dock som sagt – med motsvarande 12 procent.

Exakt hur mycket som hushållen bör spara är emellertid en omdiskuterad fråga.

Storbankerna har uttalade rekommendationer, och för Swedbanks del är tumregeln att spara tio procent av sin lön efter skatt. Nordea har en liknande riktlinje.

– Först och främst ska man spara ihop till en buffert. Vi brukar rekommendera en buffert på två månadslöner. Bor du i en villa kan du behöva en större buffert och bor du i en hyreslägenhet en lite mindre buffert, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på Swedbank, på bankens hemsida.

"Stiger med nästan 800 kronor"

Enligt SEB lär hushållens sparande öka i samtliga sparformer de närmaste månaderna, inte bara i fonder även om det är en stigande trend.

– Hushållens genomsnittliga månadssparande stiger med nästan 800 kronor jämfört med förra kvartalet. Många börjar nu märka av de lägre räntekostnaderna vilket skapar ett extra sparutrymme som kan fylla på minskade buffertar på sparkonto och långsiktigt sparande på börsen, säger Américo Fernández i dagens pressmeddelande.

SEB:s undersökning visar att en genomsnittlig sparad hundralapp fördelades enligt följande mellan juli-september:

36 kronor på sparkonto
19 kronor i amortering
17 kronor i fonder
10 kronor i aktier
12 kronor i pensionssparande
6 kronor i övrigt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

– Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

– Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet.

– Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

– Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning.

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen

Akut kris hotar Sverige – statsministern informerad

2026 05 07

Regeringen uppmanas att vidta skyndsamma åtgärder för att säkra svensk livsmedelsförsörjning.

Den akuta uppmaningen kommer från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF, bekräftar att förbundet har skickat en hemställan till regeringen med krav på skyndsamma krisstöd för att möta de kraftigt ökade kostnaderna för diesel och mineralgödsel.

Om stöden uteblir hotas Sverige av en stor kris, menar Borgström.

– De beslut som fattas nu får effekter långt fram i tiden. Därför är det avgörande att vi gör rätt nu, för att säkra svensk livsmedelsproduktion framöver och för att vi ska fortsätta ha bra mat till rimliga priser, säger han.

”Samhällskritisk näring”

Borgström varnar för att Sveriges försörjningsförmåga hotas av de omfattande kostnadsökningarna, som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern.

– Det här handlar inte bara om bondens ekonomi. Det handlar om Sveriges försörjningsförmåga. Svenskt lantbruk är en samhällskritisk näring som behövs varje dag – men särskilt när omvärlden blir mer osäker. Nu måste vi välja väg: ska vi stärka svensk matproduktion eller göra oss mer beroende av import när omvärlden blir allt mer osäker?

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Matpriserna kan skjuta i höjden

Enligt LRF har konsekvenserna av kostnadskrisen för svenskt lantbruk ännu inte börjat märkas i butikshyllorna.

Men snart riskerar matpriserna att öka kraftigt.

– När kostnaderna för gödsel, diesel och energi ökar kraftigt påverkar det vad som odlas, hur mycket som odlas och vad maten kommer att kosta framöver. Matpriserna kommer att påverkas. Frågan är hur högt priset blir om vi samtidigt tappar svensk produktion, säger Palle Borgström.

– Sverige behöver ett starkt lantbruk för att kunna säkra matproduktionen också i oroliga tider. Nu behöver regeringen agera snabbt och vi fortsätter samtidigt att följa utvecklingen noga tillsammans med våra medlemmar runt om i landet.

LÄS OCKSÅ: Hyror kan höjas för svenska hushåll i sju län

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen