Att skapa en buffert är den viktigaste privatekonomiska uppmaningen enligt många banker. Swedbank uppmanar svenskarna till att ha åtminstone två månadslöner i buffert.

En undersökning från förra året visar att många svenskar har mindre summor på sparkontot än vad bankerna uppmanar till.

Swedbank uppmanar

Ett bra riktmärke är enligt Swedbank att spara ihop till en buffert på ungefär två månadslöner.

– Så att du slipper låna pengar eller köpa på avbetalning när diskmaskinen ger upp, menas det.

Bufferten bör vara lättillgänglig, alltså inte investerat i fonder eller aktier. Helst ska den ligga på ett sparkonto med ränta.

Många ligger under

Att ha ett buffertsparande är ett sätt att skydda sin ekonomi om du råkar ut för oväntade händelser och utgifter, konstaterar Finansinspektionen.

En kartläggning från förra året visar enligt myndigheten att varannan konsument har mindre än 10 000 kronor i buffertsparande på ett sparkonto, och att endast 3 av 10 har 50 000 kronor eller mer tillgängliga i ett sådant sparande.  

Läs mer: Pensionärer kan missa utbetalning – sista dagen idag

“Prioritera det”

Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på FI, uppmanar den som inte har en buffert att direkt börja spara.

– Har du inte en buffert idag ska du prioritera det innan du sätter av pengar i ett långsiktigt sparande i exempelvis fonder och aktier, säger hon.

Spara tio procent

Swedbanks Arturo Arques ger ett konkret råd till svenskarna. Han uppmanar svenskarna att spara en viss summa varje månad tills att man kommer upp i två månadslöner i buffert.

– När lönen kommer, för direkt över 10 procent till ett sparkonto. Gör så varje månad tills du har sparat ihop ungefär 2 månadslöner efter skatt. 

Läs mer: Världens största pizzakedja satsar – nu ska Sverige erövras

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen