15 mars 2026

SWEDBANK: Så mycket pengar måste du lägga undan på mat

2024 09 25

Efter en längre period med stigande matpriser har utvecklingen dämpats.

Det uppger Swedbank i sin undersökning ”Swedbanks matkasse” som mäter prisutvecklingen på livsmedel i Sverige.

I undersökningen mäter storbanken prisutvecklingen och den totala livsmedelskostnaden per månad och typhushåll.

Enligt Swedbank har prisökningarna dämpats ordentligt den senaste tiden och ligger i linje med den allmänna prisutvecklingen.

Sedan årsskiftet har livsmedelspriserna stigit med 1,5 procent och sedan ett år tillbaka med 1,3 procent.

– Det är bra för hushållen och den allmänna prisutvecklingen att livsmedelspriserna stabiliseras. Många, inte minst barnfamiljer, har fått se matkostnaderna öka kraftigt och tränga undan annan nödvändig konsumtion, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i ett uttalande.

Så mycket behöver hushållen lägga undan för mat

I dag behöver svenska hushåll i genomsnitt lägga 6 328 kronor på mat per månad, enligt Swedbanks beräkningar.

– Sedan årsskiftet har Swedbanks matkasse stigit från 6 234 kronor till 6 328 kronor. Prisökningarna har varit störst på mejeri, ost och olja, drivet av olivoljan som har blivit 20 procent dyrare, och vinäger som stigit med 7 procent, framhåller storbanken.

Matkassen för ett singelhushåll beräknas till 4 365 kronor, en ökning med 64 kronor sedan årsskiftet.

Hushåll med två eller fler tonåringar har högst matkostnader. Den genomsnittliga matkassen kostar 14 315 kronor i månaden för sammanboende med två tonåringar – en ökning med 227 kronor sedan årsskiftet.

– Jämfört med januari 2022 är dock matpriserna betydligt högre. Då kostade matkassen för singelhushållet 3 542 medan tonårsfamiljen betalade 11 623 kronor för sin matkasse. Det är lätt att förstå att många hushåll upplever att matpriserna är höga, kommenterar Arturo Arques.

Sänker räntan

Under onsdagen har Swedbank gått ut med ytterligare en nyhet.

Storbanken sänker räntan på bolån med tre månaders bindningstid med 0,25 procentenheter.

SEB sänker även den rörliga boräntan med 25 punkter.

Storbankernas nya räntebesked kommer efter onsdagsmorgonens räntesänkning av Riksbanken. Centralbanken meddelade att styrräntan sänks från 3,50 till 3,25 procent.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium. 

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen. 

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg. 

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar" 

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen


24mars26

Anders Tegnell varnar för helt ny pandemi

2026 03 24

Sveriges tidigare statsepidemiolog uttalar sig om en framtida pandemi.

Anders Tegnell är på besök i Oslo för en paneldebatt kring ämnet pandemihantering.

Och den före detta svenska statsepidemiologen menar att de nordiska länderna har stor nytta av varandra.

– Vi har haft ett mycket gott samarbete mellan Norge, Sverige, Danmark och Finland genom åren. Sedan har vi efteråt tittat på hur vi hanterade intensivvård, vaccination och liknande på liknande sätt, säger han till Dagbladet.

Mycket kritik

Under pandemiåren valde Sverige och Norge olika linjer i hanteringen av den enorma smittspridningen.

Den svenska linjen, med öppna skolor och rekommendationer istället för regler, fick kraftig kritik i grannlandet.

Anders Tegnell anser att motsättningarna försvårade arbetet.

–  Jag tycker det är synd för jag tror att vi hade klarat pandemin ännu bättre om vi inte hade skapat den här konkurrensen, säger han.

”Orimligt”

Den tidigare chefen för det norska Folkhälsoinstitutet, Camilla Stoltenberg, anser att kritiken mot Tegnell var obefogad.

– Jag upplevde det också som orimligt då. Vi visste faktiskt inte vad som var det bästa sättet att hantera en pandemi, säger hon till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Framtida pandemi

På frågan om hur en framtida pandemi kan slå mot samhället är Anders Tegnell övertygad.

Nästa pandemi kommer hota världen på helt nya sätt än tidigare, vilket gör att det är omöjligt att förbereda sig fullt ut, varnar han.

– Jag tror att naturen är mycket mer uppfinningsrik än vi kan förutse, så det kommer troligen att vara något helt annat än vad vi har sett nu, säger Tegnell.

Bästa förberedelsen

Även om en framtida pandemi kommer slå mot samhället på helt nya sätt, så finns det ändå vägar för att förbereda sig, menar Camilla Stoltenberg.

– Ett gott, demokratiskt samhälle med goda välfärdssystem, hög grad av jämlikhet och hög grad av transparens. Detta är den viktigaste hörnstenen i beredskap vid nödsituationer, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Cafékedja öppnar i Sverige – succé i över 40 länder

Foto: Lena Katarina Johansson Folkhälsomyndigheten

Text: Redaktionen