SWEDBANK: Så mycket pengar måste du lägga undan på mat

2024 09 25

Efter en längre period med stigande matpriser har utvecklingen dämpats.

Det uppger Swedbank i sin undersökning ”Swedbanks matkasse” som mäter prisutvecklingen på livsmedel i Sverige.

I undersökningen mäter storbanken prisutvecklingen och den totala livsmedelskostnaden per månad och typhushåll.

Enligt Swedbank har prisökningarna dämpats ordentligt den senaste tiden och ligger i linje med den allmänna prisutvecklingen.

Sedan årsskiftet har livsmedelspriserna stigit med 1,5 procent och sedan ett år tillbaka med 1,3 procent.

– Det är bra för hushållen och den allmänna prisutvecklingen att livsmedelspriserna stabiliseras. Många, inte minst barnfamiljer, har fått se matkostnaderna öka kraftigt och tränga undan annan nödvändig konsumtion, säger Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom, i ett uttalande.

Så mycket behöver hushållen lägga undan för mat

I dag behöver svenska hushåll i genomsnitt lägga 6 328 kronor på mat per månad, enligt Swedbanks beräkningar.

– Sedan årsskiftet har Swedbanks matkasse stigit från 6 234 kronor till 6 328 kronor. Prisökningarna har varit störst på mejeri, ost och olja, drivet av olivoljan som har blivit 20 procent dyrare, och vinäger som stigit med 7 procent, framhåller storbanken.

Matkassen för ett singelhushåll beräknas till 4 365 kronor, en ökning med 64 kronor sedan årsskiftet.

Hushåll med två eller fler tonåringar har högst matkostnader. Den genomsnittliga matkassen kostar 14 315 kronor i månaden för sammanboende med två tonåringar – en ökning med 227 kronor sedan årsskiftet.

– Jämfört med januari 2022 är dock matpriserna betydligt högre. Då kostade matkassen för singelhushållet 3 542 medan tonårsfamiljen betalade 11 623 kronor för sin matkasse. Det är lätt att förstå att många hushåll upplever att matpriserna är höga, kommenterar Arturo Arques.

Sänker räntan

Under onsdagen har Swedbank gått ut med ytterligare en nyhet.

Storbanken sänker räntan på bolån med tre månaders bindningstid med 0,25 procentenheter.

SEB sänker även den rörliga boräntan med 25 punkter.

Storbankernas nya räntebesked kommer efter onsdagsmorgonens räntesänkning av Riksbanken. Centralbanken meddelade att styrräntan sänks från 3,50 till 3,25 procent.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen