Swedbank: så mycket kommer du behöva spara i månaden

2024 07 03

Svenska hushåll sparar i genomsnitt 6 306 kronor per månad.

Det visar nya siffror från SEB:s “Sparkollen” som publiceras på onsdagen.

Beskedet innebär att hushållen har ökat sitt sparande under årets första kvartal från tidigare 6 027 kronor i månaden föregående kvartal.      

– Nysparandet går främst in i fonder och aktier vilket återspeglar att hushållens riskvilja fortfarande är god trots en något trevande ekonomisk återhämtning i övrigt, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en kommentar.      

"Återhämtningen har startat"     

Efter flera år med kämpiga ekonomiska tider är det sannolikt många som hoppas på bättre förutsättningar att kunna fortsätta spara.     

Swedbank meddelade igår att man ser positivt på svensk ekonomi under andra halvåret av 2024 – men enligt SEB ökade faktiskt andelen som planerar att spara mindre de kommande sex månaderna från 9 till 11 procent.     

– Under andra kvartalet fick hushållen se den första räntesänkningen på över åtta år, samtidigt som inflationen närmat sig målet och köpkraften försiktigt vänt till plus. Den ekonomiska återhämtningen har därmed startat men gör det gradvis och har ännu inte slagit igenom med kraft i hushållens plånböcker. Det får sparplanerna att sakta in något den här månaden, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández.     

Swedbank: Spara 10 procent av lönen

Beroende på när sparplanerna kan aktualiseras för svenska folket finns det sedan tidigare rekommendationer för hur mycket man bör lägga undan varje månad.

Enligt Swedbank är tumregeln tio procent av sin lön efter skatt.

Först och främst ska man spara ihop till en buffert. Vi brukar rekommendera en buffert på två månadslöner. Bor du i en villa kan du behöva en större buffert och bor du i en hyreslägenhet en lite mindre buffert, säger Madelén Falkenhäll, hållbarhetsekonom på storbanken.

87 procent månadssparar

Under årets första kvartal hade 87 procent av svenska folket ett månadssparande, enligt SEB:s rapport.

En genomsnittligt sparad hundralapp fördelades enligt följande:

  • 41 kronor på sparkonto
  • 20 kronor i amortering
  • 16 kronor i fonder
  • 8 kronor i aktier
  • 11 kronor i pensionssparande
  • 4 kronor i övrigt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen


JUST NU: Nytt land köper Jas Gripen – överens med Sverige

2025 04 03

Ett nytt land adderas till listan över köpare av stridsflyget Jas 39 Gripen.

Sverige har tidigare sålt eller hyrt ut Gripenplan till Sydafrika, Brasilien, Ungern, Tjeckien och Thailand, där det sistnämnda landet köpte tolv stycken plan av modellen i augusti förra året.

Nu har Sverige kommit överens med ännu ett land om en affär.

Presidenten bekräftar

Det är Colombia som köper de prestigefulla stridsflygen, meddelar landets president Gustavo Petro.

– I enlighet med den avsiktsförklaring som undertecknades av Sveriges regering och godkännandet av landets strategiska luftförsvar som ett prioriterat projekt, meddelar jag:

– Flottan av flygplan som ska anskaffas är helt ny, med den senaste teknologin, redan i drift i Brasilien, och är av märket Saab 39 Gripen.

Det skriver Gustavo Petro på X.

Presidenten ger dock  inga närmare detaljer om affären.

Exakt hur många flygplan Colombia har köpt eller för vilka summor nämns inte.

Nya vapensystem

Den internationellt anpassade varianten av Jas 39 Gripen har bland annat en omgjord cockpit med nya elektroniska displayer.

Dessutom har nya vapensystem installerats, enligt Försvarsmakten.

Planen har också utrustats med en lufttankningsdel som gör det möjligt att tanka flygplanet medan det befinner sig i luften.

Skickas även till Polen

Så sent som i mars meddelade Försvarsmakten att stridsflyg för första gången kommer att baseras utomlands.

Det handlade då om Jas 39 Gripenplan som placeras på en bas i Polen med syfta att förstärka Natos incidentberedskap.

De svenska planen ska ledas av Natos luftoperationsscenter Combined Air Operations Centre i Uedem i Tyskland.

Genom att vi bidrar till Natos samlade avskräckning och försvar stärker flygvapnet även Sveriges säkerhet. Det är en viktig utveckling av vår förmåga och ytterligare ett steg för flygvapnet att bli fullt integrerad i Natos luftförsvar, säger Jörgen Axelsson, flygvapnets operationschef, i en kommentar.

Räckvidden för Jas 39 Gripen är över 3 000 kilometer.

Stridsflygen har en start- och landningssträcka på 400 respektive 500 meter.

Foto: Försvarsmakten

Text: Redaktionen


Sverige anklagar Trump för lögn: ”Obegripligt och sorgligt”

2025 04 03

USA:s president Donald Trump har inlett ett handelskrig.

På onsdagskvällen meddelade Trump att USA kommer införa strafftullar mot länder runt om i hela världen.

För EU:s och Sveriges del handlar det om tullar på 20 procent. Trump motiverar procentsatsen med att EU har liggande tullar på 39 procent mot USA.

Men siffran stämmer inte.

Det hävdar bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M).

– Det är obegripligt och sorgligt, säger han i SVT:s Morgonstudio.

– De här siffrorna som redovisas, jag förstår inte var man får dem ifrån. Vi har ungefär samma tullar i båda riktningar i dag, fortsätter ministern.

”Skulle göra våra befolkningar fattigare”

Statsminister Ulf Kristersson (M) beklagar också de höjda tullarna.  

–  Vi vill inte ha några handelshinder. Vi vill inte ha något handelskrig. Det skulle göra våra befolkningar fattigare och världen på sikt farligare, säger han i ett uttalande på X.

Uppsala län pekas ut

Trumps strafftullar kan slå hårt mot län i Sverige som har en stor exportvolym till USA.

Enligt en undersökning från Länsförsäkringar är Uppsala län särskilt sårbart.

– Uppsalas betydande export till USA, framför allt inom läkemedelssektorn, innebär att införandet av höga tullar kan minska efterfrågan kraftigt, vilket riskerar att påverka både sysselsättning och investeringar i regionen, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Stråberg framhåller att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, säger Alexandra Stråberg. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen