SWEDBANK: Så här mycket pengar behöver du spara

2023 08 08

Svenska sparkonton dräneras.

Detta på grund av stigande kostnader – vilket fått svenska folket att återigen ta ut mer från sina sparkonton än vad som sätts in.

Fenomenet är nu en trend då det har skett två kvartal i rad, skriver Dagens Industri.

– Det nya ränteklimatet har också höjt amorteringsviljan och dragit ned tillväxttakten på nya lån, rapporterar tidningens reporter Hans Bolander.

Direktiv om buffert

Trots att många behöver ta mer och mer pengar från sina sparkonton finns det tydliga direktiv hos storbankerna om hur mycket du bör spara och ha till förfogande.

Det kallas för en buffert.

Enligt Swedbanks hållbarhetsekonom Madelén Falkenhäll är tumregeln att spara tio procent av sin lön efter skatt.

– Vi brukar rekommendera en buffert på två månadslöner. Bor du i en villa kan du behöva en större buffert och bor du i en hyreslägenhet en lite mindre buffert, säger hon till bankens egen hemsida.

4-5 månadslöner

Nordeas rekommendation är liknande, förutsatt att man är singel och bor själv.

Den som har sambo kan behöva spara mer eftersom risken finns att ni behöver täcka upp för varandra – och för barnfamiljer är direktiven ännu högre.

– En buffert på fyra till fem månadslöner efter skatt är bra att sikta på, framhåller Nordea.

– Med fler personer i hushållet ökar slitaget, och med barn i familjen kan det dyka upp fler extra utgifter som ni bör vara förberedda på.

Börja direkt

En av de främsta uppmaningarna från bankerna är att börja spara så tidigt som möjligt – gärna precis när man lämnat tonåren.

– Det ger absolut störst effekt på ditt sparande i ett långsiktigt perspektiv, enligt Swedbank.

Banken rekommenderar också att man lägger undan det man ska spara direkt när lönen trillar in på kontot.

– Att vänta till slutet av månaden och spara det som blir ”över” brukar resultera i ett magert resultat.

Rekommenderar nischaktörer

På grund av storbankernas blygsamma räntor på sparkonton har ekonomer börjat rekommendera sparare att bredda perspektivet.

– Storbankerna har höjt sparräntan med mellan 1,70 och 2,30 procentenheter. Nischaktörerna däremot har höjt sparräntan med mellan 2,6 och 2,7 procentenheter, säger sparekonomen Christian Sahlberg på sajten Compricer till Svenska Dagbladet.

Moank, Lunar och Qliro nämns som exempel på nischaktörer.

LÄS MER: Uppmaning till alla bankkunder – direkt från statsministern

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen