Den senaste tidens räntesänkningar har välkomnats av svenska hushåll och företagare.

Styrräntan ligger i dagsläget på 2,5 procent efter att Riksbanken avslutade året med en sänkning på 0,25 procentenheter.

Samtidigt har myndigheten prognostiserat att styrräntan i sommar kommer att ligga på 2,25 procent - alltså bara en till sänkning under våren.

Bankerna tror annat

Majoriteten av Sveriges storbanker - såväl som Konjunkturinstitutet - tror annat.

Konjunkturinstitutet tror att räntan kommer att falla till 1,5 procent framåt sommaren, medan Swedbank tror på 1,75 procent, SBAB på 2 procent och SEB 2 procent.

– Vi tror att Riksbanken kommer behöva sänka betydligt mer än vad som ligger i deras prognoser eftersom återhämtningen tar längre tid än vad de räknat med, säger Swedbanks chefsekonom Mattias Persson till Dagens Nyheter.

Tror båda har fel

Nordeas chefsekonom Annika Winsth menar att både Konjunkturinstitutet och Riksbanken har fel.

– Riksbanken underskattar hur svag konjunkturen är och Konjunkturinstitutet är för negativa.

Bara en gång till

Bankerna tror alltså på snabbare räntesänkningar än vad Riksbanken har prognostiserat.

Myndigheten framhåller att det enligt deras prognos bara blir en ytterligare sänkning under första halvåret 2025.

– Räntan har sänkts snabbt, och penningpolitiken verkar med fördröjning. Det talar för en mer prövande ansats när penningpolitiken utformas framöver, framhåller Riksbanken.

– Riksbanken kommer därför noga utvärdera behovet av kommande ränteförändringar, i ljuset av effekten av tidigare sänkningar och förskjutningar i riskbilden kring inflations- och konjunkturutsikterna. Om utsikterna står sig kan styrräntan sänkas en gång till under första halvåret 2025.

Talar för sänkningar

Någonting som talar för att det blir snabbare räntesänkningar är konjunkturen som Sverige befinner sig i.

Inflationen är som bortblåst men Sveriges ekonomi har ännu inte kommit igång.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Många av ändringarna påverkar främst yrkestrafik av olika slag, men en avgiftshöjning påverkar många privata bilägare.

Bakom höjningarna ligger ambitionen att avgifterna ska skapa en ekonomisk balans på myndigheten.

– De senaste åren har vi arbetat intensivt med vårt uppdrag om balans till 2028, och vi ser nu ut att närma oss, säger Transportstyrelsens ekonomichef Helen Hellman.

Höjer vägtrafikregistreringsavgiften

Den avgift som höjs och som kommer märkas för svenska medborgare är vägtrafikregistreringsavgiften.

Det är en årlig avgift för varje fordon som är registrerats i vägtrafikregistret.

Höjningen träder i kraft 1 januari 2026.

Sju procent

Höjning är på drygt sju procent, vilket motsvarar fem kronor.

Från 69 till 74 kronor per fordon.

– Nivån på avgifterna eller antal avgifter påverkas inte enbart av förändrade kostnader utan även till exempel av förändrade regler och om vi tilldelas ett nytt uppdrag. Vår ambition är att avgifterna ska vara förutsägbara och stabila och ge bransch och företag förutsättningar att planera sin verksamhet, säger Helen Hellman.

LÄS OCKSÅ: Kraftigt ras på bilmarknaden

Förändringar i Transportstyrelsens avgifter

Transportstyrelsen har bland annat beslutat om följande förändringar inför 2026.

- En årlig tillsynsavgift införs för varje ytterligare utbildningsplats där utbildning bedrivs eller plats där kunskapsprov genomförs

- En avgift vid ansökan om utökad verksamhet inom förarutbildning införs

- Avgiften för undantag från föreskrifter om förarprov och förarutbildning sänks

- Avgiften för tekniska dispenser för fordon sänks

- Avgiften för utgivande av tidigare ogiltigförklarad taxiförarlegitimation tas bort

- Avgift för tillsyn av busspassagerares rättigheter införs

- En fast avgift införs vid ansökan om att delta i försöksverksamhet för självkörande fordon

- Avgiften för kontroll av hållbarhetskrav sänks från 20 kronor till tio kronor

Källa: Transportstyrelsen

LÄS OCKSÅ: BEKRÄFTAT: "Sveriges sämsta bank" - har flera miljoner kunder

Foto: Clickerhappy

Text: Redaktionen