Samtidigt fortsätter Riksbanken att lätta på penningpolitiken.

Den 7 november sänktes styrräntan med 50 punkter till 2,75 procent.

I samma veva flaggade Riksbanken för nya räntesänkningar.

– Om konjunktur- och inflationsutsikterna står sig kan styrräntan även sänkas i december och under första halvåret 2025, i linje med vad som kommunicerades i september.

Kan tvingas tänka om

Riksbanken kan dock tvingas justera sin prognos om kronan fortsätter att tappa i värde.

Enligt Swedbank finns det en smärtgräns för hur svag kronan kan bli.  

Storbanken fastlår att smärtgränsen går vid en 5 procent svagare krona från nuvarande nivåer.

Riksbankens smärtgräns för inflationen bedöms vara 2,5 procent och enligt Swedbank skulle en 5 procents svagare krona leda till att gränsen uppnås.

– Enligt våra beräkningar skulle cirka 5 procent svagare krona ge en genomsnittlig KPIF-inflation på 2,5 procent under 2025–2026, vilket vi bedömer är för högt, framhåller Swedbank i sitt veckobrev.

Om kronan försvagas med 5 procent kommer en dollar kosta cirka 11,45 kronor och en euro cirka 12,17 kronor.

På fredagsmorgonen handlas kronan till 10,96 mot dollarn och 11,57 mot euron.

– Kronan kan alltså försvagas ytterligare utan att omkullkasta Riksbankens planer, men det finns en gräns för hur mycket kronförsvagning man kan tolerera, skriver Swedbank.

Riksbanken: ”Det finns risker”

Riksbanken har även varnat för att en svagare kronan kan leda till en stramare penningpolitik.

Enligt centralbanken är den ekonomiska utvecklingen för närvarande svårbedömd, särskilt i omvärlden och inte minst efter det amerikanska valet.

– Det finns risker kopplade till bland annat den geopolitiska oron, den ekonomiska politiken i omvärlden, kronans växelkurs och den svenska konjunkturen, som kan påverka konjunktur- och inflationsutsikterna och leda till en annan utformning av penningpolitiken, framhöll Riksbanken i samband med räntesänkningen i november.

Foto: Riksbanken resp Swedbank

Text: Redaktionen

Några månader senare presenterade Vita huset en optimistisk prognos.

I augusti uppgav finansminister Scott Bessent att intäkterna från tullarna skulle uppgå till omkring 500 miljarder dollar på årsbasis.

Nu sågas Vita husets prognos.

Tullarna förväntas generera omkring 400 miljarder dollar i intäkter på årsbasis, enligt Pantheon Macroeconomics – ett oberoende forskningsinstitut specialiserat på makroekonomiska analyser.

Sifran innebär att Vita husets prognos ligger omkring 100 miljarder dollar fel. 

– Tullintäkterna ligger dramatiskt under Vita husets ursprungliga förväntningar och genererar ungefär 100 miljarder dollar mindre än beräknat, fastslår analysen.  

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa 

Trump har tvingats backa

Den kraftiga minskningen förklaras framför allt av president Trumps omsvängning kring vissa tullsatser.

Sedan lanseringen av tullarna i april har presidenten gått med på att sänka flera tullavgifter. Justeringarna innebär att den genomsnittliga aktiva tullsatsen (AETR) ligger på 12 procent – hela 8 procentenheter lägre än den förväntade genomsnittsnivån på 20 procent som beräknades i våras.

Den amerikanska tidskriften Fortune pekar dessutom ut ytterligare tre förklaringar:

1, Importen från Kina har rasat med 30 procent jämfört med 2024.  

2, Mexiko och Kanada följer frihandelsavtalet NAFTA i högre grad än väntat.  Exporten till USA håller sig oftare än väntat inom avtalets ramar och blir därmed tullbefriad. Samtidigt har både Kanada och Mexiko minskat exporten av tullbelagda varor till USA.

3, USA:s import av tullbefriade varor har ökat kraftigt, exempelvis mikrochip till AI. Dessa varor utgör nu 9 procent av landets totala import – en markant ökning från 4 procent förra året. 

LÄS OCKSÅ: “En ekonomisk katastrof” – tung dom om norska oljefonden

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

I vanlig ordning rusade svenskarna till butikerna och datorerna för att fynda under Black Week.

Det märks bland annat på statistik från betaljätten Swish.

Black Week 2025 blev en rekordvecka för Swish, rapporterar sajten E-handel.

Rekordvecka

Det är för femte året i rad som besked kommer om att betaltjänsten noterar en rekordvecka i samband med Black Week.

Det rör sig om en volymökning med sju procent jämfört med förra året – och totalt skickades hela 16 miljoner betalningar till företag under veckan.

Tisdagen – löningsdagen – var den starkaste handelsdagen.

– Trots att många hushåll fortsatt är försiktiga med sin ekonomi ser vi att svenskarna gärna handlar under reaperioder som Black Week – och betalar med pengar de faktiskt har, säger vd Urban Höglund.

Så ser siffrorna ut

Bara mellan fredagen och söndagen genomfördes över sju miljoner betalningar till företag.

Snittköpet landade på 491 kronor – att jämföra med 476 kronor förra året.

Som mest genomfördes 7 500 betalningar i minuten – även det mer än förra året.

Den största ökningen av Swish-betalningar skedde inom hälsa och skönhet, mode och hemelektronik.

– Swish är idag en naturlig del av svenskarnas shoppingupplevelse, och under Black Week blir det extra tydligt, fortsätter Höglund.

Läs mer: Dryckesbolag på väg att kastas ut från börsen

Stark e-handel redan innan

Starka siffror noterades i e-handeln redan innan Black Week.

E-handelns omsättning för oktober månad blev 13,1 miljarder kronor, uppger branschorganisationen Svensk Handel.

Det var en ökning med 16 procent jämfört med samma månad förra året och den fjärde månaden i rad med tvåsiffriga tillväxttal.

“Ytterligare ett skäl”

Per Ljungberg, innovationschef på Svensk Handel, kommenterade i samband med siffran situationen kring de kinesiska jättarna Temu och Shein.

– Förra veckans besked om att den tullfria gräddfilen för Temu och Shein är på väg att upphöra välkomnas av branschen och är ytterligare ett skäl till att känna hoppfullhet, sade han då.

Läs mer: BEKRÄFTAT: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Swish

Text: Redaktionen