Swedbank flaggar för kraftig höjning – 1,2 miljoner hushåll i riskzonen

2024 03 13

Boendeutgifternas andel av hushållens disponibla inkomster ökade och försämrade därmed möjligheterna att köpa en bostad under sista kvartalet 2023.

Det framgår av Swedbanks boindex för årets sista kvartal.

I undersökningen mäts hushållens möjligheter att köpa bostad.

Under kvartal fyra 2023 sjönk Swedbanks sammanvägda boindex från 96 till 93. I korthet innebär det att den som köper en bostad i dag behöver lägga 32 procent av sina sammanlagda inkomster på boendeutgifter.

– Säg den lycka som varar. Föregående kvartal steg boindex och en strimma hopp om att bostadsmarknaden började få bottenkänning spred sig. Siffrorna för kvartal fyra ska inte övertolkas men det är klart att det inte är positivt när Boindex sjunker, säger Arturo Arques, Swedbank och sparbankernas privatekonom.

”Riskerar att behöva höja kraftigt”

I undersökningen vänder Swedbank även blicken mot Sveriges bostadsrättsägare och bostadsrättsföreningar.

I dag har Sverige cirka 30 000 bostadsrättsföreningar som äger och förvaltar drygt 1,2 miljoner lägenheter. Swedbank varnar för att många av hushållen riskerar ”stora avgiftshöjningar” under 2024.

Storbanken hänvisar till en fördjupningsrapport till boindex som visar att många bostadsrättsföreningar kommer behöva höja sina årsavgifter rejält.

– Inte minst föreningar med stora lån riskerar att behöva höja sina avgifter kraftigt när föreningens bundna lån ska villkorsändras, framhåller Swedbank i sin rapport.

Uppmaning till bostadsrättsägare

Nu går storbanken ut med en uppmaning till Sveriges bostadsrättsägare.

Swedbank framhåller att bankens fördjupningsrapport visar hur bostadsrättshavare själva kan räkna ut hur mycket månadsavgiften behöver höjas på grund av högre räntor.

En uträkning som kan vara klok att göra, enligt bankens sparekonom Arturo Arques.

Han vänder sig i synnerhet till personer som planerar att köpa en bostadsrätt. Ökad kunskap minskar risken för att betala ett för högt pris vid en affär, betonar experten.

– Att beräkna om en bostadsrättsförening tar ut rätt årsavgifter är en viktig del när man analyserar en bostadsrättsförenings ekonomi. Tyvärr är det inte alla som gör det innan man köper en bostadsrätt, säger Arturo Arques.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Fullständigt bakslag” för Trump och Putin

2025 11 20

USA och Ryssland har enats om ett avtal för att avsluta kriget i Ukraina.

Avtalet – som utarbetats av USA:s särskilda sändebud i Mellanöstern Steve Witkoff och den ryske toppolitikern Kirill Dmitriev – innehåller stenhårda krav på Ukraina.

Bland annat uppmanas Ukraina att halvera storleken på sin armé och ge upp hela Donbasregionen till Ryssland.

Nu reagerar omvärlden på förslaget. Det nya avtalet döms ut av flera ledande experter, rapporterar finska Iltalehti.

– Trumps och Putins avtal lider ett fullständigt bakslag, skriver tidningen.

Hårda svaret: ”Finns inte en chans”

En av kritikerna är den svenska ekonomen och Rysslandskännaren Anders Åslund. I ett inlägg på X sågar han ”fredsavtalet” längs fotknölarna.

– Det bästa man kan säga om Dmitriev-Witkoffs (Putin-Trumps) plan för Ukrainas kapitulation är att den är för dum för att spela någon roll, skriver Åslund.

Financial Times Ukrainakorrespondent Christopher Miller gör samma bedömning.

– Det finns inte en chans att ukrainarna accepterar detta förslag – som inte är en överenskommelse, utan ett krav på Ukrainas fullständiga kapitulation, framhåller Miller.

”Bör avvisas”

Sveriges tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt anser att Europa och Ukraina bör sätta ned foten och säga nej till Washingtons och Moskvas nya kravlista.

– Alla förslag om att avluta Rysslands krig som på något sätt begränsar Ukrainas framtida suveränitet bör avvisas, skriver Bildt på X.

Han tillägger att Ukrainas rätt till försvar måste säkerställas och att landet måste tillåtas samarbeta militärt med andra länder.

LÄS MER: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Putins kravlista

Den ryske diktatorn Vladimir Putin kräver flera saker av Ukraina för att avsluta anfallskriget som han själv startade.

I slutet av augusti presenterade Putin sin kravlista, enligt källor till Reuters. Här är listan:

- Ukraina ska avstå hela östra Donbassregionen till Ryssland

- Ukraina ska lägga ned sina Natoambitioner

- Ukraina ska förbli neutralt

- Ukrainas armé ska reduceras

- Ukraina ska inte tillåta västerländska trupper i landet

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: USA har skickat bombplan

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: ”Det är inte rimligt” – Sverige sågar Natoallierade

2025 11 20

– Det är inte rättvist och det är inte hållbart i längden.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) till Politico.

I intervjun riktar hon skarp kritik mot flera Natoallierade, som hon menar inte gör tillräckligt för att stödja Ukraina.

Enligt Malmer Stenergard kan de nordiska länderna inte fortsätta att stå för en oproportionerligt stor andel av stödet till Ukraina.

– Några länder tar på sig nästan hela bördan, säger utrikesministern och påpekar at de nordiska länderna står för en tredjedel av det militära stöd som Natoländerna ger till Ukraina i år.

Att övriga Natoländer, med nästan en miljard invånare tillsammans, inte lyckas skramla ihop mer pengar är ”inte hållbart”, menar Malmer Stenergard.

– Det är inte rimligt på något sätt. Det säger mycket om vad de nordiska länderna gör – men det säger ännu mer om vad de andra inte gör.

Kritiserar kollegorna

Utrikesministern riktar också skarp kritik mot europeiska ledare som enligt henne framför pro-ukrainska ståndpunkter, men inte backar upp sin retorik med ekonomiskt stöd till Ukraina.

– Om ni väljer att hålla tal där ni säger att Ukraina inte bara kämpar för sin frihet, utan också för vår – då måste ni också hjälpa landet, säger hon.

LÄS MER: Ukraina sätter deadline för Europa – sista chansen

Bidrar mest

Politico har analyserat utrikesministerns påstående. Tidningen fastslår att Norden bidrar mest i förhållande till ländernas storlek. De nordiska länderna är de största givarna sett till bidrag per capita.

– Sammantaget bidrar de nordiska och baltiska länderna mest i BNP-termer, medan Nederländerna, Storbritannien, Tyskland, Polen och Frankrike alla ger betydande bistånd, om än en mindre andel i förhållande till storleken på deras ekonomier, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: “Fler än 10 explosioner” – Rysslands luftförsvar misslyckas

Foto: Anders G Warne Regeringskansliet

Text: Redaktionen