Swedbank-ekonom: Många svenskar måste prioritera om – kommande veckor

2024 08 26

En tuff tid väntar för många svenskar som kommer att tvingas göra hårdare prioriteringar de kommande veckorna, enligt en Swedbank-ekonom.

För många svenskar är det just nu tufft ekonomiskt, trots att lönen precis har kommit.

September är en månad som nästan kan jämföras med de så kallade oxveckorna efter jul, och många människor är tvingade att leva rejält sparsamt.

I år kan tiden efter semestern bli extra fattig för många, varnar Swedbank, rapporterar SR.

”Får prioritera hårt”

Många människor har under en längre tid tyngts av inflation och höga räntor, och om man dessutom har spenderat under semestern så kan september bli riktigt tufft.

– Av tradition så gillar vi att unna oss lite extra under semestertider, och det är klart att nu kommer ju notan för den här semestern, och det ska betalas, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, till radiokanalen.

Han menar att det blir riktigt tufft för många.

– Jag tror att många nu kommer få prioritera hård för att klara räkningarna under augusti och september, säger han.

September är också Stockholmsbörsens svartaste månad, statistiskt sett, rapporterar radiokanalen.

Handeln pessimistisk

I dagarna kom också nyheten att skulderna hos Kronofogden växer och att allt fler får betalningskrav, rapporterar SVT.

– Det kan förklaras med ett tufft ekonomiskt läge, där vi ser att många är överbelånade och har överkonsumerat, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på myndigheten, till kanalen.

Samtidigt märker även handeln av att det alltjämt är tuffa tider.

Trots att Riksbanken har aviserat räntesänkningar så förblir handelns framtidsförväntningar dystra, uppger Svensk Handel i ett uttalande.

Branschens syn på de kommande tre månaderna är pessimistisk.

– Månadens Handelsbarometer påvisar det vi poängterat under en längre tid. Hushållen håller fortsatt hårt i plånböckerna till följd av bland annat hög inflation och höga räntekostnader, säger Sofia Larsen, VD på Svensk Handel.

– Att Riksbanken nyligen aviserade för att fler räntesänkningar är att vänta var positivt, men vi tror att takten behöver vara betydligt mer offensiv. Sverige behöver en handlingskraftig Riksbank, menar hon.

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skattesänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg.

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen

JUST NU: “Skicka ukrainska trupper till Baltikum“

2025 11 18

En EU-chef vill placera ukrainska soldater i Litauen.

EU-kommissionären Andrius Kubilius, tidigare Litauens premiärminister och i dag ansvarig för försvars- och rymdfrågor inom EU, föreslår att en ukrainsk bataljon placeras i Litauen när fred väl uppnås i Ukraina.

Enligt honom skulle det ge en ”extra och tidsenlig säkerhetsgaranti” för hela regionen, rapporterar LRT.

Del av Baltikums försvar

Vid säkerhetskonferensen Defending Baltics 2025 förklarar Kubilius att Ukrainas erfarna militärstyrkor kan spela en central roll för att stärka försvaret på Natos nordöstra flank.

– Det vore bra om den stridserfarna ukrainska armén, när freden är etablerad, kan vara närvarande i alla länder i vår frontlinjeregion – med början i Baltikum – och i Litauen, bredvid den tyska brigaden och de roterande amerikanska styrkorna, säger han.

Varnar för rysk militär

Kubilius lyfter samtidigt ett allvarligt varningstecken – Rysslands militära kapacitet är i dag starkare än före invasionen av Ukraina 2022.

– Ukrainarna själva säger att Rysslands drönarförmåga är lika stark som Ukrainas, och ibland till och med starkare, säger han.

Han noterar också att Europa kan stå inför en rysk armé som kan hantera ”fyra till fem miljoner drönare per år”, något inga EU-länder har erfarenhet av.

Förslaget bygger på tanken att EU-länderna bör dra nytta av Ukrainas krigserfarenhet, inte minst deras omfattande drönarkrigföring.

– Ukraina har en stridstestad armé – 800 000 soldater och förmågan att kontrollera miljoner drönare. Och dessutom en industri som är mycket väl förberedd för krig, betonar Kubilius och uppmanar europeiska ledare att agera snabbare.

LÄS MER: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Stöd av Tyskland och USA

Litauen har redan omfattande militärt stöd från både Tyskland och USA.

Den tyska brigaden på 4 000–5 000 soldater ska vara permanent stationerad i landet senast 2027, och amerikanska trupper roterar genom landet med cirka nio månaders intervall.

En ukrainsk bataljon ska enligt Kubilius inte ses som en ersättning, utan som ett tillskott.
Han slår fast att det skulle ”stärka avskräckningen på Natos östra flank” och komplettera de nuvarande styrkorna.

LÄS MER: Macron överraskar – stort lyft för Ukraina väntar

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen