SVT beklagar: Nya besked om Kalle Anka på Julafton

2023 12 06

Det här riskerar att bli sista året med “Kalle Anka och hans vänner önskar God jul”.

Sedan 1960 har tidpunkten klockan 15.00 på julafton varit helig i många hushåll.

Då sändes det omåttligt populära julinspirerade Disneyprogrammet för första gången i svensk tv – och traditionen har fortsatt genom alla år.

Men nu kommer ett oroväckande besked från SVT, rapporterar Göteborgs-Posten.

Det här kan, om det vill sig illa, bli sista året för Kalle Ankas jul.

– Vi kan inte lova någonting. Jag är ledsen, säger Karolina Stallwood, inköpschef på tv-kanalen, till tidningen när hon får frågan om hur det blir nästa år.

Locket på

SVT försäkrar visserligen att ambitionen är att Kalle Anka ska få leva vidare.

Men beslutet ligger inte i tv-kanalens händer då sändningsrättigheterna köps in från Disney – och de förhandlingarna är bundna av benhård sekretess.

Tv-kanalen kan inte ens lämna ut information om kontraktslängden – eller hur lång tid framåt som sändningsrättigheterna är säkrade.

– Jag kan tyvärr inte gå in på några sådana detaljer. SVT:s avtal med Disney är hemligt, säger Karolina Stallwood.

Förändrats flera gånger

Genom åren har Kalle Ankas jul förändrats och gjorts om flera gånger.

Bland annat har "Djungelboken" och "Askungen" försvunnit i omgångar, och 1998 saknades Robin Hood på grund av att rättigheterna hade gått ut.

Även "Tjuren Ferdinand" byttes ut vid ett tillfälle och ersattes av “Den fula ankungen” – men SVT fick backa efter en massiv kritikstorm.

Klipp har tagits bort

Flera filmer har även klippts om, ibland för att de varit för långa och ibland för att de ansetts vara våldsamma eller ur tiden.

Till exempel har en scen tagits bort från “Musse Piggs camping” där Långben sticker en gaffel i eluttaget.

Mycket uppmärksamhet fick också rensningen av förlegade nidbilder i “Tomtens verkstad”, då scenerna med en blond flicka, en svart docka och en kosackdansande man plockades bort då de ansågs symbolisera stereotyper.

Beslutet fattades av Disney – inte av SVT som var maktlösa i frågan.

– Det är mer en självsaneringssak för Disney, sade SVT:s kommunikationsansvarig för Disney i Norden, Linda Andersson, till tv-kanalen vid ett tidigare tillfälle.

Intresset sjönk

I julas sjönk intresset för Kalle Ankas jul då 300 000 färre tittare bänkade sig för att titta på klassikern jämfört med året dessförinnan.

Totalt såg ändå drygt 3,4 miljoner personer programmet.

Det här året får Kalle Anka konkurrens av gamla klipp från Astrid Lindgren-filmer som ska in i tablån på julafton.

LÄS MER: SVT ändrar upplägg på julafton

Foto: Clement M resp Kin Li

Text: Redaktionen

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen

Ångrar allt om Ukraina – var ett misstag

2026 11 07

Stormen kring Starlink fortsätter.

Elon Musk medger ett misstag om Ukraina.

Det handlar om hjälpen med Starlink under den ryska invasionen, rapporterar Kyiv Independent.

Delar kritiskt utspel

Elon Musk har återpublicerat ett inlägg på sin egen plattform X.

Inlägget riktar kritik mot beslutet att förse Ukraina med tusentals Starlink-terminaler och kostnadsfri internettjänst i början av den fullskaliga ryska invasionen.

– I efterhand var det ett misstag av SpaceX att skicka tusentals kostnadsfria Starlink-terminaler till Ukraina och erbjuda tjänster för miljontals dollar i månaden utan kostnad i början av kriget, står det i inlägget.

Vidare hävdas det att tjänsten ursprungligen var tänkt att ge civila tillgång till internet, men att den senare fick en central roll i Ukrainas militära drönarkrigföring.

Musk har återpublicerat inlägget utan någon egen kommentar.

Läs också: Enorm rusning i Sverige – här handlar folk som aldrig förr

Kritik mot Musk

Återpubliceringen kommer kort efter att Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj riktat kritik mot miljardärens inflytande.

I en intervju med det tyska tv-programmet ZDF Magazin Royale ifrågasätter han hur mycket makt en enskild privatperson kan ha.

– Det finns för mycket makt i händerna på en mycket förmögen person. En sådan koncentration av makt är farlig, säger Zelenskyj.

Viktigt för Ukrainas försvar

Starlink, som drivs av Musks rymdbolag SpaceX, har fått en viktig funktion i Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes.

Ukraina använder både kommersiella Starlink-terminaler och den militära varianten Starshield.

I mitten av oktober infördes en hastighetsbegränsning för Ukrainas Starshield-tjänst utan förvarning. Det störde den ukrainska militärens möjligheter att bekämpa ryska drönare med jetmotorer.

Musk tog inte på sig ansvaret för beslutet, men anklagade offentligt Ukraina för att bryta mot användarvillkoren genom att använda kommersiella Starlink-terminaler för offensiva drönarattacker.

– Att använda Starlink, en civil kommersiell tjänst, för offensiva drönarattacker för att döda människor har aldrig varit tillåtet, och det borde aldrig tillåtas, skrev han på X i oktober.

Ukraina avvisade anklagelserna och uppgav att Starshield används för att stödja militära operationer mot ryska styrkor på ukrainskt territorium.

Andra läser: Plötslig öppning för Ukraina – Zelenskyj hoppfull

Foto: President of Russia Office resp White House Official

Text: Redaktionen