SVT ändrar upplägg på julafton

2023 08 22

Julafton är inte bara julklappar, julmat och besök av tomten.

Det är även en tid då miljoner svenskar bänkar sig framför tv:n.

Anledningen är densamma varje år – folk vill se Kalle Anka och hans vänner önska god jul klockan tre på eftermiddagen.

Och den folkkära ankan har varit ohotad i SVT sedan 1960.

Men från och med i år ska Disney-karaktärerna få konkurrens, framhåller SVT i ett pressmeddelande.

Astrid Lindgren får utrymme

Den nya förändringen blir att SVT gör utrymme i tablån för en timme av ett nytt program som ska hedra Sveriges kanske främste författare genom tiderna: Astrid Lindgren.

“Jul med Astrid Lindgren” blir namnet och ska locka såväl nostalgiker som den yngre generationen.

Programmet kommer att innehålla både gamla klipp från “Pippi Långstrump” och “Vi på Saltkråkan” och nyproducerade animationer från exempelvis "Nils Karlsson-Pyssling" och “Kajsa Kavat”.

Syftet är att skapa “gemensamma tv-traditioner för nutidens och framtidens publik”:

– Ambitionen är att skapa en fin julaftonstradition för alla generationer. Vi kan såklart inte bestämma på förhand om det blir en klassiker, det avgör publiken, men det är vad vi hoppas, säger SVT:s vd Hanna Stjärne i ett uttalande.

Svarar om Kalle Anka

SVT ser positivt på det nya tillskottet i tv-tablån på julafton.

– Det känns fint att vi kan erbjuda publiken en ny stämningsfull julberättelse att samlas kring under julen, säger SVT:s beställare Safa Safiyare i samma meddelande.

Exakt när under julafton som det nya Astrid Lindgren-programmet ska läggas är inte spikat.

“Risken” är att det kan dra uppmärksamhet från Kalle Anka-traditionen, men SVT försäkrar att de två alternativen inte ska krocka med varandra.

– Inget kommer att rubba “Kalle Anka" klockan 15.05 såklart, framhåller Camilla Hagert, pressansvarig på kanalen, till Göteborgs-Posten.

Intresset dalar

Förra året sjönk tittarsiffrorna för Kalle Anka på julafton till den näst lägsta noteringen sett över de fem senaste åren.

300 000 färre tittare bänkade sig framför tv:n jämfört med 2021.

Totalt såg 3 411 000 personer på Kalle Anka – långt från det rekord som sattes 2020 när coronaviruset härjade som värst i Sverige. Det året sågs programmet av över 4,5 miljoner tittare.

Kalle Ankas tittarsiffror senaste fem åren

2022: 3 411 000

2021: 3 760 000

2020: 4 519 000

2019: 3 340 000

2018: 3 775 000

Källa: MMS

Foto: Clément M resp K. Li

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Förtidsröstningen inför valet 2026 börjar den 26 augusti.

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare.

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort".

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands.

3, Följ instruktionerna i appen.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Pensionärer har fått mer i plånboken.

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

– Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen