SVT ändrar upplägg på julafton

2023 08 22

Julafton är inte bara julklappar, julmat och besök av tomten.

Det är även en tid då miljoner svenskar bänkar sig framför tv:n.

Anledningen är densamma varje år – folk vill se Kalle Anka och hans vänner önska god jul klockan tre på eftermiddagen.

Och den folkkära ankan har varit ohotad i SVT sedan 1960.

Men från och med i år ska Disney-karaktärerna få konkurrens, framhåller SVT i ett pressmeddelande.

Astrid Lindgren får utrymme

Den nya förändringen blir att SVT gör utrymme i tablån för en timme av ett nytt program som ska hedra Sveriges kanske främste författare genom tiderna: Astrid Lindgren.

“Jul med Astrid Lindgren” blir namnet och ska locka såväl nostalgiker som den yngre generationen.

Programmet kommer att innehålla både gamla klipp från “Pippi Långstrump” och “Vi på Saltkråkan” och nyproducerade animationer från exempelvis "Nils Karlsson-Pyssling" och “Kajsa Kavat”.

Syftet är att skapa “gemensamma tv-traditioner för nutidens och framtidens publik”:

– Ambitionen är att skapa en fin julaftonstradition för alla generationer. Vi kan såklart inte bestämma på förhand om det blir en klassiker, det avgör publiken, men det är vad vi hoppas, säger SVT:s vd Hanna Stjärne i ett uttalande.

Svarar om Kalle Anka

SVT ser positivt på det nya tillskottet i tv-tablån på julafton.

– Det känns fint att vi kan erbjuda publiken en ny stämningsfull julberättelse att samlas kring under julen, säger SVT:s beställare Safa Safiyare i samma meddelande.

Exakt när under julafton som det nya Astrid Lindgren-programmet ska läggas är inte spikat.

“Risken” är att det kan dra uppmärksamhet från Kalle Anka-traditionen, men SVT försäkrar att de två alternativen inte ska krocka med varandra.

– Inget kommer att rubba “Kalle Anka" klockan 15.05 såklart, framhåller Camilla Hagert, pressansvarig på kanalen, till Göteborgs-Posten.

Intresset dalar

Förra året sjönk tittarsiffrorna för Kalle Anka på julafton till den näst lägsta noteringen sett över de fem senaste åren.

300 000 färre tittare bänkade sig framför tv:n jämfört med 2021.

Totalt såg 3 411 000 personer på Kalle Anka – långt från det rekord som sattes 2020 när coronaviruset härjade som värst i Sverige. Det året sågs programmet av över 4,5 miljoner tittare.

Kalle Ankas tittarsiffror senaste fem åren

2022: 3 411 000

2021: 3 760 000

2020: 4 519 000

2019: 3 340 000

2018: 3 775 000

Källa: MMS

Foto: Clément M resp K. Li

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen