SVT ändrar upplägg på julafton

2023 08 22

Julafton är inte bara julklappar, julmat och besök av tomten.

Det är även en tid då miljoner svenskar bänkar sig framför tv:n.

Anledningen är densamma varje år – folk vill se Kalle Anka och hans vänner önska god jul klockan tre på eftermiddagen.

Och den folkkära ankan har varit ohotad i SVT sedan 1960.

Men från och med i år ska Disney-karaktärerna få konkurrens, framhåller SVT i ett pressmeddelande.

Astrid Lindgren får utrymme

Den nya förändringen blir att SVT gör utrymme i tablån för en timme av ett nytt program som ska hedra Sveriges kanske främste författare genom tiderna: Astrid Lindgren.

“Jul med Astrid Lindgren” blir namnet och ska locka såväl nostalgiker som den yngre generationen.

Programmet kommer att innehålla både gamla klipp från “Pippi Långstrump” och “Vi på Saltkråkan” och nyproducerade animationer från exempelvis "Nils Karlsson-Pyssling" och “Kajsa Kavat”.

Syftet är att skapa “gemensamma tv-traditioner för nutidens och framtidens publik”:

– Ambitionen är att skapa en fin julaftonstradition för alla generationer. Vi kan såklart inte bestämma på förhand om det blir en klassiker, det avgör publiken, men det är vad vi hoppas, säger SVT:s vd Hanna Stjärne i ett uttalande.

Svarar om Kalle Anka

SVT ser positivt på det nya tillskottet i tv-tablån på julafton.

– Det känns fint att vi kan erbjuda publiken en ny stämningsfull julberättelse att samlas kring under julen, säger SVT:s beställare Safa Safiyare i samma meddelande.

Exakt när under julafton som det nya Astrid Lindgren-programmet ska läggas är inte spikat.

“Risken” är att det kan dra uppmärksamhet från Kalle Anka-traditionen, men SVT försäkrar att de två alternativen inte ska krocka med varandra.

– Inget kommer att rubba “Kalle Anka" klockan 15.05 såklart, framhåller Camilla Hagert, pressansvarig på kanalen, till Göteborgs-Posten.

Intresset dalar

Förra året sjönk tittarsiffrorna för Kalle Anka på julafton till den näst lägsta noteringen sett över de fem senaste åren.

300 000 färre tittare bänkade sig framför tv:n jämfört med 2021.

Totalt såg 3 411 000 personer på Kalle Anka – långt från det rekord som sattes 2020 när coronaviruset härjade som värst i Sverige. Det året sågs programmet av över 4,5 miljoner tittare.

Kalle Ankas tittarsiffror senaste fem åren

2022: 3 411 000

2021: 3 760 000

2020: 4 519 000

2019: 3 340 000

2018: 3 775 000

Källa: MMS

Foto: Clément M resp K. Li

Text: Redaktionen

Bekräftat: Summan pensionärer behöver få in varje månad 2026

2026 01 31

Nu framgår hur mycket en svensk pensionär behöver få in varje månad under 2026.

Det är tjänsten Min pension – ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen – som har undersökt saken.

De konstaterar att de flesta får mindre att röra sig med som pensionärer – och att det kan vara bra att veta hur mycket man behöver få in varje månad under året.

Det har tjänsten nu tagit reda på.

Så mycket behövs

Min pension framhåller att en “ganska normal pension” ligger på 26 500 kronor före skatt.

Men i kategorin “baspensionären” behövs mindre än så för att ha tillräckligt med pengar att leva på.

Då är det 19 500 kronor som pensionärer behöver få in före skatt.

– En bas-budget är Konsumentverkets nivå för nödvändiga utgifter utan några tillägg. Matkostnaderna gäller om du äter alla dina måltider hemma och ska klara ditt näringsbehov, framhåller tjänsten.

Så kan du öka

Tjänsten ger samtidigt några tips på hur man kan få in mer pengar:

- Söka bostadstillägg/ äldreförsörjningsstöd

- Kolla återbetalningsskydd

- Jobba lite extra när du blivit pensionär

- Dela ekonomin med andra, till exempel matlag, bilpool, byta bostäder med varandra

Läs mer: Bekräftat: Stort besked för Swish – ”Tydligt kvitto”

Året 2026

De flesta pensionärer får mellan 110 kronor och 900 kronor högre pension efter skatt nästa år, visar Pensionsmyndighetens beräkningar.

För de flesta innebär det en ökning som är högre än årets inflation.

Så funkar det

Alma Masic, analytiker på Pensionsmyndigheten, kommenterar.

– Tittar man isolerat på garantipensionen så blir det en liten sänkning för de flesta pensionärer. Det beror på att nästan alla med garantipension också har inkomst- och tilläggspension, säger Masic.

– När dessa delar höjs så sänks samtidigt garantipensionen som är ett komplement. Så i praktiken får man som pensionär en ökning av den totala pensionen när vi summerar inkomstpension, tilläggspension och garantipension eftersom garantipensionen är en mindre del av den totala allmänna pensionen för de allra flesta.

Läs mer: Skatt slopas – redan första februari

Foto: B. Macdonald

Text: Redkationen

Nya siffran inifrån Ryssland skakar om – en halv miljon drabbade

2026 01 31

Antalet personliga konkurser når rekordnivåer i Ryssland.

Kreml fortsätter att pumpa in pengar i krigsmaskinen.

Samtidigt blir de ekonomiska förutsättningarna i landet allt tuffare.

Nu kommer besked om att över 500 000 ryssar har gått i personlig konkurs – en ökning med 31 procent från året innan, rapporterar RBC Ukraine.

500 000 ryssar

Vid utgången av 2025 rankades Sverdlovsk-regionen som en av de fem ryska regioner med högst antal konkurser bland privatpersoner och enskilda näringsidkare.

Under året ökade antalet domstolsbeslut om likvidation av tillgångar i regionen med nästan 28 procent.

Nationellt sett är situationen ännu värre.

Under 2025 ökade antalet domstolsbeslutade personliga konkurser i Ryssland med mer än 31 procent, vilket innebär totalt nästan 568 000 fall.

Det är orsaken

De främsta drivkrafterna bakom ökningen är sjunkande realinkomster, stigande levnadskostnader och en extrem skuldsättning bland hushållen.

– Den formella “ekonomiska stabiliteten” som de ryska myndigheterna proklamerar återspeglas inte i medborgarnas verkliga finansiella situation, framhåller Ukrainas underrättelsetjänst.

Läs mer: Zelenskyjs uppmaning till Putin – ”Om du vågar”

“Är inte tillräckligt”

Strax innan årsskiftet konstaterade CNN:s analytiker att den ryska ekonomin är på en dålig plats – men att det inte kommer att vara tillräckligt för att på riktigt få Putin till förhandlingsbordet.

De har pratat med Maria Snegovaya, senior forskare inom Ryssland och Eurasien vid Center for Strategic and International Studies.

Tre till fem år

– Ser man på de kommande tre till fem åren kan Ryssland fortsätta strida, sade hon, och noterade samtidigt att det är svårt att göra en tillförlitlig bedömning bortom det tidsperspektivet, menas det.

Inflationsproblem, minskade intäkter från gas-och oljeförsäljning och en budget som är svår att hålla sig inom bidrar till de ekonomiska problemen i landet.

Läs mer: Bekräftat: Stort besked för Swish – ”Tydligt kvitto”

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen