SVT ändrar upplägg på julafton

2023 08 22

Julafton är inte bara julklappar, julmat och besök av tomten.

Det är även en tid då miljoner svenskar bänkar sig framför tv:n.

Anledningen är densamma varje år – folk vill se Kalle Anka och hans vänner önska god jul klockan tre på eftermiddagen.

Och den folkkära ankan har varit ohotad i SVT sedan 1960.

Men från och med i år ska Disney-karaktärerna få konkurrens, framhåller SVT i ett pressmeddelande.

Astrid Lindgren får utrymme

Den nya förändringen blir att SVT gör utrymme i tablån för en timme av ett nytt program som ska hedra Sveriges kanske främste författare genom tiderna: Astrid Lindgren.

“Jul med Astrid Lindgren” blir namnet och ska locka såväl nostalgiker som den yngre generationen.

Programmet kommer att innehålla både gamla klipp från “Pippi Långstrump” och “Vi på Saltkråkan” och nyproducerade animationer från exempelvis "Nils Karlsson-Pyssling" och “Kajsa Kavat”.

Syftet är att skapa “gemensamma tv-traditioner för nutidens och framtidens publik”:

– Ambitionen är att skapa en fin julaftonstradition för alla generationer. Vi kan såklart inte bestämma på förhand om det blir en klassiker, det avgör publiken, men det är vad vi hoppas, säger SVT:s vd Hanna Stjärne i ett uttalande.

Svarar om Kalle Anka

SVT ser positivt på det nya tillskottet i tv-tablån på julafton.

– Det känns fint att vi kan erbjuda publiken en ny stämningsfull julberättelse att samlas kring under julen, säger SVT:s beställare Safa Safiyare i samma meddelande.

Exakt när under julafton som det nya Astrid Lindgren-programmet ska läggas är inte spikat.

“Risken” är att det kan dra uppmärksamhet från Kalle Anka-traditionen, men SVT försäkrar att de två alternativen inte ska krocka med varandra.

– Inget kommer att rubba “Kalle Anka" klockan 15.05 såklart, framhåller Camilla Hagert, pressansvarig på kanalen, till Göteborgs-Posten.

Intresset dalar

Förra året sjönk tittarsiffrorna för Kalle Anka på julafton till den näst lägsta noteringen sett över de fem senaste åren.

300 000 färre tittare bänkade sig framför tv:n jämfört med 2021.

Totalt såg 3 411 000 personer på Kalle Anka – långt från det rekord som sattes 2020 när coronaviruset härjade som värst i Sverige. Det året sågs programmet av över 4,5 miljoner tittare.

Kalle Ankas tittarsiffror senaste fem åren

2022: 3 411 000

2021: 3 760 000

2020: 4 519 000

2019: 3 340 000

2018: 3 775 000

Källa: MMS

Foto: Clément M resp K. Li

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

UPPGIFTER: Ny stormakt i Europa – kör om Tyskland och Frankrike

2026 08 27

En ny supermakt är på väg att resa sig i Europa.

Den nya giganten förutspås bli den ledande nationen för hela EU, inte minst militärt.

Så lyder analysen från Katalin Miklóssy, professor vid Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet, som pekar ut Polen som Europas kommande stormakt.

– Jag är övertygad om att vi går in i den polska eran. Denna nya supermakt kommer att framstå som en nyckelfaktor i Europas framtid just på grund av kriget, skriver Miklóssy i en ny bok enligt finländska tidningen Iltalehti.

Kör om jättarna

Enligt Miklóssy är Polen på god väg att köra om både Tyskland och Frankrike militärt. Allt bottnar i vad som hände efter den ryska invasionen av Ukraina 2022 – ett scenario Polen hade varnat för tidigare.

Efter att ett fullskaligt krig med Ryssland hade inletts förstod Europa äntligen att polska politiker hade haft rätt hela tiden. Växande militär makt, en stark ekonomi och en träffsäker analys av Ryssland förde Polen till Europas hjärta, skriver Miklóssy. 

Försvarar östra flanken

Polen investerade i sin armé i god tid innan kriget bröt ut. Ett avgörande drag för EU, menar den ungerska professorn.

Tillsammans med Finland och de baltiska länderna har Polen snabbt kunnat utveckla ett försvar av EU:s östra flank.

Polen håller därmed snabbt på att bli Europas ledande vapenexportör, och det är mycket goda nyheter för Finland. Medan USA blev en opålitlig Natopartner under Donald Trumps tid, är Polen verkligen nära, framhåller Miklóssy. 

Andra läser: Eldinferno i Ryssland – flera dödsfall

Väst tar efter

Professorn ser Östeuropas växande makt på fler plan. Exempelvis i invandringspolitiken, där flera västländer anammat mer restriktiva förhållningssätt likt de som funnits i Polen.

– År 2015 sågs dessa länder som både exempel på bristande medkänsla och snålskjutsar på EU-stöd. Deras attityder förklarades bort av deras kommunistiska förflutna. 

– Men på mindre än tio år blev motståndet mot invandring allmänt accepterat i EU, menar Miklóssy.

Andra läser: Land vill uteslutas ur Putins militärallians

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen


27 augusti 2026

Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

2026 08 27

Ukraina har slagit ut en dyrbar rysk radarstation.

Ukrainska drönare fortsätter att leta sig in på rysk mark.

På torsdagseftermiddagen kommer uppgifter om att Ukraina har förstört en rysk radarstation av typen Nebo-U.

Radarstationen är värd omkring hundra miljoner dollar – motsvarande drygt 951 miljoner svenska kronor, rapporterar United24Media.

Har förstörts

Ukrainska drönarförband har skickat farkoster mot Rostov oblast – beläget förhållandevis nära Donetsk vid den östra gränsen.

Där har det militära flygfältet Millerovo attackerats.

Ryssland använder bland annat Millerovo för att skicka Shahed-drönare mot ukrainska städer.

Men nu har den viktiga Nebo-U-radarstationen vid flygfältet slagits ut.

Viktig för luftförsvaret

Nebo-U är en långräckviddig rysk radar som är konstruerad för att upptäcka och spåra flygande mål över stora avstånd, vilket gör den till en viktig komponent i Rysslands bredare luftövervakningsnätverk.

Ukraina bekräftar attacken.

– Långdistansanfallskompaniet inom den 429:e Akhilles-brigaden slog till mot en Nebo-U-radar vid flygfältet Millerovo i Rostovregionen. Det beräknade priset för en Nebo-U är 100 miljoner dollar, framhåller brigaden.

Läs mer: Finansministern utlovar 50 miljarder kronor

Mobilisering närmar sig

Samtidigt kommer uppgifter om att en ny rysk mobilisering närmar sig.

Ukrainsk underrättelse pekar på att så många som 600 000 kan mobiliseras under 2026 och 2027, rapporterar Kyiv Independent.

Planen är att Kreml ska mobilisera 300 000 i år och ytterligare 300 000 nästa år.

“Som ett svar”

Så här låter det från den ukrainska administrationen:

– Rysslands politiska ledning betraktar en ytterligare mobiliseringsvåg som ett svar på att angripargstaten har förlorat initiativet i kriget, de fortsatta ökningarna av personalförluster vid fronten samt den kraftiga inbromsningen av kontraktsrekryteringen i regionerna, menas det.

Läs mer: Här kan Sverige slås ihop med grannländerna

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen