SVERIGES NATOANSÖKAN: Ett ja från Turkiet kan rycka närmare

2023 01 14

Nu kommer uppgifter från USA som indikerar att ett ja från Turkiet till Sverige kan rycka närmare.

Det handlar om ny information från Vita Huset och USA:s kongress.

F 16-stridsplan

President Joe Bidens regering har nu sänt meddelanden till representanthusets och senatens utrikeskommitté om en uppmärksammad försäljning till Turkiet.

Det handlar om hela 40 stridsflygplan av märket F-16 som USA överväger att sälja till Turkiet.

– Försäljningen till Turkiet kan sätta press på Ankara att godkänna antagandet av Sverige och Finland till Nato, rapporterar CNN.

USA stoppade försäljningen när Turkiet år 2019 beslutade att köpa ett missilsystem från den ryska regimen.

I torsdags kväll

Men en försäljning av stridsplanen från USA till Turkiet kommer inte utan villkor.

President Joe Biden väntas kräva att Turkiet upphör med sina obstruktioner och fördröjningar av Sveriges och Finlands Natoansökan.

För att försäljningen till Turkiet ska kunna äga rum behöver kongressen säga ja.

– Det är inte klart när regeringen Biden planerar en formell förfrågan till kongressen, uppger CNN.

– Men i torsdags kväll sände regeringen informella meddelanden till representanthusets och senatens utrikeskommittéer.

Uppgifterna blev kända i USA natten till lördagen svensk tid.

Finska förhoppningar

– Det kickar igång granskningsprocessen, uppger källor till CNN.

Finska myndighetskällor indikerar till TV-kanalen att man nu hoppas på USA:s stöd.

– Finland har implementerat allt som vi överenskommit om.

– Nu hoppas vi att alla Nato-medlemmar hjälper oss att få vår antagningsansökan över mållinjen.

De finska källorna framhåller samtidigt att man inte varit en del av turerna med en eventuell försäljning av stridsplanen.

ANALYS

Allt pekar på att det är USA och Joe Biden som slutligen kommer att fälla avgörandet och få Turkiet att säga ja till Sveriges medlemskap i Nato.

USA kan sätta hård press på Erdoganregimen och en försäljning av 40 stridsplan är exakt en sådan sak som Erdogan är ute efter.

Han har utnyttjat Sveriges och Finlands sårbara situation för att plocka egna poäng och försöka bli omvald i det turkiska presidentvalet senare i år.

Foto: Vita Huset

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: “De kommer hänga mig” – Putin larmar närmsta kretsen

2026 08 31

Rysslands diktator Vladimir Putin är inträngd i ett hörn.

Den ryska ledaren tycks under sommaren ha bestämt sig för att eskalera kriget i Ukraina.

Enligt den ansedda tidningen The Economist beror det på Putins eget huvudmål: att bevara sin egen makt och i slutändan sitt eget liv.

Om Ryssland avslutar kriget utan att ens ha uppnått minimimålet, att erövra hela Ukrainas östra Donbasregion, skulle det utsätta diktatorn för fysisk fara, lyder bedömningen.

– “De kommer att hänga mig”, sade han till några av sina kumpaner vid ett tillfälle under kriget enligt en insider, skriver The Economist.

Elitkälla: "Tsaren är naken"

Uppgifterna kommer samtidigt som stämningen bland både elit och befolkning i Ryssland blir allt mer ansträngd. “Det tysta samtycket” till kriget bleknar i takt med ukrainska attacker mot rysk energi långt in i landet.

– Det största problemet, säger en insiderkälla, är inte så mycket ekonomin eller bristen på militär framgång, utan den tid kriget har slösats bort: oavsett resultatet är nästan fem år ett misslyckande, skriver The Economist.

– Det finns en växande känsla av att tsaren är naken, säger en annan medlem av eliten, enligt samma tidning.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Stubb: Mobilisering enda valet för Putin

Exakt vad en eskalering skulle innebära är fortfarande oklart. Bedömare pekar på att Ryssland sannolikt skulle kunna intensifiera hybridkrigföring och sabotage mot andra europeiska länder.

Att Moskva med militär kraft ger sig på ett Natoland bedömer Finlands president Alexander Stubb som osannolikt.

– Jag ser inga bevis eller fakta för det, säger Stubb till tyska Bild.

– Just nu är Rysslands möjligheter till upptrappning ganska begränsade. Det enda Ryssland fortfarande kan eskalera med är mobilisering. Och mobilisering skulle, tror jag, få inrikespolitiska konsekvenser i Ryssland.

Andra läser: Massiva rökmoln över Ryssland – se videon här

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

Din sylt kanske inte längre får kalla sig sylt.

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen