SVERIGES EKONOMI: Storbank svänger – lovande prognos för hushållen

2023 02 09

Imorgon, torsdag, kommer Riksbanken sannolikt återigen att höja styrräntan.

En ordentlig höjning väntas. 

Tidigare prognoser om en höjning med 25 punkter har reviderats. 

Både SEB och Nordea har justerat upp sina prognoser. Bankerna räknar numera med en höjning på 50 punkter – från 2,50 till 3,00 procent. 

SEB har tidigare gått ut med att banken förväntar sig ytterligare höjningar.  

– Fortsatta uppåtrisker mot inflationen betyder att riskerna lutar mot att februarihöjningen inte är den sista, framhöll SEB i december 2022. 

Men nu låter det annorlunda. 

SEB:s privatekonom Américo Fernández meddelar att banken har svängt.  SEB tror inte på fler räntehöjningar.

– Vår bedömning som det ser ut nu är att man kommer stanna på 3 procent, vilket betyder att bolåneräntorna kommer fortsätta komma upp lite från dagens nivåer. Inte minst den rörliga tremånadersräntan. Men generellt så kommer vi nå en platå i ränteläget, givet att inflationen kommer ner nu under vårkanten, säger han till Expressen.

”Det värsta är över” 

SEB framhåller att bolåneräntorna – trots den potentiella räntetoppen imorgon – väntas stiga ytterligare ett tag. 

Men det värsta kan vara över, enligt Américo Fernández. 

– Det som är positivt för hushållen är att det värsta, de stora räntehöjningarna, är bakom hushållen och upplevdes under 2022, säger privatekonomen till Expressen.

Vidare förklarar han att SEB inte förväntar sig en tillbakagång till extremt låga räntenivåer. Den nya ”normalräntan” för bolån kommer att ligga på runt 2-4 procent de kommande 1-2 åren, enligt bankens prognos. 

Riksbanken väntas låta styrräntan ligga kvar på 3 procent i drygt ett år innan den succesivt kommer att gå ner igen. 

Lite ljusare framtidsutsikt 

En majoritet av de svenska hushållen bedömer även att räntetoppen är nära. 

På frågan vad hushållen tror om nivån på Riksbankens styrränta om ett år svarar de i genomsnitt att styrräntan kommer att ligga på 3,19 procent, uppger SEB. 

Det är en minskning med 0,02 procentenheter från föregående månad.

– Med en månad kvar till årets första räntebesked är hushållens förväntansbild tydlig – räntehöjningarna är inte över. Men det signalerar också att man tror att räntetoppen är nära, vilket innebär att boendekostnaderna sannolikt stabiliseras under vårkanten och därmed ger stöd åt en långsam återhämtning av bostadspriserna under andra halvåret av 2023, säger Américo Fernández.

Foto: J. Mast

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen