SVERIGES EKONOMI: Storbank svänger – lovande prognos för hushållen

2023 02 09

Imorgon, torsdag, kommer Riksbanken sannolikt återigen att höja styrräntan.

En ordentlig höjning väntas. 

Tidigare prognoser om en höjning med 25 punkter har reviderats. 

Både SEB och Nordea har justerat upp sina prognoser. Bankerna räknar numera med en höjning på 50 punkter – från 2,50 till 3,00 procent. 

SEB har tidigare gått ut med att banken förväntar sig ytterligare höjningar.  

– Fortsatta uppåtrisker mot inflationen betyder att riskerna lutar mot att februarihöjningen inte är den sista, framhöll SEB i december 2022. 

Men nu låter det annorlunda. 

SEB:s privatekonom Américo Fernández meddelar att banken har svängt.  SEB tror inte på fler räntehöjningar.

– Vår bedömning som det ser ut nu är att man kommer stanna på 3 procent, vilket betyder att bolåneräntorna kommer fortsätta komma upp lite från dagens nivåer. Inte minst den rörliga tremånadersräntan. Men generellt så kommer vi nå en platå i ränteläget, givet att inflationen kommer ner nu under vårkanten, säger han till Expressen.

”Det värsta är över” 

SEB framhåller att bolåneräntorna – trots den potentiella räntetoppen imorgon – väntas stiga ytterligare ett tag. 

Men det värsta kan vara över, enligt Américo Fernández. 

– Det som är positivt för hushållen är att det värsta, de stora räntehöjningarna, är bakom hushållen och upplevdes under 2022, säger privatekonomen till Expressen.

Vidare förklarar han att SEB inte förväntar sig en tillbakagång till extremt låga räntenivåer. Den nya ”normalräntan” för bolån kommer att ligga på runt 2-4 procent de kommande 1-2 åren, enligt bankens prognos. 

Riksbanken väntas låta styrräntan ligga kvar på 3 procent i drygt ett år innan den succesivt kommer att gå ner igen. 

Lite ljusare framtidsutsikt 

En majoritet av de svenska hushållen bedömer även att räntetoppen är nära. 

På frågan vad hushållen tror om nivån på Riksbankens styrränta om ett år svarar de i genomsnitt att styrräntan kommer att ligga på 3,19 procent, uppger SEB. 

Det är en minskning med 0,02 procentenheter från föregående månad.

– Med en månad kvar till årets första räntebesked är hushållens förväntansbild tydlig – räntehöjningarna är inte över. Men det signalerar också att man tror att räntetoppen är nära, vilket innebär att boendekostnaderna sannolikt stabiliseras under vårkanten och därmed ger stöd åt en långsam återhämtning av bostadspriserna under andra halvåret av 2023, säger Américo Fernández.

Foto: J. Mast

Text: Redaktionen


29 januari 2026

Ny skatt på väg – om S vinner valet

2026 01 30

Skatten ska höjas för de mest förmögna i samhället.

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


28 januari 2026

Massflykt från Gmail – nu kan användare tvingas betala

2026 01 29

Europeiska användare lämnar Gmail och andra amerikanska mejltjänster.

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen