SVERIGES EKONOMI: Storbank svänger – lovande prognos för hushållen

2023 02 09

Imorgon, torsdag, kommer Riksbanken sannolikt återigen att höja styrräntan.

En ordentlig höjning väntas. 

Tidigare prognoser om en höjning med 25 punkter har reviderats. 

Både SEB och Nordea har justerat upp sina prognoser. Bankerna räknar numera med en höjning på 50 punkter – från 2,50 till 3,00 procent. 

SEB har tidigare gått ut med att banken förväntar sig ytterligare höjningar.  

– Fortsatta uppåtrisker mot inflationen betyder att riskerna lutar mot att februarihöjningen inte är den sista, framhöll SEB i december 2022. 

Men nu låter det annorlunda. 

SEB:s privatekonom Américo Fernández meddelar att banken har svängt.  SEB tror inte på fler räntehöjningar.

– Vår bedömning som det ser ut nu är att man kommer stanna på 3 procent, vilket betyder att bolåneräntorna kommer fortsätta komma upp lite från dagens nivåer. Inte minst den rörliga tremånadersräntan. Men generellt så kommer vi nå en platå i ränteläget, givet att inflationen kommer ner nu under vårkanten, säger han till Expressen.

”Det värsta är över” 

SEB framhåller att bolåneräntorna – trots den potentiella räntetoppen imorgon – väntas stiga ytterligare ett tag. 

Men det värsta kan vara över, enligt Américo Fernández. 

– Det som är positivt för hushållen är att det värsta, de stora räntehöjningarna, är bakom hushållen och upplevdes under 2022, säger privatekonomen till Expressen.

Vidare förklarar han att SEB inte förväntar sig en tillbakagång till extremt låga räntenivåer. Den nya ”normalräntan” för bolån kommer att ligga på runt 2-4 procent de kommande 1-2 åren, enligt bankens prognos. 

Riksbanken väntas låta styrräntan ligga kvar på 3 procent i drygt ett år innan den succesivt kommer att gå ner igen. 

Lite ljusare framtidsutsikt 

En majoritet av de svenska hushållen bedömer även att räntetoppen är nära. 

På frågan vad hushållen tror om nivån på Riksbankens styrränta om ett år svarar de i genomsnitt att styrräntan kommer att ligga på 3,19 procent, uppger SEB. 

Det är en minskning med 0,02 procentenheter från föregående månad.

– Med en månad kvar till årets första räntebesked är hushållens förväntansbild tydlig – räntehöjningarna är inte över. Men det signalerar också att man tror att räntetoppen är nära, vilket innebär att boendekostnaderna sannolikt stabiliseras under vårkanten och därmed ger stöd åt en långsam återhämtning av bostadspriserna under andra halvåret av 2023, säger Américo Fernández.

Foto: J. Mast

Text: Redaktionen


3 december 2025

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


03dec25

JUST NU: Finlands president varnar för kollaps

2025 12 03

– Den liberala, regelbaserade ordningen som uppstod efter andra världskriget håller på att dö ut.

Det skriver Finlands president Alexander Stubb i tidskriften Foreign Affairs.

I artikeln varnar Stubb för att västvärlden har fem år på sig att undvika en katastrof.

– De kommande fem till tio åren kommer sannolikt att avgöra världsordningen för kommande decenium. När en ordning väl etablerat sig tenderar den att bestå ett tag, framhåller presidenten.

”Detta är sista chansen”

Enligt Stubb är en ny världsordning på frammarsch. En multipolär världsordning där makten är fördelad mellan flera stormakter, särskilt Kina och USA.

Om västvärlden, tillsammans med andra likasinnade länder, inte lyckas bygga en ny och mer samarbetsinriktad värld, väntar svåra tider. Hela världen som vi känner i dag kan kollapsa, varnar presidenten.

– Detta är sista chansen för västländer att övertyga resten av världen om att de är kapabla till dialog snarare än monolog, till beständighet snarare än dubbelmoral och samarbete snarare än dominans. Om länder undviker samarbete hotar en värld med ännu större konflikter.

LÄS MER: USA rasar mot Europa – ”Mobbar ut oss”

Lösningen: ”Värdebaserad realism”

För att undvika en kollaps föreslår Stubb att västvärlden ska ansluta sig till en linje som han kallar för ”värdebaserad realism”.

Den värdebaserade politiken vilar enligt Stubb på västerländska värderingar som demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna. Samtidigt öppnar den för att söka samarbeten med länder som inte delar samma värderingar.

Länder i globala syd (Afrika, Latinamerika och Asien) bör behandlas som jämlika partners, menar Stubb.

– Länder bör sträva efter en samarbetsinriktad världsordning baserat på värdebaserad realism, som respekterar både rättsstatsprincipen och kulturella och politiska skillnader. För Finland innebär det att man ska kontakta länderna i Afrika, Asien och Latinamerika för att bättre förstå deras ståndpunkter i frågan om Rysslands krig i Ukraina och andra pågående konflikter, skriver han.

– Det innebär också att man ska föra pragmatiska diskussioner på lika villkor om viktiga globala frågor, såsom teknikutbyte, handel och klimatförändringar.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen