SVERIGES EKONOMI 2023: Kraftig förändring för hushållen

2023 01 03

Det indikerar en stor kartläggning från Swedbank, som DN tagit del av.

En stigande inflation, höjda räntor och hyresavgifter som skjuter i höjden kommer att slå hårt mot flera hushåll.

Det blir dessutom svårt att få kompensation genom lönehöjningar.

– Trots mer pengar i plånboken får de flesta en försämrad köpkraft nästa år, säger Arturo Arques, Swedbank och sparbankernas privatekonom, till DN.

Minskad köpkraft

Enligt Swedbanks sammanställning minskar köpkraften hos nästintill samtliga typhushåll.

– Beräkningarna visar att samtliga hushåll får in mer pengar på kontot men de kan trots det inte köpa lika mycket som tidigare, rapporterar DN.

Höjt prisbasbelopp

Under 2023 höjs prisbasbeloppet med 4 200 kronor – från 48 300 till 52 500 kronor.

Höjningen av prisbasbeloppet gör att garantipensionen, omvårdnadsbidraget samt taken i ersättningarna från sjuk- och föräldraförsäkring höjs, då de beräknas utifrån prisbasbeloppet. Även studiemedel från CSN berörs.

En ovanligt stor höjning som beror på att inflationen ökade med 8,5 procent mellan juni och juli.

Men trots att den disponibla inkomsten ökar minskar köpkraften. 

Pengarna räcker helt enkelt inte till lika mycket längre.  

Flera tusenlappar

För vissa hushåll handlar det om flera tusenlappar.

Enligt Swedbanks beräkningar minskar köpkraften med 4 200 kronor i månaden för en tvåbarnsfamilj.

För en ensamstående respektive en ensamstående med barn minskar köpkraften med 1 500 samt 2 100 kronor i månaden.

För en arbetslös med A-kassa minskar köpkraften med 1 800 kronor i månaden.

De klarar sig 

Den enda gruppen som behåller sin köpkraft är garantipensionärerna.

– Deras räddning är att garantipensionen följer prisbasbeloppet, säger Arturo Arques till DN.

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen