SVERIGES EKONOMI: Finansministern ger lugnande besked

2022 12 22

På en pressträff säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) att Sverige går mot en ”ekonomisk vinter”.

– Det är fortsatt ett svårt ekonomiskt läge, säger finansministern och hänvisar till finansdepartementets senaste prognos för den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Regeringen delar Konjunktionsinstitutets bedömning om att Sverige går in i en lågkonjunktur nästa år.

Den beräknas vara till 2025.

– Det prognoserna visar nu är att vintern ser ut att bli mer utdragen än vi trodde förut, säger Svantesson enligt SVT Nyheter.

Lugnande besked

Svenska hushåll och företag kan förvänta sig några tuffa år.

Men Sverige kommer inte gå in i en ”ekonomisk kris”.

Det betonar finansministern.

Enligt Svantesson har Sverige goda förutsättningar att hantera en lågkonjunktur.

– Vi har starka offentliga finanser och en låg statsskuld och det ger oss en stabilitet att kunna hantera kriser, säger hon på pressträffen.

Då sjunker inflationen

Inflationen, som under november ökat från 9,3 till 9,5 procent, väntas sjunka redan nästa år.

– Svensk ekonomi och svenska hushåll kommer att pressas under de närmsta åren. Staten kommer inte kunna kompensera för allt detta, säger Elisabeth Svantesson enligt Aftonbladet.

Finansministern understryker dock att situationen är osäker.

En energikris och kriget i Ukraina påverkar Sverige och hela världen.

– Det betyder att det skulle kunna bli något bättre än vad den här prognosen visar, men det betyder också att det kan bli värre, säger Svantesson enligt Expressen.

Lågkonjunktur till 2025

I går, onsdag, uppgav  Konjunkturinstitutet (KI) att Sverige kommer att gå in i en lågkonjunktur 2023.

Myndigheten delar regeringens uppfattning om att lågkonjunkturen beräknas vara över 2025.

– Det tar tid för ekonomin att återhämta sig, understryker KI i sin prognos.

Vidare bedömer KI att Riksbanken höjer styrräntan till 2,75 procent i februari 2023 för att sedan börja sänkas mot slutet av året när lågkonjunkturen är tydlig och inflationen är nere på normala nivåer.

– Hög inflation, höga inflationsförväntningar och svaga konjunkturutsikter ställer Riksbanken inför en svår avvägning om hur penningpolitiken bäst bör utformas, framhåller institutet.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

”8 000 kronor mer i månaden” – stor förändring för pensionärer

2026 08 04

Det visar pensionsbolaget Alectas årliga inkomststudie.

Enligt undersökningen har pensionärer i dag betydligt mer pengar att röra sig med än för tio år sedan.

–  Personer födda 1957 hade vid 67 års ålder typiskt sett 8 000 kr mer i månaden att röra sig med efter skatt jämfört med 67-åringar för tio år sedan, framhåller Alecta.

Samtidigt ökar andelen så kallade jobbonärer. I åldersgruppen 66 år eller äldre arbetar i dag en halv miljon personer i någon utsträckning. Bland 66–70-åringar har omkring 40 procent inkomster från sitt arbete.

Flera tusenlappar

Alectas studie bygger på inkomstuppgifter från Statistikmyndigheten SCB för samtliga tre miljoner svenskar som är 55 år eller äldre. Uppgifterna har kompletterats med en enkät om vardagsekonomin bland omkring 1 200 personer i åldern 67–75 år.

– Vi har gjort vår inkomststudie i snart tio års tid och sett hur nyblivna pensionärers inkomster ökat samtidigt som andelen fattiga minskat. Vid 67 års ålder hade personer födda 1957 typiskt sett 8 000 kronor mer i månaden att röra sig med jämfört med vad 67-åringar hade för tio år sedan, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta.

– Nytt för i år är att vi låtit göra en undersökning där dagens pensionärer själva får berätta vad de tycker om sin tillvaro – och många är faktiskt nöjda, fortsätter han.

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor 

9 av 10

Enligt enkäten är 9 av 10 (87 procent) av de svarande ganska eller mycket nöjda med sin nuvarande ekonomi.

Bland jobbonärer är siffran ännu högre – 93 procent svarar att de är granska eller mycket nöjda med sin ekonomi.

Ekonomin är dock inte den viktigaste frågan för pensionärerna. På frågan om vad som är viktigast i livet svarar 79 procent att god hälsa är viktigast, medan 75 procent lyfter fram nära relationer. En god ekonomi kommer på tredje plats med 57 procent.

– Det finns många pensionärer som har det kämpigt med ekonomin. Men hur vi pratar om pension och hur vi porträtterar äldre har stor betydelse, säger Staffan Ström.

– Den typiska pensionären är inte fattig, grå och förbrukad som många tycks tro utan är nöjd med sin ekonomi, lever i stort sett som han eller hon vill och känner sig trygg inför sin ekonomiska framtid. Det är roligt att se att många äldre målar upp en så hoppfull bild när de själva beskriver sin tillvaro.

LÄS OCKSÅ: Värsta sedan 2002 – Ukraina stoppar Ryssland

Foto: Franz26

Text: Redaktionen