Sveriges chefer öppnar för stor ändring för anställda

2024 03 07

För första gången sedan 1970-talet har frågan om hur länge anställda egentligen ska jobba blossat upp på allvar.

Socialdemokraterna lyfte den i december när partiet öppnade för att folk antingen ska kunna jobba färre dagar i veckan, eller färre timmar om dygnet.

Nu har Sveriges chefer tyckt till om ämnet – och resultatet är slående.

Över 80 procent av fler än 1 200 tillfrågade chefer är positiva till en sådan förändring och anser att det är tid att börja se över arbetstidens längd, rapporterar tidningen Chef.

– Det krävs ett stort mod från chefer att börja driva den här frågan, konstaterar Göran Kecklund från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, för magasinet.

Motstånd från SKR

66 procent av de 1 236 chefer som ingått i undersökningen säger rakt ja om att korta ned arbetstiden.

17 procent menar att det kan behövas i särskilda branscher, i synnerhet de med fysiskt tungt arbete.

Men trots en överväldigande majoritet positiva chefer är det mer regel än undantag att frågan runnit ut i sanden.

81 procent har inte börjat diskutera det än, vilket enligt Göran Kecklund kan bero på ett stort motstånd från exempelvis SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, som tagit ställning mot förkortad arbetstid.

– Tittar man på det politiskt på riksdagsnivå kan man tycka att det är dags för Sverige att ta ett kliv framåt, men i kommuner och regioner är inte politikerna så glada. De har redan svårt att rekrytera personal, och tycker att en arbetstidsförkortning vore omöjlig att hantera.

Inspireras av Finland

Socialdemokraterna håller för närvarande på att utvärdera olika förslag till arbetstidsförkortning, som även kan komma att inkludera mer semester, familjevecka eller fler röda dagar.

Inspiration har bland annat hämtats från Finland.

– I Sverige har man väldigt lång arbetstid och det har inte hänt något på länge, sade riksdagsledamoten Annika Strandhäll (S) till SVT i januari.

Bland de övriga riksdagspartierna är det bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som stödjer en lagstiftad arbetstidsförkortning, enligt en enkät som tv-kanalen genomfört.

Centerpartiet anser att frågan ska hanteras av arbetsmarknadens parter, medan övriga partier säger nej till förslaget.

Socialdemokraternas förslag i frågan kommer att presenteras i maj.

Foto: J. Goodman

Text: Redaktionen

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen