Sveriges chefer öppnar för stor ändring för anställda

2024 03 07

För första gången sedan 1970-talet har frågan om hur länge anställda egentligen ska jobba blossat upp på allvar.

Socialdemokraterna lyfte den i december när partiet öppnade för att folk antingen ska kunna jobba färre dagar i veckan, eller färre timmar om dygnet.

Nu har Sveriges chefer tyckt till om ämnet – och resultatet är slående.

Över 80 procent av fler än 1 200 tillfrågade chefer är positiva till en sådan förändring och anser att det är tid att börja se över arbetstidens längd, rapporterar tidningen Chef.

– Det krävs ett stort mod från chefer att börja driva den här frågan, konstaterar Göran Kecklund från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, för magasinet.

Motstånd från SKR

66 procent av de 1 236 chefer som ingått i undersökningen säger rakt ja om att korta ned arbetstiden.

17 procent menar att det kan behövas i särskilda branscher, i synnerhet de med fysiskt tungt arbete.

Men trots en överväldigande majoritet positiva chefer är det mer regel än undantag att frågan runnit ut i sanden.

81 procent har inte börjat diskutera det än, vilket enligt Göran Kecklund kan bero på ett stort motstånd från exempelvis SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, som tagit ställning mot förkortad arbetstid.

– Tittar man på det politiskt på riksdagsnivå kan man tycka att det är dags för Sverige att ta ett kliv framåt, men i kommuner och regioner är inte politikerna så glada. De har redan svårt att rekrytera personal, och tycker att en arbetstidsförkortning vore omöjlig att hantera.

Inspireras av Finland

Socialdemokraterna håller för närvarande på att utvärdera olika förslag till arbetstidsförkortning, som även kan komma att inkludera mer semester, familjevecka eller fler röda dagar.

Inspiration har bland annat hämtats från Finland.

– I Sverige har man väldigt lång arbetstid och det har inte hänt något på länge, sade riksdagsledamoten Annika Strandhäll (S) till SVT i januari.

Bland de övriga riksdagspartierna är det bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som stödjer en lagstiftad arbetstidsförkortning, enligt en enkät som tv-kanalen genomfört.

Centerpartiet anser att frågan ska hanteras av arbetsmarknadens parter, medan övriga partier säger nej till förslaget.

Socialdemokraternas förslag i frågan kommer att presenteras i maj.

Foto: J. Goodman

Text: Redaktionen

Klockan tickar: Snart smäller det för alla som tankar bilen

2026 08 11

Varningen kommer från SEB.

Storbankens råvaruanalytiker Bjarne Schieldrop framhåller att energikrisen som uppstått till följd av kriget i Mellanöstern kommer att leda till betydande kostnadsökningar för belister. 

Schieldrop hänvisar till att stängningen av Hormuzsundet ser ut att bestå, vilket kommer att leda till att raffinerade produkter, som bensin och diesel, ökar i pris. 

– Petroleumprodukter (och fossilgas) är det stora problemet. Vintern kan bli dyr för konsumenterna, skriver Schieldrop i ett marknadsbrev, enligt Di.

"Mödosam och långsam" 

SEB:s expert konstaterar att dödläge råder i förhandlingarna mellan USA och Iran. Dessutom lider den amerikanska militären av ammunitionsbrist, vilket försvårar processen ytterligare.

– Det är en mödosam och långsam process. Innebörden är att chansen är liten att Hormuzsundet snart öppnas för normal trafik, fastslår Schieldrop.

Oljemarknaden i gungning

Oljemarknaden har reagerat kraftfullt på det utdragna kriget. Efter att förhandlingarna mellan USA och Iran stagnerat har oljepriserna börjat stiga.

På tisdagen är Brentoljan upp med 1,20 procent till 88,83 dollar per fat. WTI-oljan stiger i sin tur med 1,37 procent till 83,37 dollar per fat.

ANDRA LÄSER:Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Trumps värsta mardröm

Situationen i Mellanöstern beskrivs som USA:s president Donald Trumps ”värsta mardröm”.

– Han hålls som gisslan av Iran. De håller Hormuzsundet som gisslan, säger  republikanen och tidigare Trump-allierade Chris Christie till ABC News.

Christie jämför situationen med gisslankrisen på USA:s ambassad i Teheran 1979. Iranska studenter stormade ambassaden och tog 52 amerikaner som gisslan. De hölls fångna i 444 dagar och kom att prägla den dåvarande amerikanske presidenten Jimmy Carter tid vid makten.  

Chris Christie menar att Irankriget är Trumps motsvarighet till gisslankrisen 1979.  

– Jag vet från de samtal jag har haft med honom under de senaste 24 åren att den person han minst av allt vill bli jämförd med är Jimmy Carter. Men här är vi nu. Och det är helt självförvållat, säger han.

LÄS OCKSÅ: Rysk olja brinner nära Kina 

Foto: Circle K

Text: Redaktionen