Sveriges chefer öppnar för stor ändring för anställda

2024 03 07

En arbetsfråga som fått allt mer uppmärksamhet den senaste tiden får nu ett tungt argument i diskussionen.

För första gången sedan 1970-talet har frågan om hur länge anställda egentligen ska jobba blossat upp på allvar.

Socialdemokraterna lyfte den i december när partiet öppnade för att folk antingen ska kunna jobba färre dagar i veckan, eller färre timmar om dygnet.

Nu har Sveriges chefer tyckt till om ämnet – och resultatet är slående.

Över 80 procent av fler än 1 200 tillfrågade chefer är positiva till en sådan förändring och anser att det är tid att börja se över arbetstidens längd, rapporterar tidningen Chef.

– Det krävs ett stort mod från chefer att börja driva den här frågan, konstaterar Göran Kecklund från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, för magasinet.

Motstånd från SKR

66 procent av de 1 236 chefer som ingått i undersökningen säger rakt ja om att korta ned arbetstiden.

17 procent menar att det kan behövas i särskilda branscher, i synnerhet de med fysiskt tungt arbete.

Men trots en överväldigande majoritet positiva chefer är det mer regel än undantag att frågan runnit ut i sanden.

81 procent har inte börjat diskutera det än, vilket enligt Göran Kecklund kan bero på ett stort motstånd från exempelvis SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, som tagit ställning mot förkortad arbetstid.

– Tittar man på det politiskt på riksdagsnivå kan man tycka att det är dags för Sverige att ta ett kliv framåt, men i kommuner och regioner är inte politikerna så glada. De har redan svårt att rekrytera personal, och tycker att en arbetstidsförkortning vore omöjlig att hantera.

Inspireras av Finland

Socialdemokraterna håller för närvarande på att utvärdera olika förslag till arbetstidsförkortning, som även kan komma att inkludera mer semester, familjevecka eller fler röda dagar.

Inspiration har bland annat hämtats från Finland.

– I Sverige har man väldigt lång arbetstid och det har inte hänt något på länge, sade riksdagsledamoten Annika Strandhäll (S) till SVT i januari.

Bland de övriga riksdagspartierna är det bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som stödjer en lagstiftad arbetstidsförkortning, enligt en enkät som tv-kanalen genomfört.

Centerpartiet anser att frågan ska hanteras av arbetsmarknadens parter, medan övriga partier säger nej till förslaget.

Socialdemokraternas förslag i frågan kommer att presenteras i maj.

Foto: J. Goodman

Text: Redaktionen

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han.

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus.

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare.

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen.

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen