Sveriges chefer öppnar för stor ändring för anställda

2024 03 07

En arbetsfråga som fått allt mer uppmärksamhet den senaste tiden får nu ett tungt argument i diskussionen.

För första gången sedan 1970-talet har frågan om hur länge anställda egentligen ska jobba blossat upp på allvar.

Socialdemokraterna lyfte den i december när partiet öppnade för att folk antingen ska kunna jobba färre dagar i veckan, eller färre timmar om dygnet.

Nu har Sveriges chefer tyckt till om ämnet – och resultatet är slående.

Över 80 procent av fler än 1 200 tillfrågade chefer är positiva till en sådan förändring och anser att det är tid att börja se över arbetstidens längd, rapporterar tidningen Chef.

– Det krävs ett stort mod från chefer att börja driva den här frågan, konstaterar Göran Kecklund från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet, för magasinet.

Motstånd från SKR

66 procent av de 1 236 chefer som ingått i undersökningen säger rakt ja om att korta ned arbetstiden.

17 procent menar att det kan behövas i särskilda branscher, i synnerhet de med fysiskt tungt arbete.

Men trots en överväldigande majoritet positiva chefer är det mer regel än undantag att frågan runnit ut i sanden.

81 procent har inte börjat diskutera det än, vilket enligt Göran Kecklund kan bero på ett stort motstånd från exempelvis SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, som tagit ställning mot förkortad arbetstid.

– Tittar man på det politiskt på riksdagsnivå kan man tycka att det är dags för Sverige att ta ett kliv framåt, men i kommuner och regioner är inte politikerna så glada. De har redan svårt att rekrytera personal, och tycker att en arbetstidsförkortning vore omöjlig att hantera.

Inspireras av Finland

Socialdemokraterna håller för närvarande på att utvärdera olika förslag till arbetstidsförkortning, som även kan komma att inkludera mer semester, familjevecka eller fler röda dagar.

Inspiration har bland annat hämtats från Finland.

– I Sverige har man väldigt lång arbetstid och det har inte hänt något på länge, sade riksdagsledamoten Annika Strandhäll (S) till SVT i januari.

Bland de övriga riksdagspartierna är det bara Vänsterpartiet och Miljöpartiet som stödjer en lagstiftad arbetstidsförkortning, enligt en enkät som tv-kanalen genomfört.

Centerpartiet anser att frågan ska hanteras av arbetsmarknadens parter, medan övriga partier säger nej till förslaget.

Socialdemokraternas förslag i frågan kommer att presenteras i maj.

Foto: J. Goodman

Text: Redaktionen

30nov2025

Nya villkor för boende i bostadsrätt – förslaget på bordet

2025 11 30

I somras initierade regeringen en utredning kring bostadsrätter.

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen

30nov2025

”Slutgiltig varning” – USA ställer ultimatum till rysk granne

2025 11 30

Flera medlemmar i den amerikanska senaten slår larm om utvecklingen i ett av Rysslands grannländer.

Larmet kommer från båda sidor av senaten.

Utvecklingen går åt helt fel håll i det ryska grannlandet Georgien, menar senatorerna.

– Frustrationen över Tbilisi närmar sig en brytpunkt på båda sidor av gången, säger en anonym republikans rådgivare, till Kyiv Post.

– De äventyrar aktivt decennier av partnerskap. Detta uttalande är en slutgiltig, tydlig varning innan straffåtgärder träder i kraft.

”Mörkt nytt kapitel”

Det var vid förra årets val i Georgien som partiet Georgisk dröm kom till makten.

Valresultatet utlöste stora protester i landet.

Utvecklingen är djupt oroande, menar senatorerna James Risch som är republikan och Jeanne Shaheen som är demokrat.

– Senatorerna ramar in det gångna året som ett "mörkt nytt kapitel", vilket markerar en skarp vändning från de provästliga löften som Georgisk dröm gav under sin valkampanj, rapporterar Kyiv Post.

– Protesterna var mer än rutinmässig politisk opposition – de var ett försvar för Georgiens postsovjetiska demokratiska och provästliga utveckling.

Förvärras

De amerikanska senatorerna menar att det styrande partiet i Georgien driver landet mot ett alltmer auktoritärt styre.

– Georgisk dröm har antagit auktoritära lagar för att undertrycka oliktänkande, riktat in sig på politisk opposition genom fängelser och partiförbud, skrämt ledare i civilsamhället och förtalat USA och dess ambassadpersonal, säger de i ett gemensamt uttalande, rapporterar tidningen.

– Dessa aldrig tidigare skådade åtgärder utgör ett betydande nedslag mot det georgiska folket.

LÄS OCKSÅ: ”En aggressionshandling” – asiatiskt land till rasande attack mot Ukraina

Konsekvenser

I uttalandet ställer senatorerna ett ultimatum till det georgiska styret.

– Den georgiska regeringen måste omedelbart vända kurs, återställa politiska friheter och återigen engagera sig i demokratisk styrning, framhåller senatorerna.

– Återgå till den demokratiska väg som ligger till grund för Georgiens postsovjetiska ambitioner – eller riskera isolering, intern oro och ett växande främlingskap från Washington.

LÄS OCKSÅ: Nobbar Orban – efter mötet med Putin

Foto: Steve Abraham

Text: Redaktionen