SVERIGE: Vill stoppa smöret till äldre

2023 09 15

Den ekonomiska krisen i Sverige leder till allt mer drastiska förslag om hur man ska skära ned på kostnaderna.

En av de grupper som hamnar i kläm är pensionärerna.

Smörgåsarna

Ett nytt exempel är ett förslag som nu kommit i Mark kommun med huvudorten Kinna i västra Västergötland .

Förslaget går ut på att spara pengar genom att stoppa smöret till de äldre.

Tanken är att pensionärerna inte längre ska få vanligt smör på sina smörgåsar.

Får kritik

– Ett förslag är att servera margarin till barn och gamla, rapporterar Sveriges Radio Sjuhärad.

Genom att stoppa smöret räknar man med att kunna spara 200 000 kronor varje år på kommunens kostnader för mat till de äldre och till barnen.

Men förslaget får nu kritik från kommuninvånare.

Äta normalt

Ann-Marie från Kinna sågar smörförslaget.

– Man ska äta så normalt som möjligt och smör är naturprodukt från våra kor.

– Det ska vi se till att äta och inte något onödigt margarin, säger hon till Sveriges Radio.

Hon betonar att för egen del är det ingen tvekan om vad som bres på smörgåsen i hemmet.

– Smör, säger hon.

Övriga samhället

Men från politiskt håll menar man att det är inte helt orimligt att ta bort smöret.

Socialdemokraternas ordförande i servicenämnden i Mark kommun framhåller att man kan jämföra med hur det ser ut i övriga samhället.

Man betonar att hushåll rent allmänt kan tänkas välja margarin istället för smör för att helt enkelt få den privata ekonomin att gå ihop.

67 kronor paketet

Redan förra hösten, 2022, klättrade ett paket Bregott till rekorddyra nivåer – 67 kronor för ett stort paket normalsaltat Bregott.

Bara på ett år gick priset på Bregott och smör upp med 35 procent

Arla Foods

Det höga priset har emellertid lett till att allt fler konsumenter reagerat och nu har Arla sänkt priserna för att inte tappa för mycket försäljning.

Arla Foods har sänkt med cirka 10 procent gentemot livsmedelskedjorna.

– Arla Foods kraftfulla prissänkning är ett försök att genom sänkta priser ta tillbaka förlorad försäljning på framför allt storsäljare så som Bregott, Svenskt Smör med mera.

Det uppger Matpriskollen.

Foto: O. Mischenko

Text: Redaktionne

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen