SVERIGE: Viktigt besked för alla som hämtar ut medicin

2023 07 09

En stor andel av alla restanmälningar har tidigare skett samma dag eller efter det att restsituationen uppstått.

Situationen har blivit problematisk för patientsäkerheten.

Det framhåller Ebba Hallberg vid Läkemedelsverket.

Negativa konsekvenser

– På det stora hela fungerar läkemedelsförsörjningen i Sverige normalt, men för patienter, vård och apotek kan ett restanmält läkemedel skapa stora problem.

– Det kan innebära problem för patientsäkerheten om inte vi som myndighet eller vården har haft chans att förutse restsituationen och förebygga konsekvenserna av en sådan.

– God framförhållning ger möjligheter till samverkan för att hitta säkra och effektiva alternativ inför kommande restsituationer och ökar möjligheterna till patientsäker vård, säger hon i ett uttalande.

Då riskerar företag sanktionsavgifter

Det nya direktivet innebär att företag, som inte meddelar Läkemedelsverket om en restnotering minst två månader i förväg, riskerar sanktionsavgifter från 25 000 upp till 100 miljoner kronor.

De nya sanktionsavgifterna har redan fått önskad effekt.

I halvårsstatistiken som publiceras den 5 juni framgår det att 1 754 förpackningar restanmäldes under det första halvåret av 2023.

Det är en högre siffra än tidigare helår, uppger Läkemedelsverket.

– Läkemedelsföretagen har börjat restanmäla i större utsträckning och med längre framförhållning.

– En längre framförhållning ökar möjligheten för alla inblandade aktörer att hantera restsituationen vilket förbättrar patientsäkerheten för de som använder läkemedel, säger Maria Wanrud, gruppchef på Läkemedelsverket.

Över 6 procent har restnoterats

Över 6 procent (6,4 procent) av det totala antalet läkemedel på den svenska marknaden har i dag en pågående restsituation, enligt Läkemedelsverkets statistik.

– För de allra flesta restsituationer finns utbytbara eller alternativa läkemedel och ofta är restsituationen relativt kortvarig, framhåller myndigheten.

Foto: Apoteket

Text: Redaktionen