SVERIGE: Viktigt besked för alla som hämtar ut medicin

2023 07 09

Från och med 1 juli och framåt har Läkemedelsverket möjlighet att ta ut en sanktionsavgift från företag som restanmäler läkemedel sent.

En stor andel av alla restanmälningar har tidigare skett samma dag eller efter det att restsituationen uppstått.

Situationen har blivit problematisk för patientsäkerheten.

Det framhåller Ebba Hallberg vid Läkemedelsverket.

Negativa konsekvenser

– På det stora hela fungerar läkemedelsförsörjningen i Sverige normalt, men för patienter, vård och apotek kan ett restanmält läkemedel skapa stora problem.

– Det kan innebära problem för patientsäkerheten om inte vi som myndighet eller vården har haft chans att förutse restsituationen och förebygga konsekvenserna av en sådan.

– God framförhållning ger möjligheter till samverkan för att hitta säkra och effektiva alternativ inför kommande restsituationer och ökar möjligheterna till patientsäker vård, säger hon i ett uttalande.

Då riskerar företag sanktionsavgifter

Det nya direktivet innebär att företag, som inte meddelar Läkemedelsverket om en restnotering minst två månader i förväg, riskerar sanktionsavgifter från 25 000 upp till 100 miljoner kronor.

De nya sanktionsavgifterna har redan fått önskad effekt.

I halvårsstatistiken som publiceras den 5 juni framgår det att 1 754 förpackningar restanmäldes under det första halvåret av 2023.

Det är en högre siffra än tidigare helår, uppger Läkemedelsverket.

– Läkemedelsföretagen har börjat restanmäla i större utsträckning och med längre framförhållning.

– En längre framförhållning ökar möjligheten för alla inblandade aktörer att hantera restsituationen vilket förbättrar patientsäkerheten för de som använder läkemedel, säger Maria Wanrud, gruppchef på Läkemedelsverket.

Över 6 procent har restnoterats

Över 6 procent (6,4 procent) av det totala antalet läkemedel på den svenska marknaden har i dag en pågående restsituation, enligt Läkemedelsverkets statistik.

– För de allra flesta restsituationer finns utbytbara eller alternativa läkemedel och ofta är restsituationen relativt kortvarig, framhåller myndigheten.

Foto: Apoteket

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen