SVERIGE: Varnade för våld – sju veckor innan upploppen

2022 05 11

– Det är ett misslyckande att vi inte kunnat förutse detta, givetvis. Vi hade inte de här underrättelserna.

Det sa rikspolischef Anders Thornberg efter att han och justitieminister Morgan Johansson (S) kallades till riksdagens justitieutskott efter påskhelgens upplopp i flera svenska städer.

Rikspolischefen konstaterade att polisen inte hade någon som helst underrättelseinformation som kunde förutse våldsamheterna. Ett felaktigt påstående.

Polisens underrättelseenhet varnade redan i februari – sju veckor innan upploppen – för våldsamheter i samband med högerextremisten Rasmus Paludans manifestationer mot islam, rapporterar SR Ekot som har tagit del av polisens underrättelserapporter.

Varnade för kriminella

I en första rapport från februari varnas det bland annat för att personer från ”kriminella miljöer” kan dyka upp i samband med motdemonstrationer mot Rasmus Paludans manifestationer.

– Vid en sådan situation föreligger risk för våldsanvändning, då i form av stenkastning mot blåljuspersonal, och/eller bränder (bilar, bråte och däck), konstaterade polisens nationella underrättelseenhet, enligt Ekot

Varnade för konsekvenser

Endast två dagar före Rasmus Paludans manifestation i Östergötland utfärdade den regionala underrättelsetjänsten en ny varning.

De utsatta områdena, Skäggetorp i Linköping och Navestad Norrköping, benämndes som platser där "krafter som vill skapa kaos enkelt kan göra det”, rapporterar SR.

Flera varningar

I rapporten, två dagar innan upploppen, står det bland annat:

”Det kan gå snabbt (minuter) att samla ett större antal individer i syfte att begå ordningsstörningar”

”Konsekvenserna av möjliga våldsamheter kan bli allvarliga för både Paludan och hans anhängare, för allmänheten och fredliga motdemonstranter på plats samt för polisiär personal på plats”.

”Polis som har till uppgift att säkerställa att demonstrationen kan genomföras kan komma att utsättas för hot och våld – även om det inte är polisen primärt som är måltavlan”.

”OTROLIGT ALLVARLIGT”

– Jag blir riktigt, riktigt upprörd om det stämmer att man haft de här underrättelserna och sedan bemannat med alldeles för få poliser, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz till P1-Morgon när hon får ta del av uppgifterna.

Hon konstaterar att hon ser ”otroligt allvarligt” på uppgifterna och kommer att kontakta rikspolischef Anders Thornberg.

Kommenterar uppgifterna

Anders Thornberg har kommenterat uppgifterna.

– Det som sas vid pressträffar under och efter påskhelgen baserades på vad som framkommit då, skriver han till SR Ekot.

Foto: Ingripandepoliserna

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler.

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen