SVERIGE: Värmebölja väntas – myndighet agerar

2023 03 20

Sverige drabbas allt oftare av extremväder.

Det konstaterar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, som nu agerar för att Sveriges kommuner ska vara bättre rustade när nästa värmebölja slår till, rapporterar SVT.

Bland annat ser man stora faror för konstruktioner som inte är byggda med hänsyn till klimatförändringar, till exempel bostäder som saknar skydd mot värme eller byggnader nära vattendrag eller i lutande miljöer.

– Utmaningen är främst i det som byggts när man inte hade den kunskap man har idag, säger Cecilia Alfredsson, handläggare naturolyckor på MSB, till tv-kanalen.

Flera åtgärder

Nu lanserar MSB nya åtgärder för att förebygga katastrofscenarier.

Bland annat har man höjt statsbidraget som går att söka för att förebygga rasrisk från 25 miljoner per år till hela 500 miljoner.

Myndigheten inför också en karttjänst för värmekartering som markerar de högsta marktemperaturerna i Sverige 2017-2022. Kommunerna uppmanas att använda den för att identifiera mer akuta områden och klimatanpassa dem.

– Speciellt för äldre personer kan värmeböljor innebära stora risker. Karttjänsten kan hjälpa med förebyggande arbete, säger Cecilia Alfredsson.

Släpper rapport idag

Idag släpper FN:s klimatpanel IPCC sin stora rapport om klimatets prognos för framtiden. Det är första gången på nio år som det sker.

– Vi befinner oss vid toppen av en tippningspunkt. Men det är inte för sent, som ni har visat, sade FN:s generalsekreterare António Guterres när han öppnade med IPCC-mötet förra veckan.

2022 varmaste året

Redan i början på året kunde dock FN konstatera att 2022 blev ett av de varmaste åren som någonsin uppmätts.

– De senaste åtta åren har varit de varmaste som dokumenterats globalt, drivet av stigande koncentrationer av växthusgaser och samlad hetta, uppgav FN i januari enligt The Guardian.

Varje årtionde sedan 1980-talet har varit varmare än det föregående och de tio varmaste åren någonsin som uppmätts har alla varit efter 2010.

– Om vi inte tar detta på allvar så kommer det få dödliga effekter runt om i världen. Extrema väder hotar vår tillvaro på planeten och vi behöver modiga beslut, säger Bill Nelson på NASA.

Foto: A. George

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen