Sverige väcker stor uppmärksamhet – vill göra som Norge

2025 06 12

Norge, Storbritannien, Australien, Kanada och Nya Zeeland har infört sanktioner mot Israels säkerhetsminister Itamar Ben Gvir och finansminister Bezalel Smotrich.

Bakgrunden är att de fem länderna anser att de israeliska ministrarna förespråkat fördrivning av palestinier från Gaza, uppmanat till våldsamheter mot Västbanken och utfärdat andra hot samt nedsättande uttalande om palestinier.

Nu kräver Sverige att EU gör samma sak.

Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergård (M) till Politico.

– Vi har tidigare drivit på för sanktioner mot extremistiska bosättare. Nu tar vi nästa steg och driver även på för sanktioner mot enskilda extremistiska ministrar, eftersom vi behöver se att saker händer på marken, säger hon till tidningen.

Svårt att få igenom förslaget

Samtliga av EU:s 27 medlemsländer måste ställa sig bakom Sveriges förslag för att sanktionerna ska bli verklighet.

Ett osannolikt scenario. Flera EU-länder ger fortfarande ett starkt stöd till Israels krig, exempelvis Ungern.

Samtidigt låter det annorlunda från många länder, som tidigare undvek att kritisera den israeliska regeringen i alltför hårda ordalag.

Både Frankrike och Tyskland är beredda att se över associeringsavtalet mellan EU och Israel. Samarbetsavtalet behandlar många viktiga frågor – bland annat handel, forskning, energi, politisk dialog och miljö.

Om avtalet skulle avslutas vore det ett hårt slag för Israel. EU är landets största handelspartner.

”Låter helt annorlunda”

Utrikesminister Maria Malmer Stenergård håller med om att tonläget mot Israel har förändrats den senaste tiden, även från svenskt håll.

– Det låter helt annorlunda nu än det gjorde för bara ett par veckor sedan och det beror på att många länder, inklusive Sverige, är frustrerade över att se miljontals människors lida, säger hon till Politico.

Foto: Ninni Andersson resp Frida Drake Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Populär mat stoppas på förskolor

2025 10 01

Samtliga förskolor i Karlskrona kommun måste numera servera samma frukost och mellanmål varje dag.

Beslutet, som följer Livsmedels hälsorekommendationer om mindre konsumtion av mättat fett, väcker upprörda känslor.

Pedagogerna Anna Henriksson och Alexandra Bertilsson berättar att de kommer tvingas sluta servera varma mellanmål, något som länge varit ett uppskattat inslag bland barnen. Dessutom har det varma mellanmålet kunnat mätta lite extra när det bara serverats soppa till lunch.

Varnar för konsekvenser

Alexandra Bertilsson befarar att det nya upplägget kommer att leda till tröttare barn och fler konflikter – särskilt de dagar då lunchen endast består av soppa.

– Det beror på om vi får matigare soppa eller potatis och pasta till. Då kanske inte barnen påverkas lika mycket, men om vi inte får det så misstänker vi att barnen kommer bli hungriga på eftermiddagen, säger pedagogen till P4 Blekinge.

Kollegan Anna Henriksson delar oron. Hon befarar att hungriga och trötta barn kommer att påverka den pedagogiska verksamheten negativt.

– Det blir mer konflikter och de kommer inte orka hela dagarna. Det gäller att de håller en mättnadskänsla, säger hon till radion.

Här är menyn

Den nya gemensamma matsedeln innebär bland annat att mellanmjölk och vanligt smör ersätts av lättmjölk och lättmargarin, rapporterar P4 Blekinge.

Här är en exempelmeny på hur mellanmål kan serveras under en vecka, enligt Karlskrona kommun:

MÅNDAG: Smörgås på mjukt bröd och knäckebröd, ost och frukt i bit

TISDAG: Naturell yoghurt med frukt i bit, havrekuddar Smörgås på mjukt bröd, knäckebröd och ost

ONSDAG: Smörgås på mjukt bröd, knäckebröd, ost, köttpålägg och grönsak

TORSDAG: (jämna veckor) Havrefrutti med sylt, mjukt bröd, knäckebröd, ost och grönsak TORSDAG: (ojämna veckor) Mannafrutti med sylt, mjukt bröd, knäckebröd, ost och grönsak

FREDAG: Smoothie, smörgås på mjukt bröd och knäckebröd, ost, och grönsak

– Variation på grönsaker och frukt följer säsongens varor. Grönsakerna kan tex varieras som skivade, i bitar, rivna eller stavar. Till varje måltid serveras bordsmargarin, lättmjölk och vatten, framhåller kommunen.

FAKTA: Mättat fett

Mättat fett används som energi i kroppen. Enligt Livsmedelsverket fastslår är det inte bra för hälsan om för stor del av fettet vi äter kommer från mättat fett.

Mättat fett finns till exempel i:

grädde, glass och bakverk
choklad
fet mjölk och fil
smör och matfettsblandningar baserade på smör
ost
fett kött och charkprodukter som korv och bacon
kokosfett
palmolja.

Källa: Livsmedelsverket

Foto:

Text: Redaktionen

SVERIGE BEKRÄFTAR: Drömleverans nära Ukraina

2025 10 01

Sverige förbereder att skicka den senaste versionen av stridsflygplanet Gripen till Ukraina.

Det handlar om den toppmoderna modellen Gripen E.

Försvarsminister Pål Jonson bekräftar uppgifterna.

– Vi diskuterar särskilt möjligheten att exportera Gripen E till Ukraina, säger han till finska Iltalehti.

Den finska tidningen beskriver beskedet som ”anmärkningsvärt”, eftersom Gripen E är Sveriges absolut modernaste stridsflygplan.

"Banbrytande teknik"

Tillverkaren Saab framhåller att Gripen E är utformat för att ”besegra alla motståndare”.

– Gripen E är utvecklad för framtidens flygvapen. Det är utrustat med banbrytande teknik, skriver Saab om stridsflygplanet.

Företaget understryker att Gripen E är utrustat med den allra senaste tekniken – från avancerade sensorsystem till moderna vapen och kapslar. Tillsammans ska dessa funktioner ge piloterna avgörande stridsfördelar och säkra luftöverlägsenhet i de tuffaste luftstriderna, uppger Saab.

Kort start- och landningssträcka

Flera militära experter och bedömare har lyft fram Gripen E som en drömleverans för Ukraina. Stridsflygplanet är konstruerat för att använda vägar som start- och landningsbas. Det behöver bara 500 meter asfalt för start och 600 meter för landning, vilket skulle ge större flexibilitet till ukrainska piloter.

LÄS MER: Finland varnar Vladimir Putin

Sverige uppmanar allierade

Försvarsminister Jonson lovar att Sverige kommer fortsätta att beväpna Ukraina.

– Sverige har varit ett av få länder som har ökat sitt stöd till Ukraina varje år. Vi har gett ukrainarna nio miljarder euro i bistånd och vi har utfäst ytterligare åtta miljarder euro, säger han till Iltalehti.

Jonson uppmanar andra Natoländer att ta rygg på Sverige.

– Vi skulle gärna se att andra länder ökar sitt stöd för Ukraina. Jag tycker det är uppenbart att amerikanerna just nu skickar ett budskap om att européerna behöver ta ett större ansvar för att stödja Ukraina.

LÄS OCKSÅ: Fyra EU-länder betalar mer till Ryssland än till Ukraina

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen