SVERIGE: V-ledaren ställer krav på regeringen

2022 10 11

Vänsterpartiets Nooshi Dadgostar kräver att regeringen vidtar nya åtgärder för att sätta press på Iran.

Det framför V-ledaren tillsammans med partitoppen Håkan Svenneling i en artikel i GP.

–  Sverige kan inte passivt se på medan frihetskämpar mördas av en fundamentalistisk diktatur. Därför kräver Vänsterpartiet att regeringen vidtar åtgärder för att sätta press på Iran, framhåller V-topparna.

Vidare betonar Dadgostar och Svenneling att Sverige under kommande veckas EU-möte i Bryssel bör verka för att unionen inför nya riktade sanktioner mot det iranska ledarskiktet.

De anser även att Sverige i en större utsträckning ska verka för att utreda och lagföra brott som i dag begås i Iran.

– Det finns en möjlighet för länder som Sverige att utreda och lagföra brott, oavsett var de är begångna eller vilken nationalitet som gärningsmannen eller målsäganden har. Den möjligheten ska vi använda. Även dagens övergrepp ska en dag straffas, understryker vänsterpartisterna.

Kritiserar Ann Linde

Nooshi Dadgostar och Håkan Svenneling riktar även kritik mot Sveriges avgående utrikesminister Ann Linde (S).

V-topparna kritiserar utrikesministern för hennes möte med sin iranske motsvarighet Hossein Amir-Abdollahian i samband med FN:s generalförsamling i New York.

– Det är inte tid att ge legitimitet åt det iranska styret såsom utrikesminister Ann Linde gjorde när hon poserade med den iranska utrikesministern vid sitt besök i New York nyligen, framhåller Dadgostar och Svenneling.

Stora protester

Protesterna i Iran startade med Mahsa Jina Amini död den 16 september i landets huvudstad Teheran. Den 22-åriga kvinnan dog efter att hon gripits av moralpolis på grund av att hon inte bar slöja.

En omfattande protestvåg har följt efter dödsfallet. Den iranska polisen har svarat med våld. Många människor har dödats i protesterna.

Även kvinnor som bär hijab, samt några religiösa ledare, har ställt sig bakom protesterna, vilket enligt  journalisten och Iranexperten Negar Mortazavi är anmärkningsvärt.

– Många kvinnor som bär hijab har sagt ”Jag är en hijabi-kvinna men jag är emot moralpolisen. Gör inte detta i mitt namn”, säger hon till SVT Nyheter och tillägger:

– Den här gången är det kvinnorna som står i fokus och protesterna är i grunden en kvinnorevolt och har feministiska mål. Men man gör även revolt mot andra orättvisor som religiöst tvång, statens övervåld, patriarkatet, den ekonomiska krisen, samt annat som man håller staten ansvarig för.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


JUST NU: Rysk militärhelikopter nedskjuten – inne i Ryssland

2025 11 23

Ukraina säger sig ha lyckats med en unik bedrift.

Ukrainska drönaroperatörer fortsätter att träffa måltavlor i Ryssland.

Vanligtvis rör det sig om oljeraffinaderier, annan energiinfrastruktur eller militära måltavlor.

Men på söndagskvällen uppger Ukrainas specialstyrkor att de med hjälp av drönare har skjutit ner en rysk militärhelikopter – inne i Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

Första gången

Ukrainska styrkor har skjutit ner en rysk Mi-8-helikopter i Rostov-området med en "deep strike"-drönare.

Det uppger Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO.

Operationen markerar första gången Ukraina har använt en "deep strike"-drönare för att skjuta ner en rysk Mi-8.

Helikoptern sköts ner nära Kuteynikovo i Rostov-regionen.

“Ändrar reglerna”

Så här lyder ett meddelande från de ukrainska specialstyrkorna:

– Vi ändrar spelets regler: nu är vi på jakt!

Mi-8 är en tvåmotorig, Sovjetdesignad helikopter som bland annat används i stor utsträckning för transport och stridsstöd.

Läs mer: Lukasjenko ger Ukraina oväntat glädjebesked

Oklart i Kupjansk

Samtidigt fortsätter de intensiva striderna på marken i Ukraina.

De kanske mest intensiva striderna pågår i Pokrovsk i Donetsk, och i Kupjansk nära Kharkiv.

Ryssland hävdar att de har tagit över Kupjansk – någonting som ukrainarna menar är falskt.

“Trycker tillbaka”

Tankesmedjan Institute for the Study of War förklarar.

– Ukrainska militära tjänstemän fortsätter att indikera att ukrainska styrkor trycker tillbaka ryska försök att inta Kupjansk – i motsats till upprepade ryska påståenden om att ha intagit staden, uppger ISW.

– Talespersonen för Ukrainas samlade styrkor – Joint Forces Task Force – överste Viktor Trehubov, uppgav den 21 november att ryska styrkor fortsätter att försöka infiltrera Kupjansk, men att antalet ryska soldater i den norra delen av staden har minskat.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto: By Vitaly V. Kuzmin - commons.wikimedia, CC BY-SA 4.0

Text: Redkationen


JUST NU: Europa bjuder in Putin i värmen igen

2025 11 23

Europa bjuder nu in Vladimir Putin till G8 igen.

USA har som bekant framfört ett fredsförslag till Ryssland och Ukraina.

Samtidigt har de europeiska länderna kommit med ett eget motförslag.

Européerna vill bjuda in Vladimir Putin i värmen igen – Ryssland är välkomna tillbaka till G8 vid ett eventuellt fredsavtal uppbyggt av de europeiska länderna, rapporterar The Telegraph på söndagen.

Bjuder in Putin

Europa har erbjudit sig att bjuda in Vladimir Putin tillbaka till vad som på nytt kan bli G8 istället för G7 vid ett potentiellt fredsavtal för att avsluta kriget i Ukraina. 

Erbjudandet till Ryssland, som uteslöts från det politiska forumet efter annekteringen av Krym, framfördes under förhandlingar i Genève på söndagen. 

Det var ett av ett antal eftergifter som gjordes av europeiska ledare i ett motförslag efter den fredsplan mellan USA och Ryssland som läckte ut förra veckan.

“Bästa mötet hittills”

Den europeiska planen, som brittiska tjänstemän hjälpte till att utforma, anger att Ryssland ska "progressivt återintegreras i den globala ekonomin" innan G8 nämns.

USA:s utrikesminister Marco Rubio är nöjd med utvecklingen.

– Jag tror att detta är ett mycket, mycket meningsfullt, jag skulle säga, förmodligen det bästa mötet och dagen vi har haft hittills under hela den här processen, ända sedan vi först tillträdde i januari, säger han.

Läs mer: Sju tunga bakslag för Trump – ”Sämre än Biden”

Blev G7

G7 grundades efter OPEC:s oljeembargo 1973 som ett forum för de rikaste nationerna att diskutera kriser som påverkade världsekonomin.

Medlemmar är Frankrike, Italien, Japan, Kanada, Storbritannien, Tyskland och USA.

Gruppen hette tidigare G8 – men blev G7 sedan Ryssland uteslöts.

Tar över

Varje år övertar ett annat medlemsland ordförandeskapet i gruppen, sätter prioriteringar och organiserar toppmöten. 

Kanada tog över ordförandeskapet från Italien under 2025, uppger Reuters.

Läs mer: Putin går emot Trump – har skickat 120 ryssar

Foto:

Text: Redaktionen