SVERIGE: V-ledaren ställer krav på regeringen

2022 10 11

Det framför V-ledaren tillsammans med partitoppen Håkan Svenneling i en artikel i GP.

–  Sverige kan inte passivt se på medan frihetskämpar mördas av en fundamentalistisk diktatur. Därför kräver Vänsterpartiet att regeringen vidtar åtgärder för att sätta press på Iran, framhåller V-topparna.

Vidare betonar Dadgostar och Svenneling att Sverige under kommande veckas EU-möte i Bryssel bör verka för att unionen inför nya riktade sanktioner mot det iranska ledarskiktet.

De anser även att Sverige i en större utsträckning ska verka för att utreda och lagföra brott som i dag begås i Iran.

– Det finns en möjlighet för länder som Sverige att utreda och lagföra brott, oavsett var de är begångna eller vilken nationalitet som gärningsmannen eller målsäganden har. Den möjligheten ska vi använda. Även dagens övergrepp ska en dag straffas, understryker vänsterpartisterna.

Kritiserar Ann Linde

Nooshi Dadgostar och Håkan Svenneling riktar även kritik mot Sveriges avgående utrikesminister Ann Linde (S).

V-topparna kritiserar utrikesministern för hennes möte med sin iranske motsvarighet Hossein Amir-Abdollahian i samband med FN:s generalförsamling i New York.

– Det är inte tid att ge legitimitet åt det iranska styret såsom utrikesminister Ann Linde gjorde när hon poserade med den iranska utrikesministern vid sitt besök i New York nyligen, framhåller Dadgostar och Svenneling.

Stora protester

Protesterna i Iran startade med Mahsa Jina Amini död den 16 september i landets huvudstad Teheran. Den 22-åriga kvinnan dog efter att hon gripits av moralpolis på grund av att hon inte bar slöja.

En omfattande protestvåg har följt efter dödsfallet. Den iranska polisen har svarat med våld. Många människor har dödats i protesterna.

Även kvinnor som bär hijab, samt några religiösa ledare, har ställt sig bakom protesterna, vilket enligt  journalisten och Iranexperten Negar Mortazavi är anmärkningsvärt.

– Många kvinnor som bär hijab har sagt ”Jag är en hijabi-kvinna men jag är emot moralpolisen. Gör inte detta i mitt namn”, säger hon till SVT Nyheter och tillägger:

– Den här gången är det kvinnorna som står i fokus och protesterna är i grunden en kvinnorevolt och har feministiska mål. Men man gör även revolt mot andra orättvisor som religiöst tvång, statens övervåld, patriarkatet, den ekonomiska krisen, samt annat som man håller staten ansvarig för.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Sylt får inte längre heta sylt – här är nya namnet

2026 08 31

I somras införde EU det så kallade “frukostdirektivet”.

Den största förändringen är att gränsen för vad som krävs för att sylt ska få kallas för sylt har justerats.

Från och med nu krävs 45 procent frukt eller bär i produkten, till skillnad från tidigare 35 procent.

Nya namnet

De nya kraven innebär att mängder med produkter tvingas byta namn. Om till exempel jordgubbssylt inte når de 45 procenten måste den istället kallas för “beredning”, i det här fallet “jordgubbsberedning”.

– Benämningen har tagits fram i samråd mellan Svensk Dagligvaruhandel och Livsmedelsverket, och syftar till att skapa tydlighet för både inköpare och konsumenter, skriver Orkla Foods i ett uttalande.

Välkomnar ändringen

Skånska Orkla Foods är en av de största syltproducenterna i Sverige och har välkomnat den nya definitionen av sylt.

Ett hundratal av företagets produkter berörs av det nya direktivet, enligt Sydsvenskan.

– I de fall vi har gjort justeringar har det i de flesta fall varit mindre ändringar som exempelvis ett extra gram av frukten eller bäret, säger Orkla Foods kommunikationsansvarige Ulrika Enström till tidningen.

Därav namnet

Till exempel påverkas Coop Xtras “jordgubbssylt” av frukostdirektivet. Eftersom den innehåller för liten andel jordgubbar står det numera istället “jordgubbsberedning” på etiketten. Samma gäller bland annat Eldorados numera "jordgubbsberedning".

Att namnet blivit just “beredning” i Sverige förklarar Orkla Foods med att det är den branschgemensamma benämningen.

– Vi vill använda samma benämning som resten av branschen, för att göra det enkelt och tydligt för kunderna, säger Ulrika Enström.

Läs mer: Ukrainsk fullträff – ”Putins ögon” har slagits ut

Marmelad och juice

Samma krav på 45 procent frukt eller bär gäller även för att få kallas marmelad. Nytt är också att juice inte heller får lov att innehålla socker.

– Reglerna ställer högre krav på innehåll och på märkningen, det är bra för konsumenterna. Vi har också uppfattat att många småskaliga företag som tillverkar produkter med hög kvalitet uppskattar de nya reglerna, säger Amanda Rosendahl, handläggare på Enheten för märkning och export på Livsmedelsverket.

Läs mer: Mest köpta och sålda aktierna i augusti

Foto: F. Tai

Text: Redaktionen