SVERIGE: Utrikesministern övertygad om utfallet i Natofrågan

2023 03 19

Utrikesministern uttalar sig om Sveriges Natoansökan.

Turerna har varit många kring Sveriges ansökan till Nato.

Varken Ungern eller Turkiet har ännu beslutat om saken, och Sverige väntar alltjämt på att bli officiell medlem i organisationen.

Under söndagskvällen uttalade sig dock utrikesminister Tobias Billström (M) om chanserna, och han tror att Sveriges Natoansökan kommer att vara godkänd till Natos toppmöte i Vilnius i juli, rapporterar SVT.

– Ja, det är jag helt övertygad om, säger han.

“Tog emot terroristerna”

Turkiet har meddelat att de har för avsikt att ratificera Finlands Natoansökan, men är alltjämt kritiska till Sverige.

Under fredagen menade landets president Recep Tayyip Erdogan att “Sverige tog emot terroristerna med öppna armar”.

Turkiet har tidigare varit mycket kritiska till Sveriges hantering av Rasmus Paludans koranbränning utanför den turkiska ambassaden i Stockholm.

“Ett turkiskt beslut”

Trots Erdogans uttalande är alltså Billström övertygad om ett godkännande senast i juli.

Utrikesministern understryker att Sverige haft en längre väg att vandra än Finland.

– Den här separationen är ett turkiskt beslut och ingenting som den svenska eller den finska regeringen har önskat eller velat. Det här beror ju på att vi har fler personer som är kopplade till PKK i Sverige än Finland har, framhåller Billström.

Påbörjar processen

Det var på fredagen som Erdogan meddelade att Turkiets parlament kommer inleda processen med att ratificera Finlands Natoansökan.

Under ett tal i Ankara nämnde presidenten att Finland övertygat Turkiet efter att landet tagit tydliga steg mot att uppfylla kraven gällande terrorism och försvarsexport, uppger Reuters.

Inte tillräckligt

Erdogan har i ett telefonsamtal med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg sagt att Turkiet vill fortsätta samtalen med Sverige.

De tre länderna skrev under ett avtal i Madrid förra året där såväl Sverige som Finland gick med på villkoren för ett godkännande.

Sverige har dock inte gjort tillräckligt för att Turkiet ska vara övertygade ännu.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

– Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson.

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen

”Skandal” – pensionärer rasar mot riksdagen

2026 09 21

SPF Seniorerna – Sveriges största intresseorganisation för pensionärer – riktar skarp kritik mot äldres representation i riksdagen.

Organisationen påpekar att endast 13 av 349 ledamöterna är 65 år eller äldre, vilket inte speglar befolkningens ålderssammansättning.

Siffran kan jämföras med att 29 procent av de röstberättigade var 65 år eller äldre i valet 2026. Om representationen i riksdagen skulle återspegla åldersgruppens andel skulle 101 av riksdagens ledamöter vara 65 år eller äldre, konstaterar SPF.

Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, anser att avsaknaden av äldre riksdagsledamöter är ett allvarligt problem.

– Det är en skandal att bara 13 riksdagsledamöter är 65+! Sveriges äldre är en stor och växande del av väljarkåren, men syns fortfarande mycket lite bland dem som fattar besluten. Det borde diskuteras på allvar och samtliga partier behöver skärpa sig, säger hon.

Hänvisar till livserfarenhet

Enligt SPF handlar äldres representation i riksdagen inte enbart om ålder. Organisationen framhåller att människor lever längre i dag, samtidigt som politiska beslut om exempelvis pensioner, vård, omsorg, boende, arbetsliv och ekonomi påverkar generationer på olika sätt.

– Livserfarenhet är också en kompetens. En riksdag som bättre speglar befolkningen behöver rymma människor från olika generationer och olika delar av livet, säger Maria Larsson.

LÄS MER: Bank-ID går ut med varning till användare

Uppmanar alla partier

SPF uppmanar nu samtliga politiska partier att ta frågan om åldersrepresentation på större allvar inför kommande val.

– Det handlar inte om att äldre ska ha förtur eller om att varje generation måste representeras exakt efter sin storlek. Men när nästan var tredje väljare är 65 år eller äldre och bara en liten del av riksdagen tillhör samma åldersgrupp finns det anledning att ställa frågan om representationen verkligen är tillräckligt bred, säger Maria Larsson.

ANDRA LÄSER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges riksdag

Text: Redaktionen