SVERIGE: Utrikesministern om hotbilden från Ryssland

2022 04 21

– Ryssland har med all önskvärd tydlighet klargjort att det är inget de önskar. De kommer att reagera på olika sätt, de har hotat Sverige och oss flera gånger genom att uttrycka detta.

Det säger utrikesminister Ann Linde under en pressträff på torsdagen när hon kommenterar Rysslands reaktion på ett eventuellt framtida svenskt medlemskap i Nato.

Oacceptabelt

Ann Linde kallar Rysslands varningar och hot för ”oacceptabelt” och konstaterar att varje land måste bestämma över sin säkerhetspolitik.

Tillsammans med försvarsminister Peter Hultqvist (S) meddelade hon på torsdagens pressträff att regeringen vill snabba på ett eventuellt beslut om ett Natomedlemskap.

Den säkerhetspolitiska analysen tidigareläggs. Den ska nu vara klar den 13 maj istället för den 31 maj.

Cyberhot och sabotage

Försvarsminister Peter Hultqvist (S) kommenterade också hotbilden från Ryssland under torsdagens pressträff.

– Det är sådant som cyberhot, hybridhot, sabotage, underminerande av statsorganisationen, det är en hel katalog av åtgärder som kan tänkas vidtas av Ryssland. Jag vet inte vad de avser att göra, det har jag ingen uppfattning om, men att Europa lever i en hotsituation och att allt här har förändrats i grunden – det är det man behöver ta ställning till, säger Peter Hultqvist.

Kan räkna med fortsatta hot

Jonas Wikman, generalmajor och ställföreträdande insatschef, konstaterar i likhet med utrikesministern och försvarsministern att Rysslands hot mot Sverige kommer att fortsätta.

– Vi kan räkna med fortsatta hot och upptrappad retorik från rysk sida, sa han på Försvarsmaktens veckovisa pressträff under torsdagen.

Kommer påverkar närområdet

Generalmajoren konstaterar även att Rysslands anfallskrig påverkar säkerhetsläget i Sverige.

– Den ryska invasionen har fortsatt tydlig påverkan på säkerhetsläget även i vårt närområde, säger han och framhäver att de kommande veckorna kommer att vara mycket viktiga för båda sidorna i kriget.

Samtidigt bedömer Försvarsmakten att konflikten mellan Ukraina och Ryssland kommer att fortsätta i månader eller flera år.

Foto: President of Russia Office resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen