SVERIGE: Upprörda känslor när munskydd återinförs

2022 07 26

Det är återigen krav på munskydd för vårdpersonalen i Västra Götalandsregionen.

 

Beslutet klubbades igenom den 4 juli.

Ett beslut som har väckt starka känslor hos personalen.

– Det kändes som ett slag i ryggen. Det inte roligt för någon, kanske för samhället men inte för oss som jobbar i vården, säger Heléne Hjalmarsson, undersköterska på Kungälvs sjukhus, till SVT Nyheter.

Hennes kollega Cia Jöhnk instämmer.

–  Spontant kände jag ”jag sjukskriver mig – psykisk ohälsa”. Det tar så mycket energi. 

Används fel

Cia Jöhnk anser att en stor del av personalen använder munskyddet på fel sätt och att det till största del används för syns skull. 

Dessutom tycker hon att återinförandet ger ett tvetydigt budskap.

– För mig blir det dubbla budskap. Det här att covid inte längre är samhällsfarlig, man ska typ leva som vanligt, men samtidigt ska vi inom vården ha munskydd hela tiden, säger Cia Jöhnk till SVT Nyheter.

Smittan ökar – personal kan kallas in

Antalet fall av covid-19 fortsätter att öka i Sverige.

Smittan är ovanligt hög inom äldreomsorgen och antalet inlagda covidpatienter ökar, rapporterar SvD.

Enligt tidningen kan sommarledig vårdpersonal i Region Stockholm kallas in från semestern för att bemöta den ökade belastningen. 

– Inom Region Stockholm vårdades i tisdags förra veckan 217 patienter med bekräftad covid-19 på sjukhusen, varav fyra på intensivvårdsavdelning. Motsvarande tidpunkt 2020 och 2021 fanns 72 respektive 29 patienter inlagda covidpatienter på regionens sjukhus, uppger SvD.

– Sjukhusen vidtar en rad olika åtgärder, som att sätta in extra pass och omplacera personal. Man sätter in all personal man kan få tag på i slutenvården, som är prioriterad i nuläget. Dessutom har vi högre sjukfrånvaro än normalt eftersom fler i vårdpersonalen insjuknar i covid-19 än tidigare, säger Elda Sparrelid, chefläkare i Region Stockholm, till tidningen.

Hon utesluter inte att semesterledig personal kan kallas in, men anser att andra åtgärder måste prövas först. 

Ökat vårdbelastning

Folkhälsomyndigheten bekräftar att fler personer med covid-19 behöver sjukhusvård.

Under vecka 28 rapporterades drygt 4 700 nya fall av covid-19. Det innebär en ökning med 22 procent mellan vecka 27 och 28. Mellan vecka 26 och 27 låg ökningen på 7 procent. Ökningen under vecka 28 syns i fler än hälften av landets regioner.

– Vi har en ökande samhällsspridning av covid-19 vilket innebär att det kan bli fler sjukhusinläggningar och även fler som avlider med covid-19. Nivåerna vi ser nu ligger högre än förra sommaren, men vi är inte i samma läge som i vintras när omikron spreds första gången, säger Anneli Carlander, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Foto: Mulyadi

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Tiotusentals måste anställas – snittlön på 42 900 kronor

2026 08 02

Det finns stora utmaningar med rekrytering inom elbranschen.

Arbetslösheten är fortsatt förhållandevis hög i Sverige.

Men vissa branscher är alltjämt i stort behov av nya anställda.

Bland annat behövs ny personal inom vårdyrket.

Även i el-och energibranschen behöver tiotusentals människor anställas under de kommande åren, rapporterar SVT.

Behövs fler

I dagsläget behövs 1 200 personer i Sverige, och på några års sikt måste tiotusentals anställas inom elbranschen.

Henrik Jönsson, hr-specialist på Karlstads Energi, vittnar om behovet.

– Det är förödande, just nu ser vi en ganska skev demografi i åldersfördelningen hos oss, säger han.

Har lektioner

Just Karlstads Energi har varit på plats på skolor för att prata om elnätet.

Jönsson hoppas kunna inspirera fler till att välja elbranschen genom att informera ungdomar om det idag.

– Jag såg några nyfikna ansikten där så jag tror nog att vi har en chans där, säger han. 

Mer än hälften av företagen i energibranschen har svårt att rekrytera.

Det behövs bland annat fler distributionselektriker, driftingenjörer och elkraftsingenjörer.

Läs mer: Regeringen utreder distansarbete – hoppas få fler i jobb

Snittlön på 42 900 kronor

Den viktade genomsnittslönen för en distributionselektriker i Sverige är 42 900 kronor.

Även Arbetsförmedlingen konstaterar att jobbutsikterna är goda.

– På fem års sikt förväntas efterfrågan öka jämfört med idag, delvis till följd av ökat behov av kompetenser som krävs för grön omställning, framhåller myndigheten.

Det innebär yrket

En distributionselektriker arbetar med felavhjälpning, reparationer, underhåll, ny- och ombyggnationer inom både hög- och lågspänning, mestadels utomhus. 

Man arbetar både självständigt och i team bestående av montörer eller tekniker, maskinister, beredare och projektledare. 

– Distributionselektrikern behöver vara på plats så snabbt som möjligt, ibland vid stora oväder, för att lösa problemet så att kunderna får tillbaka strömmen. 

Läs mer: Krisstöd till svenska livsmedel

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen


2 augusti 2026

Ryssland hämtar inspiration i Sverige

2026 08 02

Rysk underrättelsetjänst tycks härma metoder som används i Sverige.

Ryssland gör allt för att lyckas med sin hybridkrigföring mot Nato och EU.

Nu kommer larm om att rysk underrättelsetjänst gör precis som svenska gängkriminella.

Gör precis som i Sverige

I Sverige har gängkriminella de senaste åren kontaktat tonåringar via sociala medier och anlitat dem för att begå brott.

Nu kommer uppgifter om att Rysslands underrättelsetjänst FSB arbetar precis likadant.

– Det är inte bara gäng i Sverige och Danmark som anlitar tonåringar via telefon för att begå brott i utbyte mot betalning. Det är också en metod som Ryssland i allt högre grad använder, rapporterar Danmarks Radio.

Tonåringar rekryteras, bland annat via meddelandeappen Telegram, för att utföra mordbränder, sabotage och spionage, i Natoländer och i Ukraina.

Många av dem som rekryteras av Ryssland är unga ukrainare i en utsatt situation.

I sociala medier förekommer prislistor, som visar hur mycket pengar man kan få för olika uppdrag i exempelvis Polen, Baltikum eller Ukraina.

– Det finns faktiskt många som säger att de har fått en sådan prislista över vad man kan tjäna på olika typer av vandalism eller sabotage, säger DR:s Ukraina- och Rysslandskorrespondent Matilde Kimer.

– Det kostar 7 000 dollar om du sätter eld på ett rekryteringskontor i Ukraina, men det ger också mycket pengar om du sätter eld på NATO-utrustning i Polen, förklarar hon.

LÄS OCKSÅ: Ryssland har attackerat amerikansk anläggning

Vill skapa splittring i Natoländer

En 18-årig ukrainare som i polska medier kallas för Ilya K står just nu åtalad för att ha arbetat som sabotör för Ryssland i Polen.

Rysslands syfte med att rekrytera honom tycks ha varit att utföra sabotage som skapar spänningar mellan Polen och Ukraina – bland annat genom att sabotera minnesmärken för polska offer som dödats av ukrainska styrkor under andra världskriget.

Unga ukrainare kan ibland vara lätta för Ryssland att rekrytera, eftersom de befinner sig i en svår situation.

– De har problem att bosätta sig i det polska samhället. Till exempel kan de vara arbetslösa, eller så kan de bara ha tråkigt, säger han och tillägger att det kan verka som enkla pengar, säger Andrzej Kozłowski, underrättelsespecialist på företaget Navirisk och verksam vid universitetet i Łódź, enligt kanalen.

LÄS MER: Putin kan ge efter – USA bekräftar

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen