SVERIGE: Upprörda känslor när munskydd återinförs

2022 07 26

Det är återigen krav på munskydd för vårdpersonalen i Västra Götalandsregionen.

 

Beslutet klubbades igenom den 4 juli.

Ett beslut som har väckt starka känslor hos personalen.

– Det kändes som ett slag i ryggen. Det inte roligt för någon, kanske för samhället men inte för oss som jobbar i vården, säger Heléne Hjalmarsson, undersköterska på Kungälvs sjukhus, till SVT Nyheter.

Hennes kollega Cia Jöhnk instämmer.

–  Spontant kände jag ”jag sjukskriver mig – psykisk ohälsa”. Det tar så mycket energi. 

Används fel

Cia Jöhnk anser att en stor del av personalen använder munskyddet på fel sätt och att det till största del används för syns skull. 

Dessutom tycker hon att återinförandet ger ett tvetydigt budskap.

– För mig blir det dubbla budskap. Det här att covid inte längre är samhällsfarlig, man ska typ leva som vanligt, men samtidigt ska vi inom vården ha munskydd hela tiden, säger Cia Jöhnk till SVT Nyheter.

Smittan ökar – personal kan kallas in

Antalet fall av covid-19 fortsätter att öka i Sverige.

Smittan är ovanligt hög inom äldreomsorgen och antalet inlagda covidpatienter ökar, rapporterar SvD.

Enligt tidningen kan sommarledig vårdpersonal i Region Stockholm kallas in från semestern för att bemöta den ökade belastningen. 

– Inom Region Stockholm vårdades i tisdags förra veckan 217 patienter med bekräftad covid-19 på sjukhusen, varav fyra på intensivvårdsavdelning. Motsvarande tidpunkt 2020 och 2021 fanns 72 respektive 29 patienter inlagda covidpatienter på regionens sjukhus, uppger SvD.

– Sjukhusen vidtar en rad olika åtgärder, som att sätta in extra pass och omplacera personal. Man sätter in all personal man kan få tag på i slutenvården, som är prioriterad i nuläget. Dessutom har vi högre sjukfrånvaro än normalt eftersom fler i vårdpersonalen insjuknar i covid-19 än tidigare, säger Elda Sparrelid, chefläkare i Region Stockholm, till tidningen.

Hon utesluter inte att semesterledig personal kan kallas in, men anser att andra åtgärder måste prövas först. 

Ökat vårdbelastning

Folkhälsomyndigheten bekräftar att fler personer med covid-19 behöver sjukhusvård.

Under vecka 28 rapporterades drygt 4 700 nya fall av covid-19. Det innebär en ökning med 22 procent mellan vecka 27 och 28. Mellan vecka 26 och 27 låg ökningen på 7 procent. Ökningen under vecka 28 syns i fler än hälften av landets regioner.

– Vi har en ökande samhällsspridning av covid-19 vilket innebär att det kan bli fler sjukhusinläggningar och även fler som avlider med covid-19. Nivåerna vi ser nu ligger högre än förra sommaren, men vi är inte i samma läge som i vintras när omikron spreds första gången, säger Anneli Carlander, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Foto: Mulyadi

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

Rysk kronjuvel utslagen – attackerade nyss Ukraina

2026 08 09

Ett ryskt S-400-system har slagits ut.

Det ryska S-400 Triumf-systemet har flera olika förmågor.

Det används främst som ett luftvärnssystem för att skjuta ner drönare och missiler.

Men det kan även skicka egna missiler mot måltavlor.

Under gårdagen användes ett S-400-system i Krasnodar för att avfyra missiler mot Ukraina – nu har det slagits ut, rapporterar Ukrainska Pravda.

Har slagits ut

Ukrainas styrkor för obemannade system slog till mot en rysk S-400 Triumf-luftvärnsposition i Gelendzjik i Krasnodar Kraj under natten mellan lördagen och söndagen.

Enligt styrkorna för obemannade system hade systemet avfyrat sex robotar mot Ukraina föregående dag.

Befälhavaren Robert “Magyar” Brovdi bekräftar attacken.

– Brovdi uppgav att S-400-systemet i närheten av Gelendzjik genomförde sex robotavfyrningar den 8 augusti mellan klockan 09:25 och 12:51. Efter den ukrainska drönarattacken brann positionen i cirka tre timmar, enligt Brovdi.

Övriga träffar

Dessutom rapporterar Ukrainas drönarstyrkor att de slagit till mot fyra andra ryska luftvärnsresurser under natten mellan lördagen och söndagen.

De har attackerat ett Tor-luftvärnssystem i Rostov oblast, ett Pantsir-S1-luftvärnssystem nära Jejsk, samt radarstationerna Podlyot-K1 och Kasta 2E2 i Rostov oblast. 

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Ukraina köper missiler

Samtidigt kommer uppgifter på söndagen om att Ukraina har gjort ett stort inköp av försvarsmateriel från Turkiet.

Vapenöverföringen förväntas inledas i slutet av augusti, och innehåller bland annat 70 amerikanska ATACMS-missiler, rapporterar Kyiv Independent.

47 000 granater

Totalt innehåller vapenöverföringen:

- 70 M39 ATACMS-missiler.

- 12 M270 raketartillerisystem.

- Över 2 000 klustervapen.

- 47 000 haubitsgranater. 

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

Foto: A. Stutesman

Text: Redaktionen


9 augusti 2026

TURKIET: Ryssland på väg mot ofattbar handling

2026 08 09

Kriget måste stoppas till varje pris, varnar Turkiet.

Natolandet Turkiet slår larm om att Ryssland kan vara på väg att begå en ofattbar handling.

Det internationella samfundet måste ingripa för att stoppa kriget, menar landets utrikesminister.

Desperata – när kriget flyttas till hemmaplan

Hakan Fidan, utrikesminister i president Recep Tayyip Erdoğans regering i Turkiet, varnar för att Ryssland snart kan göra någonting väldigt extremt.

Putin kan ta till kärnvapen – som en desperat åtgärd när kriget har flyttats till hemmaplan, menar den turkiske utrikesministern.

– När ett utnötningskrig vid fronten övergår till ett utnötningskrig på hemmaplan, är frågan inte längre om man kommer att förlora kriget, utan om man kommer att fortsätta existera som nation. Man använder den sista utvägen man har, säger Fidan, rapporterar RBC-Ukraine.

Den sista utvägen för Putinregimen skulle alltså vara kärnvapen.

Turkiets utrikesminister menar att kärnvapenanvändning redan diskuteras i Ryssland.

– Under mitt besök i Ryssland verkade det som att den här frågan skulle kunna komma att tas upp, eftersom det talades om att allmänheten kräver något i den riktningen, säger Hakan Fidan.

Läs mer: Trump vänder allierad ryggen

”Har diskuterat med väst”

Han menar att frågan har diskuterats flitigt med andra Natoländer.

– Vi har diskuterat detta med våra västliga partner, och de är också medvetna om det. Det här är en farlig situation. Allt som människor säger inte kommer att hända, händer till slut, säger den turkiske utrikesministern.

Fidan betonade att det internationella samfundet måste göra allt det kan för att få ett slut på Ukrainakriget, och varnade för att kriget kan sprida sig både geografiskt och i sina mål och metoder, enligt tidningen.

Turkiets regering har också uppmanat Ukraina och Ryssland att införa en paus eller ett stopp för anfall mot kommersiella fartyg i Svarta havet.

Landet har flera gånger också krävt ett slut på kriget i Ukraina. Turkiet är medlem i Nato och har uttalat ett visst stöd för Ukraina, men har samtidigt intagit en mycket pragmatisk inställning till Ryssland och har inte anslutit sig till sanktioner mot Putinregimen.

Läs mer: Tysklands förbundskansler kan avsättas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen