SVERIGE: Upprörda känslor när munskydd återinförs

2022 07 26

Det är återigen krav på munskydd för vårdpersonalen i Västra Götalandsregionen.

Beslutet klubbades igenom den 4 juli.

Ett beslut som har väckt starka känslor hos personalen.

– Det kändes som ett slag i ryggen. Det inte roligt för någon, kanske för samhället men inte för oss som jobbar i vården, säger Heléne Hjalmarsson, undersköterska på Kungälvs sjukhus, till SVT Nyheter.

Hennes kollega Cia Jöhnk instämmer.

– Spontant kände jag ”jag sjukskriver mig – psykisk ohälsa”. Det tar så mycket energi.

Används fel

Cia Jöhnk anser att en stor del av personalen använder munskyddet på fel sätt och att det till största del används för syns skull.

Dessutom tycker hon att återinförandet ger ett tvetydigt budskap.

– För mig blir det dubbla budskap. Det här att covid inte längre är samhällsfarlig, man ska typ leva som vanligt, men samtidigt ska vi inom vården ha munskydd hela tiden, säger Cia Jöhnk till SVT Nyheter.

Smittan ökar – personal kan kallas in

Antalet fall av covid-19 fortsätter att öka i Sverige.

Smittan är ovanligt hög inom äldreomsorgen och antalet inlagda covidpatienter ökar, rapporterar SvD.

Enligt tidningen kan sommarledig vårdpersonal i Region Stockholm kallas in från semestern för att bemöta den ökade belastningen.

– Inom Region Stockholm vårdades i tisdags förra veckan 217 patienter med bekräftad covid-19 på sjukhusen, varav fyra på intensivvårdsavdelning. Motsvarande tidpunkt 2020 och 2021 fanns 72 respektive 29 patienter inlagda covidpatienter på regionens sjukhus, uppger SvD.

– Sjukhusen vidtar en rad olika åtgärder, som att sätta in extra pass och omplacera personal. Man sätter in all personal man kan få tag på i slutenvården, som är prioriterad i nuläget. Dessutom har vi högre sjukfrånvaro än normalt eftersom fler i vårdpersonalen insjuknar i covid-19 än tidigare, säger Elda Sparrelid, chefläkare i Region Stockholm, till tidningen.

Hon utesluter inte att semesterledig personal kan kallas in, men anser att andra åtgärder måste prövas först.

Ökat vårdbelastning

Folkhälsomyndigheten bekräftar att fler personer med covid-19 behöver sjukhusvård.

Under vecka 28 rapporterades drygt 4 700 nya fall av covid-19. Det innebär en ökning med 22 procent mellan vecka 27 och 28. Mellan vecka 26 och 27 låg ökningen på 7 procent. Ökningen under vecka 28 syns i fler än hälften av landets regioner.

– Vi har en ökande samhällsspridning av covid-19 vilket innebär att det kan bli fler sjukhusinläggningar och även fler som avlider med covid-19. Nivåerna vi ser nu ligger högre än förra sommaren, men vi är inte i samma läge som i vintras när omikron spreds första gången, säger Anneli Carlander, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Foto: Mulyadi

Text: Redaktionen

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen