SVERIGE: Upprörda känslor när munskydd återinförs

2022 07 26

Det är återigen krav på munskydd för vårdpersonalen i Västra Götalandsregionen.

Beslutet klubbades igenom den 4 juli.

Ett beslut som har väckt starka känslor hos personalen.

– Det kändes som ett slag i ryggen. Det inte roligt för någon, kanske för samhället men inte för oss som jobbar i vården, säger Heléne Hjalmarsson, undersköterska på Kungälvs sjukhus, till SVT Nyheter.

Hennes kollega Cia Jöhnk instämmer.

– Spontant kände jag ”jag sjukskriver mig – psykisk ohälsa”. Det tar så mycket energi.

Används fel

Cia Jöhnk anser att en stor del av personalen använder munskyddet på fel sätt och att det till största del används för syns skull.

Dessutom tycker hon att återinförandet ger ett tvetydigt budskap.

– För mig blir det dubbla budskap. Det här att covid inte längre är samhällsfarlig, man ska typ leva som vanligt, men samtidigt ska vi inom vården ha munskydd hela tiden, säger Cia Jöhnk till SVT Nyheter.

Smittan ökar – personal kan kallas in

Antalet fall av covid-19 fortsätter att öka i Sverige.

Smittan är ovanligt hög inom äldreomsorgen och antalet inlagda covidpatienter ökar, rapporterar SvD.

Enligt tidningen kan sommarledig vårdpersonal i Region Stockholm kallas in från semestern för att bemöta den ökade belastningen.

– Inom Region Stockholm vårdades i tisdags förra veckan 217 patienter med bekräftad covid-19 på sjukhusen, varav fyra på intensivvårdsavdelning. Motsvarande tidpunkt 2020 och 2021 fanns 72 respektive 29 patienter inlagda covidpatienter på regionens sjukhus, uppger SvD.

– Sjukhusen vidtar en rad olika åtgärder, som att sätta in extra pass och omplacera personal. Man sätter in all personal man kan få tag på i slutenvården, som är prioriterad i nuläget. Dessutom har vi högre sjukfrånvaro än normalt eftersom fler i vårdpersonalen insjuknar i covid-19 än tidigare, säger Elda Sparrelid, chefläkare i Region Stockholm, till tidningen.

Hon utesluter inte att semesterledig personal kan kallas in, men anser att andra åtgärder måste prövas först.

Ökat vårdbelastning

Folkhälsomyndigheten bekräftar att fler personer med covid-19 behöver sjukhusvård.

Under vecka 28 rapporterades drygt 4 700 nya fall av covid-19. Det innebär en ökning med 22 procent mellan vecka 27 och 28. Mellan vecka 26 och 27 låg ökningen på 7 procent. Ökningen under vecka 28 syns i fler än hälften av landets regioner.

– Vi har en ökande samhällsspridning av covid-19 vilket innebär att det kan bli fler sjukhusinläggningar och även fler som avlider med covid-19. Nivåerna vi ser nu ligger högre än förra sommaren, men vi är inte i samma läge som i vintras när omikron spreds första gången, säger Anneli Carlander, enhetschef på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Foto: Mulyadi

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Nytt bidrag införs i höst – tusentals kronor för husägare

2026 07 24

Under torsdagen har Tidöpartierna presenterat flera nyheter för hushåll och konsumenter.

En av dem gäller en utredning av den kritiserade elnätsavgiften, där det bland annat ska tittas på om ett pristak kan införas under vissa tidsperioder.

På samma pressträff meddelade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) att ett bidrag som gått lite mer under radarn nu kommer att införas från 1 september.

Det gäller den nya varianten av bidraget för energieffektivisering i småhus, som nu ska rikta sig till fler och bli mer flexibelt.

Satsningen kallas för “Villaeffekten” och ämnar att hjälpa hushåll stå emot framtida energiprisökningar.

– Villaeffekten hjälper svenska villaägare att sänka sina energikostnader och att stärka sin motståndskraft. Den senaste tidens oroligheter i vår omvärld visar hur viktigt det är att minska vår sårbarhet och vårt beroende av andra länder, särskilt på energiområdet, säger Ebba Busch.

Täcker 30 procent

Enligt regeringen kommer husägare kunna söka bidrag för att täcka 30 procent av materialkostnaderna när man genomför energi- och effektiviseringsåtgärder. Som mest kan man få 60 000 kronor i bidrag per småhus.

– De senaste åren har varit prövande för många hushåll ekonomiskt. Med det här förslaget blir det enklare att ansöka om bidraget för energieffektivisering samtidigt som vi ser till att det kan komma fler till del. Att få ner energikostnaderna kommer underlätta för många familjer som har svårt att få ekonomin att gå ihop, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Andra läser: Uppgifter: Putin har ändrat sig

Ny variant

Det har tidigare funnits en äldre variant av bidraget. Enligt regeringen riktar sig dock “Villaeffekten” till fler småhusägare jämfört med det förra.

– Småhusägare får också större flexibilitet att välja vilka åtgärder bidraget ska användas till, och i vilken ordning åtgärderna ska göras, framhåller Tidöpartierna i ett uttalande.

Småhus med fjärrvärme kan inte använda bidraget för att täcka åtgärdskostnader. Det ska dock gå att ansöka om bidrag för att ansluta ett hus till fjärrvärmenätet.

Läs också:

Strängt förbud ska införas i Sverige – största i hela världen

Hushållen kan slippa höjd avgift

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen