10 jul 26

Sverige uppmärksammas internationellt – “Chock för svenska folket”

2022 12 10

Skjutvapenvåldet i Sverige väcker uppmärksamhet även i andra länder.

Lika många människor dödas med skjutvapen i Södertälje som i hela London-regionen.

I år har fler blivit offer för dödligt skjutvapenvåld än någonsin tidigare i Sverige.

Nu uppmärksammas även utvecklingen internationellt, uppger SvD.

Vi förstår att det här är en stor chock för det svenska folket. Det är ett land som alltid uppfattats som lugnt och med låg kriminalitet, säger Simon Harding, professor i kriminologi på University of West London.

“Mer invandring”

I regionen Stor-London dödades inte en enda person av skjutvapen på ett halvår under förra hösten och våren.

Under 2022 har totalt åtta personer skjutits ihjäl, vilket är ungefär lika många som dödats av skjutvapen i Södertälje.

Regionen Stor-London har ungefär nio miljoner invånare medan Södertälje nyligen passerade hundra tusen invånare.

– Sverige har haft mer invandring än andra länder så det är en trolig pusselbit. Men det är inte linjärt. För Tyskland är det land som haft mest efter oss och de har inte sett en ökning utan ligger på en lägre nivå, säger Manne Gerell på Malmö Universitet.

“Ökat ännu snabbare”

Skjutningarna i Sverige bekämpas av polismyndigheten som lägger stora resurser på att lösa problemet.

Polisen menar på sin hemsida att de arbetar brett inom hela myndigheten för att få stopp på skjutningarna.

Polisens förmåga har utvecklats inom bland annat analys, lagföring och resursfördelning. Men de kriminellas förmåga har ökat ännu snabbare. För att stoppa utvecklingen krävs det att flera av samhällets aktörer arbetar för att gemensamt pressa tillbaka den grova brottsligheten.

Få dödsfall

I England och Wales dog 35 personer av skjutvapenvåld förra året medan siffran varit under 20 fem av de senaste tio åren, uppger National World.

Förra året slog Brottsförebyggande Rådet fast att Sverige är unikt vad gäller det dödliga skjutvapenvåldet ur ett europeiskt perspektiv.

I en undersökning visade Brå att av 22 undersökte länder så var Sverige det enda land där de dödliga skjutningarna blev fler, uppger SvD.

Foto: A. Humphries

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen


29 april 2026

50 000 måste anställas – snittlön på 32 800 kronor

2026 07 19

En bransch skriker efter arbetskraft – och behöver anställa 50 000 de kommande åren.

Antalet personer som är 80 år eller äldre ökar kraftigt i Sverige.

Det innebär att det under de kommande åren väntas finnas ett stort behov av ny arbetskraft inom äldreomsorgen.

Äldreomsorgen är den verksamhet i kommuner och regioner där det behövs personal allra mest.

Fram till år 2030 måste så många som 50 000 anställas, enligt Socialstyrelsen.

Finns utmaningar

Myndigheten pekar ut en rad utmaningar som finns i branschen.

Undersköterskor i äldreomsorgen har exempelvis dubbelt så höga sjuktal som genomsnittet på arbetsmarknaden.

Samtidigt finns brister i arbetsmiljön, stora personalgrupper och svårigheter att rekrytera medarbetare med rätt kompetens.

Snittlönen för en undersköterska ligger enligt Statistiska centralbyrån på 32 800 kronor.

“Hög arbetsbelastning”

Bristerna i arbetsmiljön bedöms vara orsaken till att undersköterskor i äldreomsorgen har dubbelt så höga sjuktal som på arbetsmarknaden i övrigt.

– Många medarbetare gör ett fantastiskt arbete varje dag, säger Socialstyrelsens generaldirektör Björn Eriksson.

– Men arbetsbelastningen är hög och det märks. Arbetsmiljön behöver bli bättre för att få ner sjukskrivningstalen.

Läs mer: Stort orderlyft för Saab

“Svårt att ge stöd”

Enhetschefer i äldreomsorgen ansvarar i genomsnitt för 52 medarbetare.

Det bedöms göra det svårt att finnas nära medarbetarna och stötta personalen i vardagen. 

– När en chef har ansvar för så många medarbetare blir det svårt att ge personalen det stöd som behövs, säger utredaren Anna Brooks.

Behövs organisation

Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport att mycket behöver göras för att förbättra möjligheterna att rekrytera de 50 000 som kommer att behövas fram till år 2030.

Anna Brooks menar att det handlar om organisering.

– Att organisera arbetet så att fler orkar arbeta heltid är en del av lösningen. Arbetsgivarna behöver också erbjuda heltidstjänster i högre utsträckning än idag, säger hon.

Läs mer: Höjning vid pump – här är nya prislappen

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen