Sverige uppmärksammas internationellt – “Chock för svenska folket”

2022 12 10

Skjutvapenvåldet i Sverige väcker uppmärksamhet även i andra länder.

Lika många människor dödas med skjutvapen i Södertälje som i hela London-regionen.

I år har fler blivit offer för dödligt skjutvapenvåld än någonsin tidigare i Sverige.

Nu uppmärksammas även utvecklingen internationellt, uppger SvD.

Vi förstår att det här är en stor chock för det svenska folket. Det är ett land som alltid uppfattats som lugnt och med låg kriminalitet, säger Simon Harding, professor i kriminologi på University of West London.

“Mer invandring”

I regionen Stor-London dödades inte en enda person av skjutvapen på ett halvår under förra hösten och våren.

Under 2022 har totalt åtta personer skjutits ihjäl, vilket är ungefär lika många som dödats av skjutvapen i Södertälje.

Regionen Stor-London har ungefär nio miljoner invånare medan Södertälje nyligen passerade hundra tusen invånare.

– Sverige har haft mer invandring än andra länder så det är en trolig pusselbit. Men det är inte linjärt. För Tyskland är det land som haft mest efter oss och de har inte sett en ökning utan ligger på en lägre nivå, säger Manne Gerell på Malmö Universitet.

“Ökat ännu snabbare”

Skjutningarna i Sverige bekämpas av polismyndigheten som lägger stora resurser på att lösa problemet.

Polisen menar på sin hemsida att de arbetar brett inom hela myndigheten för att få stopp på skjutningarna.

Polisens förmåga har utvecklats inom bland annat analys, lagföring och resursfördelning. Men de kriminellas förmåga har ökat ännu snabbare. För att stoppa utvecklingen krävs det att flera av samhällets aktörer arbetar för att gemensamt pressa tillbaka den grova brottsligheten.

Få dödsfall

I England och Wales dog 35 personer av skjutvapenvåld förra året medan siffran varit under 20 fem av de senaste tio åren, uppger National World.

Förra året slog Brottsförebyggande Rådet fast att Sverige är unikt vad gäller det dödliga skjutvapenvåldet ur ett europeiskt perspektiv.

I en undersökning visade Brå att av 22 undersökte länder så var Sverige det enda land där de dödliga skjutningarna blev fler, uppger SvD.

Foto: A. Humphries

Text: Redaktionen


11 jun 26

Midsommarmaten hotad – kan saknas på mångas bord

2026 06 11

En midsommarfavorit kan saknas vid den uppdukade lunchen.

Midsommar är högtiden där maten står i centrum, där traditionella rätter och klassiska smaker spelar en avgörande roll för firandet.

Men nu är en av de viktigaste råvarorna hotad, rapporterar DN.

Midsommarmat hotad

Det finns några stapelvaror som nästan är självklara inslag och som många betraktar som ett måste för ett lyckat midsommarbord.

Nu kan dock en av de viktigaste råvarorna till midsommarbordet vara på väg att bli svår att få tag på.

Det är färskpotatisen som pekas ut.

Potatisen har i år nått butikerna något senare än förra säsongen.

Enligt Roger Nolsa, ordförande i Potatisodlarna, är tillgången dessutom något mer begränsad än vanligt, då skördarna är förhållandevis låga jämfört med hur prisbilden ser ut just nu.

Han förklarar att den tidigaste potatisen odlas under väv för att bevara värmen i marken, medan den som normalt äts till midsommar odlas utan skydd.

– Det gör att det uppstår ett glapp i leveranserna. Förra veckan fanns det relativt gott om färskpotatis, men nu har tillgången blivit mer begränsad, säger han, till DN.

LÄS MER: Norge förlorar miljarder – pekar ut Sverige

Risk för brist

Han förklarar även att väderförhållanden kan slå direkt mot möjligheten att skörda.

Om det blir kraftigt regn de kommande dagarna kan stora delar av den potatis som skulle ha nått midsommarborden i stället bli kvar i jorden.

– Det går inte att plocka potatis när det regnar, och kommer det mycket regn fastnar maskinerna, säger Roger Nolsa.

Han menar att även om vädret skulle förbättras i efterhand så är det svårt att ta igen tappet i tid.

Svårt för jordgubbar

Även svenska jordgubbar får det svårt i år.

Kalla nätter under april och maj har försenat utvecklingen i odlingarna, samtidigt som midsommar infaller tidigare än vanligt i kalendern.

Jordgubbsodlaren Herman Hagberg, som driver odling utanför Karlstad, har försökt skydda skörden genom att använda tunnlar och väv för att hålla värmen.

– Vi får bär till midsommar, men den totala marknaden kommer att vara en lägre skörd än normalt, sade han nyligen till SR.

LÄS MER: Flamingo-missiler har slagit ner

Foto: Mammela

Text: Redaktionen


12 jun 26

UPPGIFTER: Putins armé nära enormt fiasko

2026 06 12

Ukrainas har inlett en omfattande militär kampanj med syfte att skära av den ryskockuperade Krymhalvön från fastlandet.

Under natten lyckades den ukrainska militären slå ut flera broförbindelser till Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Flera broar har förstörts.

– Det verkar som att det inte finns några intakta broar kvar vid landförbindelserna till halvön, uppger lokala Telegramkanaler enligt nyhetsbyrån.

Nu kommenterar Robert ”Madyar” Brovdi, befälhavare för Ukrainas obemannade systemstyrkor (USF), de senaste attackerna.

Han uppger att Ukrainas målsättning är att tvinga ryska trupper att dra sig tillbaka från Krym.

Enligt Brovdi kan målet snart vara uppfyllt.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger han till Reuters.

– Vi kommer att skapa förhållanden som gör det extremt svårt för militär personal eller de som arbetar inom försvarsindustrin att stanna kvar på Krym, fortsätter han.

Enormt fiasko

Ett ryskt tillbakadragande från Krym skulle vara ett enormt fiasko för den ryske diktatorn Vladimir Putin.

Halvön är central för Putins drömmar om ett nytt ryskt imperium.

– Putin är helt besatt av Krym. Ukraina är viktigt för honom, men Krym är det viktigaste av allt och dessutom ett mycket unikt område, har Jussi Lassila, forskare vid Finlands utrikespolitiska institut, tidigare sagt till Yle.

ANDRA LÄSER: Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

”Små gröna män”

Ryssland annekterade Krym 2014.

Den ryska militären skickade soldater utan nationella symboler till den ukrainska halvön.

Soldaterna tog snabbt kontroll över viktiga byggnader, flygplatser och militära installationer. Samtidigt förnekade Ryssland all inblandning.

Krym överlämnades till Ukraina 1954. Beslutet fattades av den dåvarande Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov.

LÄS OCKSÅ: Skattelättnader på gång – ”Kommer bli fler jobb”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen