SVERIGE: Uppmaningen till flyktingar – kontakta polisen

2022 04 08

Ukrainska flyktingar som har tagit sig till Sverige kan spela en viktig roll i försök att ställa Putinregimen inför krigsrätt.

Det konstaterar åklagare Henrik Attorps, som utreder misstänkta krigsbrott.

Han uppmanar ukrainska flyktingar, som kan ha vittnesmål, att kontakta polisen och berätta om incidenter.

Så tidigt som möjligt

– Det är bra om vi så tidigt som möjligt kan säkra de här personernas utsagor för att de senare ska kunna användas i en rättsprocess, antingen i Sverige, i ett annat land som vi samarbetar med, eller hos den internationella brottmålsdomstolen ICC, säger han till SR Ekot.

Han tror att många av flyktingarna som har kommit till Sverige kan ha viktiga uppgifter att dela med sig av.

Flera punkter

– Vi vill komma i kontakt med personer som nu har kommit till Sverige, som själva har blivit utsatta för eller har bevittnat olika former av angrepp mot civila. Det kan röra sig om våld mot civila, hot mot civila, men också förstöring av egendom eller plundring av civil egendom, säger Henrik Attorps till SR.

Vid sidan om de internationella utredningar som finns har även svenska åklagare inlett en förundersökning om misstänkta krigsbrott i Ukraina.

Stor erfarenhet

Svenska åklagare kan utreda misstänkta krigsförbrytelser även om de har begåtts utomlands och har stor erfarenhet av att arbeta med internationella fall.

Bland annat har svenska åklagare tidigare utrett krigsbrott i Rwanda, Syrien och forna Jugoslavien.

Så många har flytt till Sverige

Sedan Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari har fler än 21 000 personer från Ukraina sökt skydd i Sverige.
Migrationsverket har fattat 9 271 beslut om uppehållstillstånd.
Migrationsverket utgår från huvudscenariot att 76 000 personer kommer att söka skydd i Sverige under årets första sex månader.
Migrationsverket har den senaste månaden utökat antalet boendeplatser i mottagningssystemet till följd av att fler söker skydd i Sverige. För närvarande finns över 19 000 platser i systemet, och utöver det är drygt 4 000 tillfälliga boenden tillgängliga via landets kommuner.
Källa: Migrationsverket

Foto: S. Rodgersson

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen