SVERIGE: Uppmaning till hushåll som eldar i kamin

2022 11 14

Utsläpp från vedeldning har betydligt större, och dödligare, konsekvenser än tidigare trott.

Omkring 700 personer dör för tidigt varje år som en följd av utsläpp från vedeldning. Det konstaterar IVL Svenska Miljöinstitutet och Umeå universitet i en ny rapport som gjorts på uppdrag av Naturvårdsverket.

Varje dödsfall uppskattas motsvara en förlust av tio levnadsår.

– Vedeldning har passerat bilavgaser som främsta källa till utsläpp av fina partiklar, säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet, till Svenska Dagbladet. Han är en av forskarna som står bakom studien.

Uppmaning till myseldare

I takt med att elpriserna stigit kraftigt under året har efterfrågan på ved och att kunna elda i sin bostad ökat.

Men trots det riktar Naturvårdsverket en skarp uppmaning till svenska folket om att tänka efter innan man sätter fyr i brasan.

– Man ska bara elda när man måste. Minska på myseldningen och ha bra lufttillförsel och tänd brasan från toppen. Det är sådana tekniska knep man kan tänka på, säger Siiri Latvala, handläggare vid luftenheten vid Naturvårdsverket, till SvD.

Infört "tumregel"

Reglerna för vedeldning skiljer sig från kommun till kommun. Nu uppdaterar många sina riktlinjer för att minska utsläppen i takt med att fler och fler hushåll förväntas elda mer.

I Stockholm har man till exempel börjat med en “tumregel” om att elda max två gånger i veckan och inte mer än tre-fyra timmar per gång. Mer än tre kilo ved per timme ska inte heller användas.

– Vi utgick från att det finns en risk att man börjar elda mer för att minska elkostnaderna i vinter och då behöver vi lyfta det här. Vi ser ett ökat tryck på frågor från allmänheten där människor upplever en oro när det luktar rök, säger Miriam Adolfsson, enhetschef vid miljöförvaltningen, till SvD.

Högre exponering 

Enligt tidigare nämnda rapport utsätts 80 procent av den svenska befolkningen för halter av kvävedioxid som ligger över de rekommenderade nivåerna.

– Exponeringen är högst för människor vistas och bor i centrala delar av de större städerna och generellt högre i södra Sverige, framhåller Naturvårdsverket i ett pressmeddelande.

Totalt orsakas enligt myndigheten 6 700 för tidiga dödsfall i Sverige varje år av luftföroreningar generellt.

Vedlager slut inför vintern

Efterfrågan på ved har stigit kraftigt under hösten med anledning av energikrisen och högre räkningar för elförbrukningen.

Redan i september kunde flera vedhandlare konstatera att björkved redan hade tagit slut, rapporterade Aftonbladet tidigare i höstas.

– Jag har en deal med lokala bönder som måste gallra skog, att köpa allt de producerar. Jag räknade med att det skulle räcka till vintern, men den veden är slut sedan början av augusti, säger Oskar Karlsson, vedhandlare i sörmländska Tumbo, till tidningen.

Han berättar att han var tvungen att stänga sin hemsida för att hinna köpa in mer till lagret.

– Jag har dammsugit Sverige på ved, från Gävle och så långt bort som Umeå.

Foto: C. Patterson

Text: Redaktionen


25 oktober 2026

Swedbank uppmanar: Dubbelkolla när du swishar

2026 10 25

Många svenskar tror att banken kan komma till undsättning och automatiskt få tillbaka pengarna om man har swishat fel.

Men så är inte fallet, konstaterar Swedbank.

När man för över pengar via swish sker det oftast till redan fördefinierade konton.

Ska man skriva in kontonumret själv för första gången är det lätt hänt att skriva in fel siffra och därmed skicka pengar till fel person.

– Innan du godkänner en Swish-betalning visas mottagarens namn. Ta därför alltid en extra titt på både namn och belopp innan du signerar betalningen, framhåller Swedbank.

Går inte att ångra sig

Många tänker att om något skulle gå fel så finns banken där till hjälp.

Men någon sådan juridisk rättighet har inte banken, varken för banköverföringar eller Swish. 

Det innebär att det inte går att ”ångra sig” när man väl signerat en överföring. 

Kan bara kontakta

Bankerna har tagit fram en rutin där de via brev kontaktar mottagaren och uppmanar till en återbetalning. 

Men om mottagaren inte vill skicka tillbaka pengarna så blir det svårare.

– Om inte mottagaren betalar tillbaka pengarna kan dock inte banken driva fallet vidare, utan det måste du själv göra, förklarar Swedbank.

Läs mer: 88 000 ägare på Avanza – aktien faller 24 procent

Viktigt att meddela

Det är viktigt att man meddelar mottagaren om misstaget så fort som möjligt om man har skickat fel. Annars kan det enligt storbanken vara svårare att få pengarna tillbaka. 

– Om personen inte återför pengarna direkt, är det bra att skicka ett skriftligt krav på återbetalning, menas det.

– Ange då noga belopp, valuta och sista datum för återbetalning och spara en kopia. Får du inte betalt innan datumet du angivit i kravet kan du vända dig till Kronofogden för att få hjälp med att driva in skulden. 

Kontakta då Kronofogden

Om mottagaren är övertygad om att pengarna hamnat rätt och redan har hunnit använda dem, kan det i vissa undantagsfall bli svårare att få tillbaka pengarna. 

Det gäller alltså att dubbelkolla swishöverföringarna för att undvika en potentiellt lång process med en mottagare som inte vill ge tillbaka pengarna.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Swish resp Swedbank

Text: Redaktionen


24 okt 2026

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata 

Text: Redaktionen