SVERIGE: Två sjukhus får hård kritik för bristande vård

2023 01 17

Två av Sveriges 26 akutsjukhus har särskilt stora brister och bara ett av sjukhusen slipper kritik helt.

Det visar en granskning från Inspektionen för vård och omsorg som belyser stora problem i sjukvården.

Under det gångna året har en stor nationell tillsyn på Sveriges akutavdelningar i samtliga sjukhusregioner i landet genomförts.

Inspektionen för vård och omsorg, eller Ivo, pekar på att situationen inte är hållbar.

26 av de 27 akutsjukhus som Ivo granskat under året visar allvarliga brister i vården.

Det enda akutsjukhus som inte kritiserats är Oskarshamns sjukhus, som fortfarande väntar på sin dom, uppger Expressen.

“Lägstanivån är oacceptabel”

Ivos generaldirektör Sofia Wallström är mycket kritisk till den nuvarande situationen.

– Vi är nere på en nivå där lägstanivån är oacceptabel. Vi ser dygnslånga väntetider och en utbredd korridorvård. Man placerar patienter i korridorer och på andra olämpliga ställen. Det är inte patientsäkert. Det är otroligt integritetskränkande, säger hon.

Leder till skador

Kritiken handlar bland annat om de långa väntetiderna på akutavdelningarna och bristen på disponibla vårdplatser.

Bristen bedöms vara så allvarlig att den har lett till såväl vårdskador som dödsfall.

– Man har inte klarat av att säkerställa de mest grundläggande behoven för patienterna. Man får inte tillräckligt med mat eller vatten ens en gång. Man får inte hjälp med att gå på toaletten. Det är en oerhört låg nivå på ett sjukhus, menar Wallström.

Hotas med vite

26 sjukhus kritiseras kritiseras för sin vård, men Sundsvalls sjukhus och Akademiska sjukhuset i Uppsala uppges ha speciellt stora svårigheter.

De båda sjukhusen hotas nu med ett vite om de inte kan säkerställa patientsäkerheten.

Sundsvalls sjukhus hotas med ett vite om 15 miljoner kronor, och Akademiska sjukhuset i Uppsala om 20 miljoner kronor.

Det är Ivo

Inspektionen för vård och omsorg bedriver tillsyn inom bland annat sjukvården för att säkerställa patienternas välmående.

– Tillsyn innebär att IVO granskar om en viss verksamhet ger vård och omsorg med god kvalitet och säkerhet. Syftet med IVO:s tillsyn är att bidra till en säkrare och bättre vård och omsorg, framhåller myndigheten.

Foto: F. Köberl

Text: Redaktionen

JUST NU: Pojke död i otäck olycka

2025 09 19

En 16-årig pojke i Borlänge har förlorat livet.

Det var under torsdagskvällen som olyckan ägde rum.

– En bilist har voltat med sitt fordon, meddelade polisen inledningsvis.

Det hela ska ha handlat om en singelolycka.

Incidenten inträffade i Jakobsgårdarna. Polisen stängde omedelbart av vägarna i båda riktningarna.

Senare framkom att fordonet var en A-traktor och hade framförts av en 16-årig pojke.

Skadeläget var då mycket allvarligt.

– Han blev fastklämd och mycket allvarligt skadad i samband med avåkningen. Han fördes med ambulans till Falu lasarett, förklarar polisen.

Livet gick inte att rädda

Natten till fredagen meddelar polisen att 16-åringen förlorat livet.

– Dock gick hans liv inte att rädda. Anhöriga är underrättade, skriver myndigheten på sin hemsida.

Efter olyckan har polisen tagit fordonet i beslag. En teknisk undersökning kommer nu att genomföras.

– Olyckan kommer att utredas vidare, framhåller polisen i ett uttalande.

Olyckorna har minskat

Enligt statistik från Transportstyrelsen har antalet A-traktorer ökat i Sverige. Däremot har antalet olyckor generellt börjat minska, visar en rapport från i höstas.

Under första halvåret 2024 skadades 226 personer i olyckor med a-traktorer.  En minskning med 17 procent jämfört med motsvarande period 2023.

Samtidigt ökade antalet registrerade A-traktorer med drygt 1 500 fordon till omkring 56 000.

Nya regler

I augusti 2023 började nya regler för A-traktorer att gälla. Bland annat infördes krav på att alla måste använda bälte, att det enbart får sitta en person på respektive plats och att fordonet endast får köra i högst 30 kilometer i timmen.

Tidigare i år ändrades direktiven på nytt efter nya körkortsdirektiv från EU.

Det nya direktivet innebär bland annat att fordonen kommer få köras i 45 km/tim.

Enligt EU-direktivet fastslås även åldersgränsen för att köra A-traktor till 16 år. Alltså ett år högre än åldersgränsen i Sverige.

Svenska ungdomar undantas dock från direktivet, vilket bland annat Riksförbundet M arbetat hårt för. Organisationen har förespråkat att åldersgränsen på 15 år bibehålls, samtidigt som högre krav på utbildning och säkerhet bör införas för att minska olycksriskerna.

Foto:

Text: Redaktionen

JUST NU: Sverige tänker låna ut 220 miljarder kronor

2025 09 19

Regeringen och Sverigedemokraterna presenterar idag “kanske den största” nyheten inför den budget som läggs fram på måndag.

Det framhåller energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) på en pressträff under förmiddagen.

Frågan gäller framtiden för Sveriges kärnkraft.

Tidöpartierna avser att gå fram med vad som beskrivs som en riskreserv för “oförutsedda händelser”. Syftet är att projekt inte ska lämnas halvfärdiga.

Konkret handlar det om att låna ut 220 miljarder kronor till projektbolag för att finansiera kärnkraftsbyggen.

– Vi står i en avgörande tid för Sveriges energiförsörjning, säger Ebba Busch.

"Förväntar oss få tillbaka pengarna"

Ramarna baseras på “en förväntad utlåning för byggnation av nya reaktorer om totalt 220 miljarder kronor under tolv år”, enligt regeringen.

Tidöpartierna förutspår “omkring 1-3 miljarder i genomsnitt per år i förväntad kostnad för en prissäkring med avtal som kan löpa upp till 40 år”.

– Vi förväntar oss att vi behöver låna ut pengar och sedan förväntar vi oss att vi får tillbaka dem genom den prissäkringsmodell som vi har, säger Niklas Wykman (M), Sveriges finansmarknadsminister, på samma presskonferens.

LÄS MER: Jättesmäll för svensk vindkraft

EU måste ge grönt ljus

Taket för prissäkringen ligger på 290 miljarder kronor.

– De exakta avtalsvillkoren kommer att förhandlas med varje projektbolag för sig, utifrån det enskilda projektets förutsättningar, förklarar regeringen.

– För att få lämna stöd till ett bolag behöver regeringen ett godkännande av EU-kommissionen, vilket kan leda till ytterligare justeringar av varje enskilt avtal. Statens kostnader påverkas också av slutkostnaden för att uppföra reaktorer, vilket kan avvika från den förväntade kostnaden, och elprisets framtida utveckling.

LÄS MER: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Ny myndighet

I samma veva presenterar regeringen ytterligare en nyhet.

Det handlar om en ny myndighet vars syfte ska vara att kontrollera miljötillståndsprocesser.

Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) kallar beskedet för “en av de största förändringarna i modern tid” av miljötillståndsprövningar.

– Jag är väldigt glad över att den här efterfrågade helomfattande ändringen av tillståndsprocesserna nu äntligen kan genomföras, säger hon.

Enligt förslaget ska myndigheten börja sitt arbete 1 juli 2027.

LÄS OCKSÅ: Scania slår larm – en tredjedel kan slås ut

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen