SVERIGE: Två miljoner riskerar att förlora sitt dricksvatten

2022 12 28

Drygt två miljoner svenskar som bor runt Mälaren riskerar att förlora sitt dricksvatten.

Det fastslår Mälarens vattenvårdsförbund i en ny riskanalys.

Saltvatten riskerar att rinna in i sjön på grund av klimatförändringar.

Det skulle göra vattnet odrickbart.

– Klimatförändringarna är en av de största riskerna för Mälaren, säger förbundschefen Ingrid Hägermark till SR Ekot.

Hon varnar för att flera klimatförändringar kan påverka sötvattensjön och den närliggande befolkningen:

- Ökade temperaturer

- Intensiva skyfall

- Långvarig torka

”Det är upp till oss”

Mälarens vattenvårdsförbund slår fast att det främsta hotet mot Mälaren är höjda havsnivåer.

Då kan saltvatten rinna in i sötvattensjön och förvandla Mälaren till en havsvattensvik.

– Ska den återgå till att bli en saltvattensvik, då blir det en havsvik i stället och vår dricksvattentäkt försvinner. Det är upp till oss som bor runt Mälaren. Vill vi ha kvar Mälaren som en sötvattenssjö så behöver vi tänka till redan nu, säger Ingrid Hägermark till Ekot.

Tre alternativ

Länsstyrelserna har i en förstudie tagit fram tre alternativ för hur en stigande havsvattennivå kan hanteras på lång sikt, någon gång bortom 2100:

- Mälaren tillåts återgå till havsvik vilket kräver ny dricksvattentäkt alternativt ny teknik för dricksvattenproduktion.

- Mälaren höjs i samma takt som havet vilket innebär stor påverkan på bebyggelse och infrastruktur runt sjön.

- Barriärer och vallar byggs i skärgården.

– Oavsett vilket alternativ som väljs kommer konsekvenserna för samhället och ekologin att bli omfattande. Det är därför viktigt att beslut fattas för att underlätta den långsiktiga planeringen. I framtiden kan det bli vanligare med låga nivåer i Mälaren, framhåller Mälarens vattenvårdsförbund i sin riskanalys.

Fakta klimatförändringar och Mälaren

Klimatförändringarna förutspås medföra följande påverkan avseende Mälarens hydrologiska förhållanden:

Avrinningen från mark och tillrinningen av vatten till sjön kommer att bli större vintertid och mindre sommartid.
Mer intensiva skyfall väntas inträffa oftare. Den framtida ökningen av volymerna beräknas ligga mellan 10 % och 40 %.
Växtsäsongen kommer att förlängas med ca 40 dygn i Mälardalsregionen från 2000 till år 2050.
Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändrade vattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilket ger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna. Temperaturen kommer att bli högre och antalet dagar med isläggning kommer att bli färre och det kommer troligen bli flera helt isfria år i framtidens klimat (SMHI, 2018).
Temperaturförändringarna medför tydligare skiktning av vattnet och mindre vattenutbyte mellan ytvatten och bottenvatten, vilket innebär större risk för syrefria bottnar speciellt i djupa näringsrika bassänger som Ekoln.
I det långsiktiga perspektivet, efter år 2100, så är risken för saltvatteninträngning i Mälaren på grund havsnivåhöjningen fortsatt stor.
Slussen i Stockholm byggs om för att minska riskerna med havsnivåhöjningen och för att minska variationerna i vattennivåerna i Mälaren. Men på mycket lång sikt så kommer riskerna åter. Senaste IPCC klimatrapporten (dec 2019) visar att havsnivåhöjningen går snabbare än tidigare prognosticerats, men vad det innebär avseende risken för saltvatteninträngning i Mälaren har ännu inte analyserats.
Ombyggnad av Slussen innebär att klimatförändringen effekter på Mälarens högsta och lägsta vattennivåer mildras och regleringarna väntas fungera till 2050.

Källa: Mälarens vattenvårdsförbund

Foto: D. Sinoca

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalstopp – får inte lämna landet

2026 07 08

Ryssland drar i handbromsen.

Ryssland stoppar all export av diesel.

Samtidigt börjar landet importera oljeprodukter från utlandet för att hantera en växande bränslekris efter störningar i landets raffinaderier, rapporterar RBC Ukraine.

Exportförbud träder i kraft

Den ryska regeringen inför ett fullständigt stopp för export av dieselbränsle, samtidigt som importerade oljeprodukter väntas börja anlända till landet under juli månad.

Beskedet kommer från Rysslands vice premiärminister Aleksandr Novak, som uppger att åtgärden är nödvändig för att stabilisera den inhemska bränslemarknaden.

– Bränslesituationen har delvis stabiliserats, men är fortfarande komplicerad, säger Novak enligt den ryska statliga nyhetsbyrån TASS.

Samtidigt har den ryska regeringen skjutit upp flera planerade underhållsarbeten vid raffinaderier och tagit in ytterligare produktionskapacitet för att försöka öka tillgången på drivmedel.

Angrepp mot raffinaderier

Bakgrunden till beslutet är en period av ökade störningar i den ryska energisektorn.

Under början av juli uppgav ukrainska styrkor att de hade genomfört omfattande attacker mot ett stort antal energianläggningar i ryskockuperade områden i södra Ukraina.

Även transportinfrastruktur kopplad till rysk oljehandel har påverkats.

Moskva har tidigare erkänt problem på bensinmarknaden, men har samtidigt tonat ned orsakerna bakom bristen.

– Stora oljebolag har börjat leverera bränsle till regionerna med prioritet till områden där det främst finns oberoende bensinstationer, säger Novak.

I juni beskrev Kreml situationen som en följd av minskad efterfrågan i detaljhandeln och nämnde inte attacker mot raffinaderier som en förklaring.

Det ryska beslutet innebär att mer diesel som tidigare gick till export i stället ska stanna inom landet.

Målet är att säkra tillgången för ryska konsumenter, jordbruket och transportsektorn.

Börjar importera bensin

För att minska trycket på den inhemska marknaden har Ryssland börjat vända sig till utländska leverantörer av oljeprodukter.

Bland annat väntas bensin och andra raffinerade produkter importeras från länder som Indien samt andra handelspartner, har Reuters tidigare rapporterat.

Importen är ovanlig eftersom Ryssland normalt är en av världens största exportörer av oljeprodukter.

Nu används i stället internationella leveranser för att täcka upp brister på den egna marknaden.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Yrke kan förbjudas – 6 000 svenskar riskerar jobbet

2026 07 09

Tusentals svenskars jobb hänger på en allt skörare tråd.

Över 6 000 personer i Sverige jobbar som telefonförsäljare, enligt siffror från Statistiska centralbyrån.

Inom kort kan samtliga behöva se sig om efter ett nytt arbete.

Regeringen meddelar nämligen på torsdagen att en utredning tillsätts för att se över om telefonförsäljning ska förbjudas.

– Telefonförsäljning upplevs av många som både missvisande och påträngande, säger civilminister Erik Slottner (KD) i ett uttalande.

Kan bli olika slags förbud

Redan för ett år sedan krävde Konsumentverket hårdare tag mot telefonförsäljning. Då förespråkade myndigheten bland annat ett förbud mot försäljning av lån.

– Det är försäljningsmetoden som sådan som är problematisk. Extra svårt är det för utsatta målgrupper som äldre, personer med kognitiva funktionsnedsättningar eller de med låga kunskaper i svenska, framhöll myndighetens generaldirektör Cecilia Tisell på DN Debatt hösten 2024.

Nu hörsammar regeringen uppmaningarna.

Utredningen kommer analysera och ge förslag på hur konsumenter bättre kan skyddas från försäljare där det är företagen som ringer kunden. Utredningen ska bland annat granska om telefonförsäljning bör förbjudas helt, eller om det enbart ska ske inom särskilda branscher eller produkter.

– Vissa grupper i samhället riskerar också att hamna i kläm, inte minst äldre. Vi behöver se över frågan grundligt och om det kan vara motiverat med ett förbud, säger Erik Slottner.

LÄS MER: Ska bli lättare att komma till Sverige och arbeta

Brett stöd

Om regeringen väljer att gå vidare med att föreslå förbud mot telefonförsäljning kan de sannolikt räkna med stöd från oppositionen.

Vänsterpartiet har tidigare varit tydliga med att man vill se ett totalförbud.

– Vill man att försäljare ska ringa upp en och sälja saker, då förslår vi att man sätter upp sig på en lista för det. En omvänd så kallad ”nix-lista”, sade V-ledaren Nooshi Dadgostar till TV4 för två år sedan.

LÄS MER: Ersättning till fastighetsägare höjs

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen