SVERIGE: Två miljoner riskerar att förlora sitt dricksvatten

2022 12 28

Drygt två miljoner svenskar som bor runt Mälaren riskerar att förlora sitt dricksvatten.

Det fastslår Mälarens vattenvårdsförbund i en ny riskanalys. 

Saltvatten riskerar att rinna in i sjön på grund av klimatförändringar.

Det skulle göra vattnet odrickbart.

– Klimatförändringarna är en av de största riskerna för Mälaren, säger förbundschefen Ingrid Hägermark till SR Ekot.

Hon varnar för att flera klimatförändringar kan påverka sötvattensjön och den närliggande befolkningen:

- Ökade temperaturer

- Intensiva skyfall

- Långvarig torka

”Det är upp till oss”

Mälarens vattenvårdsförbund slår fast att det främsta hotet mot Mälaren är höjda havsnivåer.

Då kan saltvatten rinna in i sötvattensjön och förvandla Mälaren till en havsvattensvik.

– Ska den återgå till att bli en saltvattensvik, då blir det en havsvik i stället och vår dricksvattentäkt försvinner. Det är upp till oss som bor runt Mälaren. Vill vi ha kvar Mälaren som en sötvattenssjö så behöver vi tänka till redan nu, säger Ingrid Hägermark till Ekot.

Tre alternativ

Länsstyrelserna har i en förstudie tagit fram tre alternativ för hur en stigande havsvattennivå kan hanteras på lång sikt, någon gång bortom 2100:

- Mälaren tillåts återgå till havsvik vilket kräver ny dricksvattentäkt alternativt ny teknik för dricksvattenproduktion.

- Mälaren höjs i samma takt som havet vilket innebär stor påverkan på bebyggelse och infrastruktur runt sjön.

- Barriärer och vallar byggs i skärgården.

– Oavsett vilket alternativ som väljs kommer konsekvenserna för samhället och ekologin att bli omfattande. Det är därför viktigt att beslut fattas för att underlätta den långsiktiga planeringen. I framtiden kan det bli vanligare med låga nivåer i Mälaren, framhåller Mälarens vattenvårdsförbund i sin riskanalys.

Fakta klimatförändringar och Mälaren

Klimatförändringarna förutspås medföra följande påverkan avseende Mälarens hydrologiska förhållanden:

  • Avrinningen från mark och tillrinningen av vatten till sjön kommer att bli större vintertid och mindre sommartid.
  • Mer intensiva skyfall väntas inträffa oftare. Den framtida ökningen av volymerna beräknas ligga mellan 10 % och 40 %.
  • Växtsäsongen kommer att förlängas med ca 40 dygn i Mälardalsregionen från 2000 till år 2050.
  • Klimatförändringarna medför bland annat förändrade vattennivåer, förändrade vattenflöden, ökande vattentemperatur, minskad istäckning och havsnivåhöjning vilket ger konsekvenser för olika intressen runt sjöarna. Temperaturen kommer att bli högre och antalet dagar med isläggning kommer att bli färre och det kommer troligen bli flera helt isfria år i framtidens klimat (SMHI, 2018).
  • Temperaturförändringarna medför tydligare skiktning av vattnet och mindre vattenutbyte mellan ytvatten och bottenvatten, vilket innebär större risk för syrefria bottnar speciellt i djupa näringsrika bassänger som Ekoln.
  • I det långsiktiga perspektivet, efter år 2100, så är risken för saltvatteninträngning i Mälaren på grund havsnivåhöjningen fortsatt stor.
  • Slussen i Stockholm byggs om för att minska riskerna med havsnivåhöjningen och för att minska variationerna i vattennivåerna i Mälaren. Men på mycket lång sikt så kommer riskerna åter. Senaste IPCC klimatrapporten (dec 2019) visar att havsnivåhöjningen går snabbare än tidigare prognosticerats, men vad det innebär avseende risken för saltvatteninträngning i Mälaren har ännu inte analyserats.
  • Ombyggnad av Slussen innebär att klimatförändringen effekter på Mälarens högsta och lägsta vattennivåer mildras och regleringarna väntas fungera till 2050.

Källa: Mälarens vattenvårdsförbund 

Foto: D. Sinoca

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2025 10 13

Riksdagens pensionsgrupp har tidigare meddelat att man kommit överens om att införa en kallad ”gas i pensionssystemet”.

Ändringen innebär att överskottet i pensionssystemet ska delas ut till alla som har rätt till pension. Pengar som finns över i systemet ska betalas ut till alla som jobbar och har jobbat.

Nu meddelar pensionsgruppen att utbetalningarna kommer att ske tidigast den 1 januari 2027. Det framgår av ett pressutskick från Socialdepartementet.

Sätter gräns

Överskottet ska börja att betalas ut när tillgångarna i inkomstpensionssystemet överstiger skulderna med mer än 15 procent.

– Under senare år har finanserna stabiliserats och det finns nu i stället ett överskott i inkomstpensionssystemet. För att inte spara onödigt mycket i systemet, utan låta överskott komma pensionärer och pensionssparare till del, kan en gas nu införas, står det i uttalandet från departementet. 

Hur mycket pengar som betalas ut beror på hur mycket personen har jobbat och hur stort överskottet är.

LÄS MER: 150 000 ansökningar – rusning till svensk arbetsplats 

Kritiken: ”Vi hinner dö innan”

Pensionärernas riksorganisation, PRO, tycker att pengarna ska betalas ut direkt. Organisationen anser att balanstalet på 1,15 är för högt.

PRO vill i stället att utbetalningarna ska ske när tillgångarna i inkomstpensionssystemet överstiger skulderna med 10 procent eller mer.

– Det blir orimligt att Sverige har ett rikt pensionssystem men fattiga pensionärer. Det är vi som är pensionärer i dag som har hjälpt till att bygga upp pensionssystemets förmögenhet och då är det dagens pensionärer som också ska få del av överskottet, säger PRO:s ordförande Åsa Lindestam i ett uttalande.

– Att sätta gränsen så högt är inte rimligt. Vi hinner dö innan det blir några pengar! Pensionsgruppen borde gjort som utredningen föreslagit och valt den rimligare nivån, tillägger Lindestam.

LÄS OCKSÅ: Försäljningen av kläder ökar 

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

JUST NU: Nu vänder det – stort besked från Handelsbanken

2025 10 13

Handelsbanken bedömer att svensk ekonomi är på väg att ta fart.

Under de senaste åren har svensk ekonomi befunnit sig på en svår plats.

Efter hög inflation och höjda räntor har konjunkturen varit svag – och arbetslösheten hög.

På måndagen meddelar dock Handelsbanken att de bedömer att svensk ekonomi nu är på väg att ta fart igen.

Nu vänder det

Banken framhåller i ett nyhetsbrev att “hushållens konsumtion är på väg att ta fart”.

– Framöver väntas expansiv finanspolitik och god löneutveckling stärka köpkraften ytterligare, vilket banar väg för fortsatt återhämtning, menas det.

– Sannolikt blir uppgången bred, med ökad konsumtion av både tjänster och sällanköpsvaror.

“Kommer ta fart”

Banken lyfter fram att BNP-indikatorn steg med 2,4 procent i årstakt och hushållens konsumtion ökade med 2,5 procent jämfört med för ett år sedan.

– Det finns allt tydligare tecken på att tillväxten i svensk ekonomi är på väg att ta fart. Svensk ekonomi har växt på bred front under de senaste månaderna samtidigt som förtroendeindikatorer har förbättrats.

Läs mer: Partiledarna till angrepp – ”Ökad invandring och höjt bistånd”

Från andra håll

Det är inte bara Handelsbanken som uppger att vinden vänder.

Även Konjunkturinstitutet är inne på ett liknande spår.

Har ökat

Myndigheten uppger att hushållen har ökat konsumtionen fyra kvartal i rad och att deras syn på ekonomin har fortsatt att förbättras under sommaren.

Den höga inflationen under sommaren faller enligt Konjunkturinstitutet tillbaka under resten av året. 

Nästa år blir inflationen betydligt lägre än 2 procent som en följd av sänkningar av matmomsen och elskatten.

– BNP-tillväxten blir högre det andra halvåret i år än det första halvåret, framhåller myndigheten.

– Tillväxten stiger sedan ytterligare nästa år, då framför allt hushållen får del av den expansiva statsbudgeten. 

Läs mer: Enorm vindkraftspark stoppas

Foto: Svenska Handelsbanken

Text: Redaktionen