SVERIGE: Tusentals klagomål på stank i Malmö

2022 09 19

Det var för ganska exakt ett år sedan som problemen började.

Miljöinspektörer inledde därefter så kallade “luktrundor” i stan, rapporterar SVT.

– Vi cyklar eller kör runt i hamnområdet och sniffar efter lukten, säger Håkan Karlström, en av miljöinspektörerna, till kanalen.

Luktar bränt gummi

Bakgrunden är att fler än 3 000 personer i Malmö har inkommit med klagomål till kommunen.

De har åsikter om en stank som beskrivs som bränt gummi eller asfalt.

Nu har inspektörerna, dels genom sina egna näsor men också en app, lokaliserat två källor varifrån stanken kommer – Peab och BMI.

Rysk bitumen

De två företagen använder sig enligt Håkan Karlström av bitumen, ett bindemedel bestående av kolväten som används bland annat i asfaltering.

Råvaran hämtas in från Ryssland.

– Bitumen från Ryssland innehåller stora halter svavel, och så har framställningsprocessen en inverkan på doften, säger han till SVT.

Hittat svar i Sydamerika

Men en del av förklaringen sträcker sig ännu längre bort.

Anledningen till att det används rysk bitumen är för att EU och USA införde sanktioner mot Venezuela 2019 – en av världens största bitumenexportörer.

Fortsatte handla efter invasionen

Det gjorde att blickarna vändes mot Ryssland istället, och enligt Dagens industri har Peab fortsatt att köpa oljeprodukter från landet även efter invasionen av Ukraina.

– Enligt Peab handlar det om gamla avtal som måste fullföljas och bolaget lovar att de ryska leveranserna fasas ut innan årets slut, rapporterade tidningen i augusti.

Identifierade tidigt Peab

Problemet uppdagas redan förra hösten och Peab pekades snabbt ut som en av bovarna.

– Detta är en av de källor till dålig lukt som vi nu har hittat efter att ha sammanställt uppgifter från bland annat malmöbor som hört av sig till miljöförvaltningen, uppgav Malmö stad i ett pressmeddelande i oktober 2021.

Fortsatta klagomål

Staden uppgav att Peab försöker lösa problemet med stanken med en så kallad inhibitor, ett ämne som ska tillsättas till bitumen.

Det skulle bidra till att lukten reduceras, men enligt SVT har klagomålen fortsatt att strömma in.

Både Peab och BMI har avböjt kanalens försök till intervju.

Foto: P. Ohlsson

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen