SVERIGE: Tung uppmaning till regeringen

2023 03 28

Svenskt Näringsliv ställer krav på den svenska regeringen.

Utbyggnaden av vindkraft till land och till havs går alldeles för långsamt.

Det menar Svenskt Näringsliv, som i en ny rapport ställer flera krav på regeringen.

Slutmålet är att tillståndprocesserna för vindkraften ska gå betydligt snabbare än de gör just nu, rapporterar DN.

– Det finns i grunden ingen anledning varför tillståndstider i våra grannländer, Danmark och Finland, är hälften så långa som i Sverige. Vi har ju exakt samma EU-lagstiftning att hantera, säger Svensk Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

Läget är kritiskt

I rapporten menar Svenskt Näringsliv att fossilfri kraftproduktion står i centrum och att grunderna ska vara vattenkraft, vindkraft och kärnkraft.

Organisationen understryker att läget är kritiskt redan nu, och uppmanar regeringen att agera utan dröjsmål.

Detta genom att tillsätta utredningar som kan bidra till att lösa problemen.

“Klimatet väntar inte”

Kraven som ställs handlar bland annat om att Miljöbalken ska skrivas om, men även att kommuner och länsstyrelser får statligt planeringsstöd.

För närvarande kan det ta upp till 12 år att gå från en första ansökan till en färdig vindkraftspark, där 17 olika myndigheter kan bli involverade i processen.

– Klimatet väntar inte. Nu finns det en hyggligt bred uppslutning kring behovet av väsentligt mer fossilfri el av alla kraftslag. Men det är en sak vi saknar och det är tempo, säger Jacke.

"För lång tid"

Regeringen anser att det måste produceras mer förnybar energi.

Förra veckan uttalade sig energi-och näringsminister Ebba Busch (KD) om saken.

– Det tar för lång tid. Ska en vindkraftsansökan få nej, då bör den få det så tidigt som möjligt. Är det välkommet lokalt så bör vi se till att bana väg för det mycket snabbare, sade hon till SVT.

Olika tillstånd

Olika tillstånd kan krävas beroende på om det handlar om ett miniverk eller en stor anläggning som ska byggas.

– För att bygga en stor landbaserad vindkraftsanläggning behöver du ha tillstånd samt kommunal tillstyrkan enligt miljöbalken. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken prövas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation, förklarar Energimyndigheten.

Foto: N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 05

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen