SVERIGE: Tung uppmaning till regeringen

2023 03 28

Svenskt Näringsliv ställer krav på den svenska regeringen.

Utbyggnaden av vindkraft till land och till havs går alldeles för långsamt.

Det menar Svenskt Näringsliv, som i en ny rapport ställer flera krav på regeringen.

Slutmålet är att tillståndprocesserna för vindkraften ska gå betydligt snabbare än de gör just nu, rapporterar DN.

– Det finns i grunden ingen anledning varför tillståndstider i våra grannländer, Danmark och Finland, är hälften så långa som i Sverige. Vi har ju exakt samma EU-lagstiftning att hantera, säger Svensk Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

Läget är kritiskt

I rapporten menar Svenskt Näringsliv att fossilfri kraftproduktion står i centrum och att grunderna ska vara vattenkraft, vindkraft och kärnkraft.

Organisationen understryker att läget är kritiskt redan nu, och uppmanar regeringen att agera utan dröjsmål.

Detta genom att tillsätta utredningar som kan bidra till att lösa problemen.

“Klimatet väntar inte”

Kraven som ställs handlar bland annat om att Miljöbalken ska skrivas om, men även att kommuner och länsstyrelser får statligt planeringsstöd.

För närvarande kan det ta upp till 12 år att gå från en första ansökan till en färdig vindkraftspark, där 17 olika myndigheter kan bli involverade i processen.

– Klimatet väntar inte. Nu finns det en hyggligt bred uppslutning kring behovet av väsentligt mer fossilfri el av alla kraftslag. Men det är en sak vi saknar och det är tempo, säger Jacke.

"För lång tid"

Regeringen anser att det måste produceras mer förnybar energi.

Förra veckan uttalade sig energi-och näringsminister Ebba Busch (KD) om saken.

– Det tar för lång tid. Ska en vindkraftsansökan få nej, då bör den få det så tidigt som möjligt. Är det välkommet lokalt så bör vi se till att bana väg för det mycket snabbare, sade hon till SVT.

Olika tillstånd

Olika tillstånd kan krävas beroende på om det handlar om ett miniverk eller en stor anläggning som ska byggas.

– För att bygga en stor landbaserad vindkraftsanläggning behöver du ha tillstånd samt kommunal tillstyrkan enligt miljöbalken. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken prövas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation, förklarar Energimyndigheten.

Foto:  N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


21 september 2026

Börja bunkra – hela Sverige uppmanas

2026 09 21

Idag, måndag, inleds den nationella beredskapsveckan i Sverige.

Veckan fungerar som en påminnelse till hela befolkningen om att börja bunkra nödvändigheter vid händelse av kris.

Det gäller kanske specifikt vatten. Svenska hushåll bör spara minst 25 liter krisvatten per person, lyder rådet från Myndigheten för civilt försvar, MCF. Idag är det enbart 7 procent av svenskarna som gör det, enligt en undersökning från Svenskt Vatten.

– Det har i flera år talats om beredskap och motståndskraft, men den här undersökningen visar att det ännu inte fått fullt genomslag i människors vardag. Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och fler behöver fundera över hur de klarar sig om vattnet i kranen inte går att använda under några dagar, säger Pär Dalhielm, vd Svenskt Vatten.  

"Inte förberett sig alls"

I samband med beredskapsveckan har bland annat Göteborgs stad gått ut och uppmanat sina invånare att ha vatten redo hemma.

– Vi möter göteborgare som inte har förberett sig alls, de som säger att de har tomma dunkar hemma och de som räknar med att kunna köpa vatten i mataffären vid en kris, men vi kan räkna med att vattnet kommer att ta slut väldigt snabbt på butikshyllorna, säger Josefin Lundberg Abrahamsson, chef över Göteborgs dricksvattenproduktion inom Kretslopp och vatten, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Stopp för förnybar el

Läckor varje dag

Mer eller mindre varje dag sker det vattenläckor på olika håll i Sverige. Det kan gå illa. Om det inte kommer något vatten i kranen, eller om det inte går att dricka, behöver invånare vara redo.

Enligt Svenskt vattens undersökning har sex av tio, 62 procent, inget dricksvatten sparat överhuvudtaget.

– Många förväntar sig att kommunen snabbt ska ordna så att det går att få tillgång till dricksvatten på något annat sätt, men då ska man veta att ju fler göteborgare som drabbas av en vattenläcka desto längre tid kommer det att ta innan alla har fått tillgång till dricksvatten från nödvattentanksstationer eller vattenposter, säger Josefin Lundberg Abrahamsson. 

Omkring var tredje svensk, 34 procent, har i någon mån sparat dricksvatten hemma, enligt Svenskt Vatten.

LÄS MER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern

Foto: R. Iwata

Text: Redaktionen


21 sep 26

”Skandal” – pensionärer rasar mot riksdagen

2026 09 21

SPF Seniorerna – Sveriges största intresseorganisation för pensionärer – riktar skarp kritik mot äldres representation i riksdagen.

Organisationen påpekar att endast 13 av 349 ledamöterna är 65 år eller äldre, vilket inte speglar befolkningens ålderssammansättning.

Siffran kan jämföras med att 29 procent av de röstberättigade var 65 år eller äldre i valet 2026. Om representationen i riksdagen skulle återspegla åldersgruppens andel skulle 101 av riksdagens ledamöter vara 65 år eller äldre, konstaterar SPF.

Maria Larsson, förbundsordförande för SPF Seniorerna, anser att avsaknaden av äldre riksdagsledamöter är ett allvarligt problem.

– Det är en skandal att bara 13 riksdagsledamöter är 65+! Sveriges äldre är en stor och växande del av väljarkåren, men syns fortfarande mycket lite bland dem som fattar besluten. Det borde diskuteras på allvar och samtliga partier behöver skärpa sig, säger hon.

Hänvisar till livserfarenhet

Enligt SPF handlar äldres representation i riksdagen inte enbart om ålder. Organisationen framhåller att människor lever längre i dag, samtidigt som politiska beslut om exempelvis pensioner, vård, omsorg, boende, arbetsliv och ekonomi påverkar generationer på olika sätt.

– Livserfarenhet är också en kompetens. En riksdag som bättre speglar befolkningen behöver rymma människor från olika generationer och olika delar av livet, säger Maria Larsson.

LÄS MER: Bank-ID går ut med varning till användare

Uppmanar alla partier

SPF uppmanar nu samtliga politiska partier att ta frågan om åldersrepresentation på större allvar inför kommande val.

– Det handlar inte om att äldre ska ha förtur eller om att varje generation måste representeras exakt efter sin storlek. Men när nästan var tredje väljare är 65 år eller äldre och bara en liten del av riksdagen tillhör samma åldersgrupp finns det anledning att ställa frågan om representationen verkligen är tillräckligt bred, säger Maria Larsson.

ANDRA LÄSER: ”Katastrof” – besked från danska utrikesministern 

Foto: Melker Dahlstrand Sveriges riksdag

Text: Redaktionen