SVERIGE: Tung uppmaning till regeringen

2023 03 28

Svenskt Näringsliv ställer krav på den svenska regeringen.

Utbyggnaden av vindkraft till land och till havs går alldeles för långsamt.

Det menar Svenskt Näringsliv, som i en ny rapport ställer flera krav på regeringen.

Slutmålet är att tillståndprocesserna för vindkraften ska gå betydligt snabbare än de gör just nu, rapporterar DN.

– Det finns i grunden ingen anledning varför tillståndstider i våra grannländer, Danmark och Finland, är hälften så långa som i Sverige. Vi har ju exakt samma EU-lagstiftning att hantera, säger Svensk Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

Läget är kritiskt

I rapporten menar Svenskt Näringsliv att fossilfri kraftproduktion står i centrum och att grunderna ska vara vattenkraft, vindkraft och kärnkraft.

Organisationen understryker att läget är kritiskt redan nu, och uppmanar regeringen att agera utan dröjsmål.

Detta genom att tillsätta utredningar som kan bidra till att lösa problemen.

“Klimatet väntar inte”

Kraven som ställs handlar bland annat om att Miljöbalken ska skrivas om, men även att kommuner och länsstyrelser får statligt planeringsstöd.

För närvarande kan det ta upp till 12 år att gå från en första ansökan till en färdig vindkraftspark, där 17 olika myndigheter kan bli involverade i processen.

– Klimatet väntar inte. Nu finns det en hyggligt bred uppslutning kring behovet av väsentligt mer fossilfri el av alla kraftslag. Men det är en sak vi saknar och det är tempo, säger Jacke.

"För lång tid"

Regeringen anser att det måste produceras mer förnybar energi.

Förra veckan uttalade sig energi-och näringsminister Ebba Busch (KD) om saken.

– Det tar för lång tid. Ska en vindkraftsansökan få nej, då bör den få det så tidigt som möjligt. Är det välkommet lokalt så bör vi se till att bana väg för det mycket snabbare, sade hon till SVT.

Olika tillstånd

Olika tillstånd kan krävas beroende på om det handlar om ett miniverk eller en stor anläggning som ska byggas.

– För att bygga en stor landbaserad vindkraftsanläggning behöver du ha tillstånd samt kommunal tillstyrkan enligt miljöbalken. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken prövas av länsstyrelsens miljöprövningsdelegation, förklarar Energimyndigheten.

Foto:  N. Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nya regler vid årsskiftet – ett nytt avfall ska sorteras

2024 11 20

Den 1 januari 2025 träder nya regler om sopsortering i kraft.

Beslutet, som fattades redan för ett drygt år sedan, innebär att textilavfall från och med årsskiftet nu måste sorteras separat.

Med andra ord får du inte längre slänga sådant som kläder, hemtextil, väskor eller inredningstextilier i restavfallet.

– Textilier och textilavfall måste återvinnas på ett mer ansvarsfullt sätt, eftersom de orsakar stora skador både på miljön och de bidrar också till att förvärra klimatförändringarna i hela världen. Det är helt ohållbart, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

– Därför ser vi nu till att råmaterialet från kläder och andra textilprodukter återvinns på ett bättre sätt

Kommunerna får ansvaret

Idag utförs insamling av textil och textilavfall huvudsakligen av frivilligorganisationer på uppdrag av kommunerna.

Nu blir det kommunerna som själva kommer att ansvara för att samla in textilavfall som är kommunalt avfall.

En av alla kommuner som förbereder sig på förändringen är Örebro, som likt resten av landet nu behöver förhålla sig till ett nytt system.

– Det är för att ta hand om materialet och återvinna det, förhoppningsvis till nya textilier, säger enhetschefen Ola Eklöf på Örebro kommun till Sveriges Radio.

– Precis som när det gäller förpackningar, farligt avfall eller matavfall så är det ett avfall som ska sorteras ut. Då ska man lämna det till det insamlingssystem som kommunen tillhandahåller.

Knappt en procent återvinns

I Sverige konsumeras drygt 14 kilo textil per person och år. Kläder utgör omkring tio av dessa.

Samtidigt är andelen textilavfall som materialåtervinns mindre än en procent, enligt Naturvårdsverket.

Att de nya reglerna nu snart träder i kraft syftar till att ändra detta. Dessutom hoppas regeringen se en ökad livslängd på redan producerade kläder.

Kommunerna har också fått ansvar för att informera om vikten av att hushålla med råvaror och energi så att textil kan återanvändas samt att textilavfall förebyggs.

– Vi måste ta tillvara på de resurser vi har, minska utvinningen av nya råvaror och minska våra avtryck på miljön och klimatet, säger Romina Pourmokhtari.

Detta är textilavfall som ska samlas in:

  • kläder av textil
  • hemtextil
  • inredningstextil
  • väskor av textil
  • accessoarer av textil

Källa: Naturvårdsverket

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Glatt besked för alla pensionärer – från och med 2025

2024 11 21

Sveriges pensionärer kan se fram emot en ekonomisk ljusning.

Den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att vända 2025.

Det visar en färsk sammanställning från Länsförsäkringar.

Enligt uträkningen förväntas ett pensionärspar i genomsnitt få över 16 129 kronor när det allra nödvändigaste är betalt. Det är en ökning med 1 473 kronor per månad. 

En singelpensionär förväntas kunna spara 4 087 kronor, vilket är en ökning med 1 053 kronor per månad.

Enligt Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar, betyder siffrorna att den negativa trenden med allt sämre ekonomi för pensionärer ser ut att ha vänt.

– Under de senaste åren har kostnaderna ökat markant, vilket har gjort att många pensionärer haft en begränsad möjlighet att hantera oväntade utgifter. En stor andel av den disponibla inkomsten har under de senaste tre åren ätits upp mer av nödvändiga kostnader jämfört med 2021, säger hon och tillägger:

– Men under nästa år ser det ut som att kostnadsökningarna avtar, pensionerna ökar med 4 procent och tillsammans med skattelättnaderna ger detta pensionärerna ett visst andrum.

En grupp särskilt utsatt

De senaste årens kostnadsökningar har slagit hårt mot många pensionärer.

Ensamstående kvinnor är särskilt utsatta. I genomsnitt har gruppen 70 procent av mäns pension, rapporterar Länsförsäkringar.

Under 2025 förväntas en kvinnlig pensionär i genomsnitt få över 1 103 kronor när det nödvändigaste är betalt. Siffran är en förbättring med 1 038 kronor jämfört med 2024, men betydligt lägre jämfört med motsvarande summa för manliga pensionärer.

En manlig pensionär beräknas i genomsnitt få över 7 269 kronor, vilket är en förbättring med 1 176 kronor.

– Ensamboende pensionärer har länge haft det tufft och här ser vi att kvinnor sticker ut rejält från männen, kommenterar Trifa Chireh.

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen