SVERIGE: Tre ideologier på nedgång
2023 03 12
Allt färre väljer att kalla sig själva liberaler.
Flera ideologiska förflyttningar har skett bland väljarkåren och tre ideologier tycks vara på nedgång.
Detta efter ett år där inrikespolitiken i Sverige handlat mycket om försvar, kriminalitet och energi.
Andelen väljare som ser sig själva som liberaler har minskat från 31 till 26 procent på ett år, enligt en undersökning från DN/Ipsos.
– Det är inte det liberala frihetsprojektet som dominerar numera. Debatten drar snarare åt det repressiva hållet, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
Speciellt bland moderater
Det är hos Moderaterna som det sjunkande intresset för liberalismen syns allra tydligast.
Andelen personer som ser sig som liberaler är nu 34 procent bland partiets väljare, i jämförelse med för ett år sedan då det var 46 procent.
Samtidigt har andelen M-väljare som ser sig som konservativa ökat.
De som stödjer KD och SD tycks också röra sig i en mer konservativ riktning.
Feminismen tappar
Långsiktigt tappar även feminismen anhängare, enligt undersökningen.
I hela väljarkåren såg sig år 2021 30 procent som feminister medan siffran nu ligger på 24 procent.
Även den gröna ideologin ekologismen har tagit negativ riktning.
Den etikett som flest antal väljare ser sig själva som är socialist även fast andelen S-väljare som kallar sig socialister minskar.
– En förklaring kan vara att en del av de väljare som Magdalena Andersson har vunnit inte är traditionella vänsterväljare, säger Nicklas Källebring på Ipsos.
Fortsatta samtal
En av de stora inrikespolitiska frågorna som diskuterats flitigt under det gångna året är Sveriges Natoansökan.
Efter att Turkiet frusit samtalen på grund av Rasmus Paludans koranbränning har parterna nu återupptagit diskussionerna.
– Det är naturligtvis bra att vi kan återuppta de här trilaterala samtalen. Det handlar ju om att, från alla länders sida visa att man arbetar enligt den här överenskommelsen som vi slöt i juli, säger Magdalena Andersson (S) till SR.
“Inte varit bra”
Vidare menar Andersson att pausen kan ha varit välbehövlig, men understryker att händelserna varit negativa för Sveriges ansökan.
– Det är klart det inte varit bra för den svenska Natoansökan med de helt lagliga yttringar som varit i Sverige, säger hon.
Foto: Алекс Арцибашев resp M. Konig
Text: Redaktionen