SVERIGE: Tre ideologier på nedgång

2023 03 12

Allt färre väljer att kalla sig själva liberaler.

Flera ideologiska förflyttningar har skett bland väljarkåren och tre ideologier tycks vara på nedgång.

Detta efter ett år där inrikespolitiken i Sverige handlat mycket om försvar, kriminalitet och energi.

Andelen väljare som ser sig själva som liberaler har minskat från 31 till 26 procent på ett år, enligt en undersökning från DN/Ipsos.

– Det är inte det liberala frihetsprojektet som dominerar numera. Debatten drar snarare åt det repressiva hållet, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

Speciellt bland moderater

Det är hos Moderaterna som det sjunkande intresset för liberalismen syns allra tydligast.

Andelen personer som ser sig som liberaler är nu 34 procent bland partiets väljare, i jämförelse med för ett år sedan då det var 46 procent.

Samtidigt har andelen M-väljare som ser sig som konservativa ökat.

De som stödjer KD och SD tycks också röra sig i en mer konservativ riktning.

Feminismen tappar

Långsiktigt tappar även feminismen anhängare, enligt undersökningen.

I hela väljarkåren såg sig år 2021 30 procent som feminister medan siffran nu ligger på 24 procent.

Även den gröna ideologin ekologismen har tagit negativ riktning.

Den etikett som flest antal väljare ser sig själva som är socialist även fast andelen S-väljare som kallar sig socialister minskar.

– En förklaring kan vara att en del av de väljare som Magdalena Andersson har vunnit inte är traditionella vänsterväljare, säger Nicklas Källebring på Ipsos.

Fortsatta samtal

En av de stora inrikespolitiska frågorna som diskuterats flitigt under det gångna året är Sveriges Natoansökan.

Efter att Turkiet frusit samtalen på grund av Rasmus Paludans koranbränning har parterna nu återupptagit diskussionerna.

– Det är naturligtvis bra att vi kan återuppta de här trilaterala samtalen. Det handlar ju om att, från alla länders sida visa att man arbetar enligt den här överenskommelsen som vi slöt i juli, säger Magdalena Andersson (S) till SR.

“Inte varit bra”

Vidare menar Andersson att pausen kan ha varit välbehövlig, men understryker att händelserna varit negativa för Sveriges ansökan.

– Det är klart det inte varit bra för den svenska Natoansökan med de helt lagliga yttringar som varit i Sverige, säger hon.

Foto: Алекс Арцибашев resp M. Konig

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen