SVERIGE: Tre ideologier på nedgång

2023 03 12

Allt färre väljer att kalla sig själva liberaler.

Flera ideologiska förflyttningar har skett bland väljarkåren och tre ideologier tycks vara på nedgång.

Detta efter ett år där inrikespolitiken i Sverige handlat mycket om försvar, kriminalitet och energi.

Andelen väljare som ser sig själva som liberaler har minskat från 31 till 26 procent på ett år, enligt en undersökning från DN/Ipsos.

– Det är inte det liberala frihetsprojektet som dominerar numera. Debatten drar snarare åt det repressiva hållet, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

Speciellt bland moderater

Det är hos Moderaterna som det sjunkande intresset för liberalismen syns allra tydligast.

Andelen personer som ser sig som liberaler är nu 34 procent bland partiets väljare, i jämförelse med för ett år sedan då det var 46 procent.

Samtidigt har andelen M-väljare som ser sig som konservativa ökat.

De som stödjer KD och SD tycks också röra sig i en mer konservativ riktning.

Feminismen tappar

Långsiktigt tappar även feminismen anhängare, enligt undersökningen.

I hela väljarkåren såg sig år 2021 30 procent som feminister medan siffran nu ligger på 24 procent.

Även den gröna ideologin ekologismen har tagit negativ riktning.

Den etikett som flest antal väljare ser sig själva som är socialist även fast andelen S-väljare som kallar sig socialister minskar.

– En förklaring kan vara att en del av de väljare som Magdalena Andersson har vunnit inte är traditionella vänsterväljare, säger Nicklas Källebring på Ipsos.

Fortsatta samtal

En av de stora inrikespolitiska frågorna som diskuterats flitigt under det gångna året är Sveriges Natoansökan.

Efter att Turkiet frusit samtalen på grund av Rasmus Paludans koranbränning har parterna nu återupptagit diskussionerna.

– Det är naturligtvis bra att vi kan återuppta de här trilaterala samtalen. Det handlar ju om att, från alla länders sida visa att man arbetar enligt den här överenskommelsen som vi slöt i juli, säger Magdalena Andersson (S) till SR.

“Inte varit bra”

Vidare menar Andersson att pausen kan ha varit välbehövlig, men understryker att händelserna varit negativa för Sveriges ansökan.

– Det är klart det inte varit bra för den svenska Natoansökan med de helt lagliga yttringar som varit i Sverige, säger hon.

Foto: Алекс Арцибашев resp M. Konig

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen