SVERIGE: Tre ideologier på nedgång

2023 03 12

Allt färre väljer att kalla sig själva liberaler.

Flera ideologiska förflyttningar har skett bland väljarkåren och tre ideologier tycks vara på nedgång.

Detta efter ett år där inrikespolitiken i Sverige handlat mycket om försvar, kriminalitet och energi.

Andelen väljare som ser sig själva som liberaler har minskat från 31 till 26 procent på ett år, enligt en undersökning från DN/Ipsos.

– Det är inte det liberala frihetsprojektet som dominerar numera. Debatten drar snarare åt det repressiva hållet, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.

Speciellt bland moderater

Det är hos Moderaterna som det sjunkande intresset för liberalismen syns allra tydligast.

Andelen personer som ser sig som liberaler är nu 34 procent bland partiets väljare, i jämförelse med för ett år sedan då det var 46 procent.

Samtidigt har andelen M-väljare som ser sig som konservativa ökat.

De som stödjer KD och SD tycks också röra sig i en mer konservativ riktning.

Feminismen tappar

Långsiktigt tappar även feminismen anhängare, enligt undersökningen.

I hela väljarkåren såg sig år 2021 30 procent som feminister medan siffran nu ligger på 24 procent.

Även den gröna ideologin ekologismen har tagit negativ riktning.

Den etikett som flest antal väljare ser sig själva som är socialist även fast andelen S-väljare som kallar sig socialister minskar.

– En förklaring kan vara att en del av de väljare som Magdalena Andersson har vunnit inte är traditionella vänsterväljare, säger Nicklas Källebring på Ipsos.

Fortsatta samtal

En av de stora inrikespolitiska frågorna som diskuterats flitigt under det gångna året är Sveriges Natoansökan.

Efter att Turkiet frusit samtalen på grund av Rasmus Paludans koranbränning har parterna nu återupptagit diskussionerna.

– Det är naturligtvis bra att vi kan återuppta de här trilaterala samtalen. Det handlar ju om att, från alla länders sida visa att man arbetar enligt den här överenskommelsen som vi slöt i juli, säger Magdalena Andersson (S) till SR.

“Inte varit bra”

Vidare menar Andersson att pausen kan ha varit välbehövlig, men understryker att händelserna varit negativa för Sveriges ansökan.

– Det är klart det inte varit bra för den svenska Natoansökan med de helt lagliga yttringar som varit i Sverige, säger hon.

Foto: Алекс Арцибашев resp M. Konig

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Putin försvunnen

2026 03 23

Vladimir Putin har försvunnit.

Rysslands diktator har inte setts i offentligheten på minst tio dagar.

Nu kommer uppgifter om att Kreml är oroliga.

Har inte synts till

Putins frånvaro har bland annat uppmärksammats av den ryska oppositionella ex-oligarken Mikhail Khodorkovskij på dennes Youtube-kanal, rapporterar Iltalehti.

Han noterar att Putin inte har deltagit i några offentliga evenemang de senaste tio dagarna, minst. Diktatorns senaste bekräftade offentliga framträdande ägde rum den 9 mars.

Samtidigt har Kreml bara publicerat information om påstådda telefonsamtal och möten, utan att visa några videor på Putin.

De senaste framträdandena som Putin dessförinnan har gjort på video kan dessutom ha varit förinspelade, visar en analys av material som Kreml har lagt upp på sin hemsida.

Den typen av förinspelat material kallas ”konserverad mat”, enligt tidningen.

Det används när man vill hålla Putins position hemlig.

Putins försvinnande från offentligheten tyder på att han själv och Kreml är oroliga, menar experter.

Stor oro i Kreml

Analytiker och experter har kommit med flera teorier om varför Putin har försvunnit från offentligheten.

Många tror att hans försvinnande har med situationen i Mellanöstern att göra.

En rad iranska ledare har dödats av USA och Israel sedan kriget i Iran inleddes, vilket tros ha väckt stor oro i Kreml.

Mikhail Khodorkovskij tror att man har valt att kraftigt stärka säkerheten runt Putin till följd av den allvarliga situationen i världen.

Det noteras också att Putin gärna ”försvinner” i krissituationer, eftersom han är mycket orolig över sin personliga säkerhet.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Kina har "ondskefull plan" för Ryssland

Internt tryck – hot om statskupp?

En annan förklaring kan vara att ett viktigt politiskt beslut är förestående eller att Putin är utsatt för internt tryck.

Under mars månad har det dessutom kommit uppgifter om att Putin fruktar en statskupp, vilket MarcusOscarsson.se tidigare har rapporterat om.
Enligt källor till den ryska nyhetskanalen VChK-OGPU är det personer nära Rysslands tidigare försvarsminister Sergej Sjojgu som planerar en kupp mot den ryska ledningen.

Hotet har sagts ligga bakom nedstängningar av mobilt internet i Moskva, samtidigt som det också har placerats ut soldater på den ryska huvudstadens gator, vilket bland annat har uppmärksammats av den tidigare moderatledaren Carl Bildt (M) i ett inlägg på X nyligen.

LÄS OCKSÅ: Ryska fronten krackelerar - Ukraina slår till

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Alla får pengar – nytt stöd till hushållen

2026 03 23

Regeringen går fram med ett nytt elstöd.

Det meddelar statsminister Ulf Kristersson (M) på en gemensam pressträff med övriga partiledare i Tidösamarbetet.

Stödet ska betalas ut till hushåll i hela landet för att kompensera för de höga elpriserna i januari och februari.

För en villaägare kan det handla om mellan 1 000 till 2 000 kronor, uppger Kristersson.

– Ersättningar ges till hela landet. De höga elpriserna som har gällt under januari och februari kommer vi att kompensera för, säger han enligt SVT.

2,4 miljarder kronor

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) bekräftar att stödet baseras på elförbrukningen under perioden januari-februari. Hur stor summa som kommer att betalas ut baseras på hushållens månadsförbrukning under perioden. Totalt kommer 2,4 miljarder kronor att fördelas mellan hushållen.

– Åtgärder införs nu för att ge hushållen bättre förutsättningar att möta höga energipriser. Även om vi går mot sommartider behövs det åtgärder för att hantera den typ av turbulens som pågår nu, säger Ebba Busch enligt SVT.

Sänker skatten

Utöver det nya elstödet går regeringen fram med en sänkning av bränsleskatten.

Skatten på bensin och diesel ska sänkas till EU:s miniminivå.

Den nya sänkningen kommer i praktiken leda till att bensinpriset sänks med 1 krona. Dieselpriset beräknas i sin tur sjunka med 40 öre.

Reformen kommer att kosta staten 1,5 miljarder kronor.

Sänktes också förra året

Regeringen har sänkt bränsleskatten i flera omgångar, senast den 1 juli 2025 då skatten sänktes med 40 öre per liter.

Förra årets skattesänkning var delvis en kompensation för att reduktionsplikten höjdes till 10 procent.

– Skattesänkningarna kommer mer än kompensera för det prispåslag som höjningen av reduktionsplikten kan leda till. På så sätt kan vi se till att omställningen blir rättvis och vi kan minska utsläppen utan att belasta hushåll och företag, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med beskedet.

Regeringen har också beslutat att de skattesatser som gäller efter sänkningarna 2025 för bensin och diesel även ska gälla under 2026. Det innebär att skatten på drivmedlen inte indexerades inför 2026.

LÄS OCKSÅ:

Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Storbank höjer räntan

Anders Borg är säker - "två veckor kvar"

Foto: Regeringskansliet

Text: Redaktionen