SVERIGE: Tragedi – bebis dog

2023 04 29

Den drabbade kvinnan väntade sitt första barn.

– I vecka 36 får hon värkar och vattnet går, uppger ansvariga vid Region Västerbotten.

Betydande smärta

Därefter fortskrider förlossningen till stor del på ett sätt som inte är ovanligt.

– Hon blir inlagd på förlossningen och får dropp som ska öka värkarna, framhåller Region Västerbotten.

Kvinnan känner en betydande smärta och barnmorskorna vid förlossningsavdelningen på sjukhuset försöker hjälpa kvinnan.

– Men det är svårt att lindra hennes smärta och hon är trött och svag.

Tar fram sugklocka

Trots att det fanns tecken på att något inte står rätt till så fortsätter barnmorskorna med vaginal förlossning.

I ett senare skede i förlossningen beslutar sig personalen för att använda en så kallad sugklocka.

– Det uppstår en komplikation som gör att barnet dör, uppger Region Norrbottens ansvariga.

Tragedin har nu anmälts Inspektionen för vård och omsorg (IVO) genom en så kallad Lex Maria-anmälan.

Självkritisk

– När man ser i backspegeln kan man tänka att det kanske inte skulle gå vägen, man hade en del signaler som sa att man borde gått en annan väg, säger Region Västerbottens chefläkare Bengt Andersson till SVT.

Regionen är nu självkritisk.

– Det handlar om att uppmärksamma varningssignaler och rutiner, att ta en time-out för att få perspektiv på situationen. Vid det tillfället tror jag att det var stor belastning och kommunikationen var inte helt optimal, vilket kanske gjorde att alla inte förstod allvaret, säger han.

Har anmälts

Syftet med Lex Maria är att svensk sjukvård ska lära sig av sina misstag framhåller regionen.

Region Västerbotten har utrett fallet och tagit fram åtgärder för att minska risken för upprepning.

– Händelser som leder till anmälan har också ett allmänintresse. Därför skickar Region Västerbotten också ut ett pressmeddelande i samband med anmälan, betonar regionen.

5 000 medarbetare

Norrlands universitetssjukhus har cirka 5 000 medarbetare och riktar sig till invånarna i Västerbotten.

Stereotaktisk funktionell neurokirurgi, neonatal intensivvård och luftburna intensivvårdstransporter hör till sjukhusets spetskompetens.

Foto: D. Tomaseti

Text: Redaktionen

Ryskt jättehot mot Sverige

2025 04 29

De länder som nyligen anslutit till Nato har automatiskt blivit måltavlor för de ryska väpnade styrkorna, hävdar Medvedev enligt den ryska nyhetsbyrån Tass.

Enligt ex-presidenten kan Ryssland svara med ”vedergällningsattacker”, som ”till och med” kan involvera kärnvapen.

"Mål för våra väpnade styrkor"

Tass rapporterar att Medvedev syftar på Natos senaste medlemmar – Sverige och Finland.

– Den alliansfria statusen gav dem (Sverige och Finland, reds. anm.) internationella förmåner, med tanke på deras geopolitiska position och många andra faktorer, säger Medvedev, som numera är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd.

Ex-presidenten utfärdar sedan ett direkt militärt hot mot både Sverige och Finland.

– Nu är de del av ett block som är fientligt mot oss, vilket innebär att de automatiskt blivit ett mål för våra väpnade styrkor. Det kan handla om potentiella vedergällningsattacker, till och med inslag av kärnvapenkomponenter, eller förebyggande åtgärder inom ramen för vår militärdoktrin, säger Medvedev.

Den svenska regeringen har inte kommenterat det ryska hotet.

Danmark har varnat

Det danska försvarets underrättelsetjänst, FE, har tidigare varnat för att Ryssland kan komma att hota Sverige och Finland med kärnvapen.

– Ryssland kommer försöka avskräcka Sverige och Finland från att låta Nato etablera militär infrastruktur som till exempel materialdepåer, långdistansvapen och kärnvapen i de två länderna, framhöll FE i februari.  

– Ryssland kommer främst att försöka uppnå detta med skarp retorik mot Sverige och Finland, som också kan innehålla hot om att använda kärnvapen mot dem.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Anmäl alla du ser – samtliga bilister i Sverige uppmanas

2025 04 28

Anmäl alla dåliga vägar du ser.

Så lyder instruktionen från Riksförbundet M Sverige till landets bilister.

Det är dags för Nationella Potthålsveckan, som varar mellan 1 och 7 maj, då omfattande krafttag görs för att förbättra vägarna i hela Sverige.

– Vi uppmuntrar alla att ta sig tiden att göra en anmälan under potthålsveckan. Även om det kan kännas som att inget händer är detta ett viktigt verktyg, säger Jacob Sidenvall, pressekreterare på M Sverige, i ett uttalande på måndagen.

En anmälan ska ofta gå till antingen Trafikverket eller kommunen.

Blivit vardag

Branschorganisationen understryker att mer än var fjärde statlig väg bedöms vara i dåligt skick.

Pottenhålen är en av anledningarna.

– Det är inte konstigt att potthål och vägskador blivit vardag för många människor. Men så måste det inte vara. Med potthålsveckan hoppas vi att bryta uppgivenheten, säger Jacbo Sidenvall.

Och enligt M Sverige är förutsättningarna att bli av med besvären bättre än på länge.

– Det handlar om att hjälpas åt för att lyfta vägnätet till en bra standard. Med Trafikverkets nya uppdrag finns goda förutsättningar för att skadorna åtgärdas snabbare.

Stor olycksrisk

Det finns flera risker med potthål på vägarna.

Risken för olyckor ökar när kontakt mellan asfalt och däck avbryts. Dessutom är själva undanmanövreringen när bilförare försöker styra förbi hålen ett moment som också höjer risken för olyckor.

– Vägskador tar också uppmärksamheten från trafiksituationen. Den ständiga avläsningen av omgivningarna som är så viktig för säker körning bryts när vägbanan inte håller måttet, säger Jacob Sidenvall.

– Dessutom blir man dåsig av att köra på ojämna och högljudda vägar.

Löftet: vägarna ska bli bättre

Regeringen gick i höstas fram med ett ökat anslag för vägar. Det inkluderar bland annat ett underhåll som ska möjliggöra att laga och förebygga potthål.

Förra månaden gick infrastrukturplaneringen in i en ny fas när Trafikverket fick uppdraget att föreslå en övergripande nationell plan för perioden 2026-20237.

– Transportsystemet ska vara robust och effektivt och varje trafikslags fördelar ska utnyttjas på bästa sätt. Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD).

Foto: H. Berg

Text: Redaktionen