Sara Skyttedal (KD) har tidigare verkat för nolltolerans mot narkotika och ett strängt förhållningssätt till droger.

Nu ändrar hon sin åsikt i frågan och vill se en stor förändring i Sveriges narkotikapolitik i form av legalisering av cannabis.

– Sverige skiljer ut sig bland EU-länder i två bemärkelser. Vi har några av de striktaste narkotikalagarna, samtidigt som vi är ett av de länder som har den högsta narkotikarelaterade dödligheten, skriver hon i DN. 

Vill legalisera

Andelen svenska politiker som förespråkat legalisering av cannabis är mycket liten, men flera ungdomsförbund har ställts sig bakom det.

Bland annat har SSU och MUF förespråkat legalisering, rapporterar SVT.

Nu menar kristdemokraternas toppolitiker Sara Skyttedal att det finns fördelar med att ändra narkotikalagarna när det gäller cannabis.

– Därtill skulle en full legalisering av cannabis strypa en av de viktigaste intäktskällorna för de kriminella gängen. Då skulle vi kunna överblicka konsumtionen och komma i kontakt med personer med riskbruk, menar hon.

Lagligt i flera länder 

År 2018 legaliserade Kanada cannabis vilket skapat en debatt i flera västländer kring frågan.

I grannlandet USA är det fortfarande olagligt federalt, men många stater har valt att legalisera.

Även Tyskland har för avsikt att följa i Kanadas fotspår, och landets regering har offentliggjort sina planer på att genomföra reformen, uppger CNN.

Användningen ökar

Cannabisbruket har ökat i Sverige under de senaste 15 åren, uppger Folkhälsomyndigheten.

– Under perioden 2006–2021 ökade cannabisanvändningen i befolkningen bland såväl kvinnor som män, bland personer med eftergymnasial och gymnasial utbildningsnivå, bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå och bland personer i nästan alla grupper av födelseländer, menar de.

Vidare menar FHM att bruk av cannabis kan vara skadligt speciellt vid användning i tidig ålder.

– Frekvent bruk av cannabis i tidig ålder är i högre grad kopplat till allvarliga och varaktiga effekter på hälsan än cannabisbruk i vuxen ålder.

“Omprioritering av resurser”

I flera länder runt om i världen har cannabisbruk legaliserats eller avkriminaliserats men det är alltjämt olagligt i Sverige.

Skyttedal menar att en reform av cannabislagar skulle kunna säkerställa åldersgränser och omprioritera polisiära resurser.

Foto: Sara Skyttedal EPP

Text: Redaktionen

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen. 

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar 

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra. 

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare. 

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen