Sara Skyttedal (KD) har tidigare verkat för nolltolerans mot narkotika och ett strängt förhållningssätt till droger.

Nu ändrar hon sin åsikt i frågan och vill se en stor förändring i Sveriges narkotikapolitik i form av legalisering av cannabis.

– Sverige skiljer ut sig bland EU-länder i två bemärkelser. Vi har några av de striktaste narkotikalagarna, samtidigt som vi är ett av de länder som har den högsta narkotikarelaterade dödligheten, skriver hon i DN. 

Vill legalisera

Andelen svenska politiker som förespråkat legalisering av cannabis är mycket liten, men flera ungdomsförbund har ställts sig bakom det.

Bland annat har SSU och MUF förespråkat legalisering, rapporterar SVT.

Nu menar kristdemokraternas toppolitiker Sara Skyttedal att det finns fördelar med att ändra narkotikalagarna när det gäller cannabis.

– Därtill skulle en full legalisering av cannabis strypa en av de viktigaste intäktskällorna för de kriminella gängen. Då skulle vi kunna överblicka konsumtionen och komma i kontakt med personer med riskbruk, menar hon.

Lagligt i flera länder 

År 2018 legaliserade Kanada cannabis vilket skapat en debatt i flera västländer kring frågan.

I grannlandet USA är det fortfarande olagligt federalt, men många stater har valt att legalisera.

Även Tyskland har för avsikt att följa i Kanadas fotspår, och landets regering har offentliggjort sina planer på att genomföra reformen, uppger CNN.

Användningen ökar

Cannabisbruket har ökat i Sverige under de senaste 15 åren, uppger Folkhälsomyndigheten.

– Under perioden 2006–2021 ökade cannabisanvändningen i befolkningen bland såväl kvinnor som män, bland personer med eftergymnasial och gymnasial utbildningsnivå, bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå och bland personer i nästan alla grupper av födelseländer, menar de.

Vidare menar FHM att bruk av cannabis kan vara skadligt speciellt vid användning i tidig ålder.

– Frekvent bruk av cannabis i tidig ålder är i högre grad kopplat till allvarliga och varaktiga effekter på hälsan än cannabisbruk i vuxen ålder.

“Omprioritering av resurser”

I flera länder runt om i världen har cannabisbruk legaliserats eller avkriminaliserats men det är alltjämt olagligt i Sverige.

Skyttedal menar att en reform av cannabislagar skulle kunna säkerställa åldersgränser och omprioritera polisiära resurser.

Foto: Sara Skyttedal EPP

Text: Redaktionen

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen