SVERIGE: Tågtrafiken stoppas i helgen

2022 12 16

En av Sveriges allra populäraste tågsträckor drabbas av stopp i trafiken i helgen.

Det finns många fördelar med att ta tåget – minskad olycksrisk i trafiken är en av dem – men i helgen lär det knorras och klagas bland en del tågresenärer.

Malmö, Lund, Linköping, Norrköping

Anledningen är att tågtrafiken stoppas på den så kallade Södra Stambanan som löper från Malmö via Lund, Hässleholm, Nässjö, Tranås, Linköping, Norrköping och upp till Katrineholm och Järna.

Bakgrunden är att delar av tågsystemet ska uppdateras.

– Kontaktledningssystemet på Södra stambanan i Skåne och Kronoberg ska moderniseras, rapporterar Smålänningen.

– Därför kommer det vara det vara totalstopp i tågtrafiken, uppger tidningen.

Får kliva in i bussar

Det hela resulterar i att tågresenärerna tvingas kliva ur tåget med sina väskor och istället ta sig in i bussar som ska fungera som ersättningstrafik.

Den aktuella tågsträckan avser en omkring sex mil lång sträckning mellan Hässleholm och Älmhult.

– Den sex mil långa sträckan är ett av Sveriges mest trafikerade dubbelspår, uppger Sveriges Radio.

Det handlar om ett mycket stort antal tåg som passerad området varje dag.

– Den trafikeras med totalt 170 tåg per dygn och trafiken väntas öka de kommande åren enligt Trafikverket, rapporterar SR.

Under söndagen

Det är inte alla tågresenärer under veckoslutet som kommer att drabbas.

För att minska antalet resenärer som måste kliva av tåget och istället färdas med buss så är planen att fredagstrafiken ska skonas från avbrottet.

– Det här gäller från 00.30 natten till lördag fram till midnatt natten till måndag, uppger SR.

Ytterligare fem helger

Man kommer inte att hinna med att ordna till allt som behöver ordnas till i samband med helgens stopp. Sammantaget är en lång rad stopp planerade att äga rum under 2023, 2024, 2024 och 2026.

Först år 2026 väntas satsningen på att byta ut kontaktledningssystemet vara i mål.

Tågstoppen är planerade att ske under helger och under nästa år 2023 kommer liknande tågstopp att inträffa under fem olika helger.

Ytterligare tågstörningar runt om i Sverige kan inträffa på grund av att Trafikverket bytte ut sitt tekniska system för trafikplanering förra söndagen, uppger SJ.

Foto: SJ AB

Text: Redaktionen


6 maj 2026

Hemlig tunnel upptäckt i Europa – trodde inte den fanns på riktigt

2026 05 07

Under flera decennier har folk trott att allting var en myt.

Enligt ryktena ska det finnas ett hemligt nätverk av underjordiska tunnlar under byn Bloxham i brittiska Oxfordshire.

Få har kanske egentligen trott på det, och historierna har avfärdats som hörsägen.

Tills nu.

Efter en rad anmärkningsvärda genombrott har nu forskare och entusiaster kunnat bekräfta de mytomspunna tunnlarna, rapporterar Daily Mail.

– Vi tror verkligen att det finns ett helt komplex av dessa tunnlar, säger Dave Green, ordförande för Bloxham Underground Tunnel Society, till tidningen.

Från medeltiden

Enligt legenden finns det ett stort nätverk av tunnlar under Bloxham. En del hävdar att de användes av munkar och präster under medeltiden, andra att de utgjort flyktvägar eller använts till smuggling.

Inga bevis för gångarna har dock funnits, fram tills nu.

Den första upptäckten gjordes bakom en liten dörr inbäddad i en trädgårdsmur.

Tunneln visade sig vara tolv meter lång.

– Men det fanns andra kanaler som ledde ut från den och som hade blockerats, säger Dave Green.

ANDRA LÄSER: Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Kammare och grottor

I mars tidigare i år hittade ytterligare en tunnel. Den upptäcktes av en slump efter att marken gett vika under förberedelserna till ett garagebygge.

– Den var 40 meter långt. Men det fanns också kammare och stora grottor som jag kunde se ovanför spillrorna, säger Dave Green.

Entusiasten tror att tunnlarna kan vara så gamla som 500 år. I de underjordiska gången har man även träffat på djurben. Däribland vad man tror är en kronhjortskalle, vilket gör fyndet än mer häpnadsväckande – kronhjortar har knappt funnits i området på hundratals år.

ANDRA LÄSER: Nytt förbud på flygplatser aktuellt

Arkivfoto: V Lee Bird

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 07

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen